Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. Då inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gått att finna, så blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte är att utifrån ett personalperspektiv öka förståelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har då det gäller att ta tillvara och stärka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frågeställningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stärka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgående i hela uppsatsen. För att samla in vårt material har sex stycken enskilda kvalitativa intervjuer genomförts som sedan har analyserats och bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att personalgruppen beskriver identitetskapande som något socialt format med och av individens kontext. De beskriver också att hemmaplanslösningar kan bidra till en stärkt identitetsprocess genom deras arbetsmetoder, människosyn och sätt att vara. Vår tolkning och slutsats blir att personalen anser sig i sitt arbete med hemmaplanslösningar kunna påverka ungdomars identitetsskapande i en positiv riktning. Eftersom studien har ett personalperspektiv hade vidare forskning kring ett ungdomsperspektiv varit intressant att genomföra. / The background to our research is a common interest in adolescent identity development. We have found no previous studies of how home solutions can contribute to a positive identity development so we considered it interesting to do such a study. The purpose of the research is based on a staff point of view to increase understanding of the meaning to the work with home solutions when it comes to taking advantage of and strengthen young people's positive identity processes. In order to answer this purpose, we have chosen to problematize questions about how identity formation takes place in their activities and how they with home solutions can strengthen these young people in a positive direction. We have used a social constructionist point of view throughout this research. To collect our material we have done six individual qualitative interviews that have been analyzed and processed using a qualitative content analysis. Our results shows that the staff group describes identity as socially constructed with and by the individuals context. They also describe that home solutions can contribute to a stronger identity development through their work, their view of man and ways of being. Our interpretation and conclusion is that the staff considers their work with home solutions contributes to influence young people's identity development in a positive direction. Since our study has a staff point of view it would be interesting to do further research on a youth perspective.

The aim of this study was to examine how social services work with home-based solution which aim to replace residential care for children and youth. Furthermore, our intention was to see how social services argue for the interventions through policy documents and interviews. The data consisted of policy documents from eleven municipalities and two interviewees with three professionals. The result of the study was processed through a qualitative content analysis and was analysed in relation to previous research, systems theory and institutional theory. The study presented that social services strive to replace placements with other alternatives at home. Interventions, such as home-based solutions and qualified home-based care and family-oriented methods was central in the study. The analysis of the collected material resulted in three approaches to the case “alterative to placements”: home care, efficiency and eclecticism. Furthermore, it showed that home-based solutions develop in order to receive more financial gains. On the other hand, there is also an uncertainty in the way the interventions should be implemented since they are under process. One conclusion is that it is ambiguous whether home-based solutions aim to replace institutional care or if they apply as supplementary intervention for children and youth. Regardless, the municipalities described that they want to develop comprehensive home-based solutions that enable the child to grow up in his or her home environment, if not for the rights of the child and for the parents, for a sustainable social service. / Syftet med fallstudien var att undersöka hur socialtjänsten i Sveriges kommuner argumenterar för öppenvårdsinsatser som ett alternativ till placeringar av barn och unga. Vidare har intentionen varit att undersöka hur socialtjänsten genom måldokument och intervjuer argumenterar för sina insatser. Som datainsamlingsmetod användes elva måldokument följt av två intervjuer med tre informanter. Studiens resultat bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och analyserades i relation till tidigare forskning, systemteori samt institutionell teori. Resultatet utgörs av en fallbeskrivning bestående av tre förhållningssätt till ”alternativ till placering”: vård på hemmaplan, kostnadseffektivisering och eklektism. Studien visade att socialtjänsten har ett flertal insatser att tillgå för att minska placeringar men att insatserna varierar mellan kommunerna. Det framgick att kommuner framförallt vill tillämpa omfattande öppna insatser på hemmaplan för att ersätta placering utanför det egna hemmet. Begrepp som hemmaplanslösningar och kvalificerad vård på hemmaplan återfinns i måldokumenten där kommunerna skriver att de vill utveckla och implementera familjeorienterade metoder. Vidare beskriver kommunerna att utvecklingen av insatser på hemmaplan är kopplade till mindre kostnader för kommunerna. Dessutom framgick det att öppenvårdsinsatser är under en pågående process och att det finns en otydlighet kring hur insatserna ska genomföras. Slutsatsen är att det är tvetydigt om öppenvårdsinsatser används i syfte att ersätta institutionsvård eller om de tillämpas som kompletterande insatser till barn och unga. Oavsett fanns det i det insamlade materialet en beskrivning av att utveckla omfattande öppenvårdsinsatser som möjliggör att barnet kan växa upp i sin hemmiljö, om inte för barnets bästa, för att resurserna ska räcka till.