Syftet med studien har varit att undersöka hur maktstrukturer påverkar inkludering och exkludering av kvinnor i ledande befattningar inom svenskt näringsliv. Studien har sökt svar på vilken betydelse identiteter så som kön, klass och etnicitet har för möjligheten att inkluderas inom ledande befattningar i svenskt näringsliv. Studien har också undersökt vilka utestängningar som kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Den har även sökt svar på om klass och klasstillhörighet påverkar möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Utöver detta har studien även undersökt hur subjekten själva upprätthåller olika maktstrukturer. Med utgångspunkt i intersektionell analys har studien undersökt hur ojämlikhetsregimer, maskulinitetsnormer och social mobilitet påverkat kvinnors möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Metoden som användes var kvalitativ. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har sju kvinnor intervjuats och analysen har en narrativ anstas då kvinnornas livsberättelser stått i fokus. I analysens första avsnitt, Den inte så raka vägen, diskuteras att det inte alltid är så lätt att ta sig bortom eller ovanför glastaket. Studien problematiserade maskulinitetsnormer (Connell, 2008) och ojämlikhetsregimer (Acker, 2011) i förhållande till att stängas ute eller att inte komma in och att behöva anpassa sig att ta sig in i dessa rum. I detta avsnitt diskuterades även nycklar för att komma in. I analysens andra avsnitt, Att veta sin klass, diskuteras hur klassmekanismer är inbäddade i informanternas livsberättelser. Här diskuteras också vad det innebär att göra en klassresa och hur det påverkat informanternas sociala mobilitet i svenskt näringsliv. Här diskuterades också klass som en dimension av etnicitet och även könsidentitet som en dimension av klass. Det som framträdde i studien var att alla informanter relaterade till sin klass och sin klassidentitet. Både utifrån var de kom ifrån och var de befinner sig idag. Den sociala mobiliteten blev tydligt framträdande studien, något jag kanske inte hade räknat med när jag började min magisteruppsats. I det tredje avsnittet i analysen, Könade upplevelser, problematiseras huruvida kroppen har betydelse för kvinnors inkludering i näringslivet och deras möjlighet till att röra sig uppåt i karriären. Här belystes även ambivalenser kopplat till informanternas könade upplevelser. Här framkom det att kroppen har betydelse för informanternas möjligheter att röra sig uppåt eller ovanför glastaket. Både i den bemärkelsen att andra kan se kvinnorna som "annorlunda" eller utanför normen, men också att kroppen är en faktor kopplat till objektifiering. Resultatet i studien påvisar att det finns olika maktförhållanden som bidrar till ojämlikhet. Identiteter så som kön, klass och etnicitet påverkar dessa institutioner som upprätthåller maskulinitetsnormer och ojämlikhetsregimer. I studien kan det ses att utestängningar kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Klass och klasstillhörighet i relation till etnicitet och könstillhörighet påverkar också möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Det finns också exempel i studien som påvisade att om informanterna gjorde motstånd mot rådande normer eller maktstrukturer påverkade detta deras möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Sammanfattningsvis visar studien att, för dem som tagit sig förbi, är det skört att befinna sig ovanför glastaket. / <p>2020-06-10</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall män och kvinnor representeras på lika eller olika sätt i en svensk branschtidning. Syftet har även inkluderat att studera ifall det har skett någon förändring i denna representation över tid. Därför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka är år 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frågeställning som vi har avsett att besvara är: Hur har män och kvinnor porträtterats i branschtidningen Veckans Affärer från 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det också någon skillnad i hur mycket utrymme som män respektive kvinnor har fått i branschtidningen genom åren? Undersökningen har tolkats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av R.W. Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten. De feministiska perspektiven liberalfeminism, radikalfeminism och marxistisk socialistisk feminism har också använts. Även Gunilla Jarlbro och Maria Edströms genomgång av genusstrukturer har använts som teoretiskt underlag i denna uppsats. Den metod som har använts till denna undersökning är dels en mindre kvantitativ räkning av samtliga nummer av tidningen Veckans Affärer under 1981, 1991, 2001 samt 2011. Därefter har en kritisk diskursanalys utförts på fyra stycken utvalda nummer från respektive tidsnedslag under undersökningsperioden. De huvudsakliga resultaten som har kunnat uttolkas i denna undersökning är att män får mycket mer utrymme i det undersökta tidningsmagasinet än vad kvinnor får. Det finns dessutom tydliga skillnader i hur män och kvinnor porträtteras i tidningsmagasinet. Den slutsats som därmed kan dras av denna undersökning är att kvinnor inte är helt jämställda män när det kommer till hur de representeras i media. / The purpose with this essay has been to study if men and women are represented in different ways in a Swedish trade magazine. The purpose has also been to study if there have occurred any differences over time. The study has therefore included a timeline where we have studied four years with ten years apart. These have been during the years of 1981, 1991, 2001 and finally 2011. The question formulation in this essay has consequently been as follows: In what ways have men and women been portrayed in the trade magazine Veckans Affärer from the 1980’s up to the 2010’s? Are there any similarities and/or differences? Is there also any difference in the amount of space that has been given to men and women in the trade magazine throughout the time? Several theories have been used in order to interpret the results of our study. These have consisted of R.W. Connell’s theory about the hegemonic masculinity, the three feministic perspectives of the liberal feminism, the radical feminism as well as the Marxist-socialistic feminism. Also the theory of different gender structures of Gunilla Jarlbro and Maria Edströms have been used. The method in this study has consisted of two steps, first has a smaller quantitative analysis been made. It has been made on all of the copies that have been published of the magazine Veckans Affärer during the time of our study, which is during 1981, 1991, 2001 and 2011. A critical discourse analysis has subsequently been made on four chosen copies from all the chosen years during the time of our study, which are 16 copies of the magazine in total. The main result that we have been able to distinguish from our material is that men in general are provided more space in the studied magazine than women are. There are also clear differences in the ways that men and women are portrayed. One of the main differences in the magazine is that women are more often than men described to be more connected to the private sphere. The conclusion one therefore can draw from our study is that little has happened over time in the area of gender research. Women are still quite unequal compared to men in the ways they are portrayed in media.

In previous studies, male sex buyers have been interviewed about their motives for buyingsex. Desire for power, control, realization of fantasies and the desire for mutual closenesshave been stated as driving forces. How these ideas are expressed in their proper context, inthe relationship with women in prostitution, seems to be largely lacking in research. Thepurpose of this study is to explore how heterosexual male sex buyers in Sweden communicatewith women in prostitution via chats published on the Instagram page #shittorskarsays3.0.How do they present themselves? What strategies do they use to get what they want? How dothey legitimize their actions for themselves? Using the perspective Response BasedApproach, the theory of hegemonic masculinity and the concept of space and thematicmethod, this study shows the following conclusions: Men present themselves according todifferent masculinity ideals such as aggression, control, power, virility and ideas about how agood man should be. The strategies men use to get their way are manipulation, threats andmental degradation. To legitimize their actions, they project their thoughts on the woman, askif she is doing it by free will and then choose not to listen to the answer.