<p>Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultaten visade att socialsekreterarna uppvisade en samstämmig konstruktion av heroinmissbrukaren. Valet av behandlingsmetod var framför allt avhängig klientens egen motivation och baserades enligt socialsekreterarna inte direkt på deras kunskaper och erfarenheter av så kallad god behandling.</p>

<p>Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden – medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen.</p><p>Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början. Således fanns ingen uttalad beredskap för situationen när det började födas Subutexexponerade barn ungefär ett och ett halvt år efter den svenska lanseringen av Subutex hösten 1999. Idag är barnen omkring 40 till antalet och majoriteten av dem har fötts på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.</p><p>Vid lanseringen presenterades preparatet – vars aktiva substans är buprenorfin – som ett alternativ till metadon. Men det beskrevs som något som var mildare, som inte påverkade lika mycket. Samtidigt var det rejält omdiskuterat. Medan förespråkarna såg medicinering med Subutex som en möjlighet för opiatmissbrukaren att orka ta tag i sina problem och bearbeta dem såg motståndarna något annat, en drog som dämpade symtomen så att locket lades på problemen och därför fanns kvar. Och detta är en diskussion som fortfarande pågår. Som exempel vägrar de flesta av våra behandlingshem att komplettera sin behandling med Subutex med argumentet att en drog inte ska ersättas av en annan. Att regelverket kring förskrivningen har stramats upp tycks inte ha påverkat ställningstagandet. Tidigare kunde vilken läkare som helst förskriva preparatet medan förskrivningen numera omges av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande ”läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende” (SOSFS 2004:8). Något av det som reglerats är att den behandlande läkaren ska vara insatt i missbruk och att sjukvården måste samarbeta med socialtjänsten.</p><p>En återkommande beskrivning kring barnafödslarna är att graviditeten inträffat någon eller några månader efter inledd Subutexunderhållsbehandling och att den varit oväntad. Här finns förmodligen flera förklaringar. En kan vara att mamman burit en bild av sig själv som en kvinna som inte kan bli mamma. Under aktivt opiatmissbruk har hon kanske bara haft ägglossning och menstruation någon enstaka gång – eller inte haft det alls. Hon har inte kopplat missbruket till barn och föräldraskap. När hon sedan kort efter inledd Subutex-underhållsbehandling återfått sina normala livsfunktioner, som förmågan att bli gravid, kan det ha skett innan hon själv förstått det. Komplikationen då är att hon parallellt med inträdandet i föräldrarollen är en kvinna med en oklar kvinnoidentitet och en obearbetad historia.</p>

Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultaten visade att socialsekreterarna uppvisade en samstämmig konstruktion av heroinmissbrukaren. Valet av behandlingsmetod var framför allt avhängig klientens egen motivation och baserades enligt socialsekreterarna inte direkt på deras kunskaper och erfarenheter av så kallad god behandling.

Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden – medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen. Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början. Således fanns ingen uttalad beredskap för situationen när det började födas Subutexexponerade barn ungefär ett och ett halvt år efter den svenska lanseringen av Subutex hösten 1999. Idag är barnen omkring 40 till antalet och majoriteten av dem har fötts på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Vid lanseringen presenterades preparatet – vars aktiva substans är buprenorfin – som ett alternativ till metadon. Men det beskrevs som något som var mildare, som inte påverkade lika mycket. Samtidigt var det rejält omdiskuterat. Medan förespråkarna såg medicinering med Subutex som en möjlighet för opiatmissbrukaren att orka ta tag i sina problem och bearbeta dem såg motståndarna något annat, en drog som dämpade symtomen så att locket lades på problemen och därför fanns kvar. Och detta är en diskussion som fortfarande pågår. Som exempel vägrar de flesta av våra behandlingshem att komplettera sin behandling med Subutex med argumentet att en drog inte ska ersättas av en annan. Att regelverket kring förskrivningen har stramats upp tycks inte ha påverkat ställningstagandet. Tidigare kunde vilken läkare som helst förskriva preparatet medan förskrivningen numera omges av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gällande ”läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende” (SOSFS 2004:8). Något av det som reglerats är att den behandlande läkaren ska vara insatt i missbruk och att sjukvården måste samarbeta med socialtjänsten. En återkommande beskrivning kring barnafödslarna är att graviditeten inträffat någon eller några månader efter inledd Subutexunderhållsbehandling och att den varit oväntad. Här finns förmodligen flera förklaringar. En kan vara att mamman burit en bild av sig själv som en kvinna som inte kan bli mamma. Under aktivt opiatmissbruk har hon kanske bara haft ägglossning och menstruation någon enstaka gång – eller inte haft det alls. Hon har inte kopplat missbruket till barn och föräldraskap. När hon sedan kort efter inledd Subutex-underhållsbehandling återfått sina normala livsfunktioner, som förmågan att bli gravid, kan det ha skett innan hon själv förstått det. Komplikationen då är att hon parallellt med inträdandet i föräldrarollen är en kvinna med en oklar kvinnoidentitet och en obearbetad historia.

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for homeless people with drug problems. Results: All the discharged patients experienced a hard time after the discharge. One went back to abuse heroin and the other two began to buy methadone or burprenorphine on the black market. All of them also experienced it difficult to cope with the stigma and considered that there were many obstacles in their life caused by the treatment rules. Conclusion: The discharge led to harsh consequences for all the patients. Heroin addicts need to deal with a lot of stigma related both to their drug abuse and the medical assisted treatment and find it difficult to manage that.

Thesis (Doctoral)- / Includes bibliographical references.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed. Resultatet av artiklarna visade att underhållsbehandling vid opiatmissbruk leder till en minskning av kriminaliteten. Det visade sig även att buprenorfin är ett preparat som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning? / It is well known through research that crime correlates with drug abuse, a relationship that is reciprocal. Such information has been found in studies made by criminologists like Trevor Bennett (2005). Vital conclusions by researchers have made maintenance treatment for opioid-addiction well renowned for its effectiveness. This is the background for this thesis; to explore the effectiveness of maintenance treatment in crime reduction. With the methodological guidance of Willman and Stoltz (2002) research-data has been obtained, mainly through their seven-step-model. This systematic review contains ten articles that are all randomized controlled trials that were derived from the database PubMed. Results from these studies showed a decrease in crime during and after maintenance treatment. It is also presented, that using buprenorphine in the treatment increased the retention grade of patients in comparison to methadone. With this in mind we ask the question, why do not other substances than methadone have a more frequent usage in the aspects of maintenance treatment?

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed. Resultatet av artiklarna visade att underhållsbehandling vid opiatmissbruk leder till en minskning av kriminaliteten. Det visade sig även att buprenorfin är ett preparat som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning? / It is well known through research that crime correlates with drug abuse, a relationship that is reciprocal. Such information has been found in studies made by criminologists like Trevor Bennett (2005). Vital conclusions by researchers have made maintenance treatment for opioid-addiction well renowned for its effectiveness. This is the background for this thesis; to explore the effectiveness of maintenance treatment in crime reduction. With the methodological guidance of Willman and Stoltz (2002) research-data has been obtained, mainly through their seven-step-model. This systematic review contains ten articles that are all randomized controlled trials that were derived from the database PubMed. Results from these studies showed a decrease in crime during and after maintenance treatment. It is also presented, that using buprenorphine in the treatment increased the retention grade of patients in comparison to methadone. With this in mind we ask the question, why do not other substances than methadone have a more frequent usage in the aspects of maintenance treatment?