No description available.

Läraryrket är ett av de mest omdiskuterade yrkena i Sverige under senare år. Samtidigt som skolan har genomgått en rad förändringar har det också ställts nya krav på lärare. Inte minst lärarnas roll och lärarnas villkor har diskuterats i den mediala debatten. Ofta verkar det som att alla har något att säga om lärare. Denna uppsats utgår från att det som sägs och diskuteras om lärare också får faktiska konsekvenser för hur verksamma lärare formar sin yrkesidentitet. Även skönlitteratur kan ha en roll i att forma verkligheten och i denna uppsats analyseras romanen Inte gå under (2015) av Malin Hedin. Romanen är skriven av och om en gymnasielärare och kan ses som en dagsaktuell inblick i hur skolan fungerar idag. Den metod som använts i uppsatsen har varit en innehållsanalytisk läsning utifrån ett intertextuellt perspektiv. Syftet med undersökning är att analysera hur lärarrollen konstrueras i romanen. Undersökningen kommer fram till att läraren konstrueras i berättelsen genom de kopplingar som finns till omgivningen, vilka är delaktiga i att konstruera vad vi uppfattar som verklighet. Tre olika aspekter av yrkesidentitet framkommer i romanen: att vara lärare är att vara utbildad, att vara lärare är att inte ha det lätt och att vara lärare är att komma till undsättning. / The teaching profession is one of the most debated occupations in Sweden in later years. The Swedish school has gone through a series of changes which has led to new demands on teachers. Not least, is it the teachersʼ roles and the teachersʼ working conditions that have been discussed in the media. It often seems like everyone has something to say about teachers. This paperʼs outset is that what is said and debated about teachers also gets actual consequences to how working teachers form their professional identity. Literature can also have a role in shaping reality and this paper analyses the novel Inte gå under (2015) by Malin Hedin. The novel is written by and about a highschool teacher and can be viewed as an up-to-date insight to how the Swedish school works today. The method used in this paper is a content analytical reading with an intertextual perspective. The aim with this investigation is to analyse how the role of teachers are constructed in the novel. The result of this paper is that the teacher is being constructed through the connections to the surroundings, which take part in the construction of what we perceive as reality. There are three different aspects of professional identity that appear in the novel: to be a teacher is to be well educated, to be a teacher is not easy and to be a teacher is to come to the rescue.

I Sverige före världskriget pågick det en kulturell kamp mellan de Frankrikesympatiserande socialisterna och Tysklandsvänliga nationalkonservativa. Claes Ahlund åberopar mediekampen i det wilhelminska Tyskland och betecknar även de övriga europeiska mediekamperna som kulturkampf. Den här kampen innebar en ”kulturell och intellektuell mobilisering” i de krigförande länderna såväl som de neutrala dito. Den kulturella och intellektuella mobiliseringen gick ut på att dikter, noveller, berättelser,romaner, artiklar och annat material med olika budskap framfördes ”på politiska möten, i tidningar, på biografer och teatrar.”. Kulturkampen i de krigförande länderna bestod av en kamp om att svartmåla de fientliga länderna i ”patriotisk lojalitet”, samt att angripa dessa länders kultur och vetenskap. I Sverige gick kulturkampen ut på att de tidigare nämnda fraktionerna förde en intellektuell kamp om den svenska neutraliteten, om ett potentiellt svenskt deltagande i kriget, om förhärligandet och fördömandet av de krigförande länderna, samt om krigets natur. I förevarande uppsats undersöks huruvida den kulturella kampen förekommer i den konservative Sven Hedin och socialistiska Marika Stiernstedts rapporter från västfronten mellan åren 1914-1915. Resultaten av denna studie visar att Hedin använder en Sverigeorienterad strategi för att locka anhängare, vilket var vanligt för högersinnade skribenter under krigsåren. Detta förekommer dock inte i Stiernstedts skrifter. Rastankarna som förekommer i rapporterna var tidstypiska. Likaså är Stiernstedts dikotomi kring kampen mellan civilisationen och barbariet ett vanligt tema i fransmännen och de Frankrikevänliga skribenternas böcker. Politiska diskussioner reflekterar de samtida tankarna som existerade i det svenska och europeiska samhället. De strategier som författarna använder sig av är ofta lika, förutom att Hedin betonar svenskar närhet till tyskar. Krigsbilden som ges av Hedin och Stiernstedt inkluderar de fyra teman som Sturfelt diskuterar i sin studie. Fyra teman (fatalistiska, heroiska, idylliska och tragiska) framträder i Hedins skildringar av kriget medan tre teman (heroiska, idylliska och tragiska) förekommer i Stiernstedts rapport.

I denna uppsats analyseras två bilderböcker i syfte att undersöka hur karaktärernas sorg framställs och hanteras. Detta görs genom komparativ analys. Den ena bilderboken, Stig, handlar om sorgen efter en avliden familjemedlem. Den är skriven av Annica Hedin och illustrerad av Per Gustavsson. Ska det vara såhär??! är författad av Peter Schössow. Den berättar om saknaden efter ett husdjur. I analysen framkommer vissa skillnader i sättet man valt att framställa sorg i bild och text samtidigt som sorgereaktionerna hos bilderbokens karaktärer är realistiska gentemot verkligheten. Resultatet knyts i diskussionen samman med didaktiska möjligheter för min kommande yrkesroll.

This dissertation strives to analyze the role of the cultural route as an approach and evaluates its validity to foster regional cultural sustainability. The author has investigated the relationship between cultural route, cultural sustainability, and regional development through studying Swedish explorer Sven Hedin’s expedition heritage along the Silk Road. A qualitative approach was taken to study how practitioners in particular tourism subdivisions attempt to implanting Sven Hedin’s legacy into different practices in Northwest China. With the help of the Actor-Network Theory as a material-semiotic method, a significant finding is that evolutionary networks centered on Sven Hedin, as an internal drive to promote the development of cultural routes, are taking shape. Cultural route as an approach to foster regional development cannot be achieved independently by individuals and SMEs; an institutional dimension needs to be considered for integrated management. This approach offers a new participation model in regional construction to their recipients and provides a sustainable strength for inhabitants to understand their cultural identity and embrace their future.