Sammanfattning Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke. Andra symtom som illamående, kräkningar, trötthet, andfåddhet och svettningar kan också tillhöra symtombilden vid hjärtinfarkt. Dessa symtom kan i vissa fall leda till feldiagnostisering. Kvinnors upplevelser vid en hjärtinfarkt är att de av olika anledningar ofta förnekar sina symtom och att det kan leda till försenad vård. Resultatet visar också kvinnors upplevelser av förändrade livsvillkor efter hjärtinfarkten med psykiska och fysiska komplikationer och behovet av information. Slutsats : Kvinnor har ofta svårt att tolka sina symtom vid hjärtinfarkt då symtombilderna kan se olika ut från person till person, detta kan leda till försenad vård. Bättre kunskap krävs inom sjukvården för att bemöta kvinnor med hjärtinfarkt samt för att kunna ge rätt information till patienten. / Abstract Purpose: The purpose of this study was to describe women's symptoms and experiences during and after a heart attack in women. Design: The study was conducted as a descriptive literature review. Method: Eleven scientific articles of a qualitative nature have been reviewed and analyzed to answer the study's purpose. Result: The results showed that chest pain is one of the most common symptoms of heart attack. Women have reported symptoms such as pain and discomfort in the back, neck, throat or jaw. Other symptoms such as nausea, vomiting, fatigue, shortness of breath and sweating may also belong to the symptoms of myocardial infarction. These symptoms can sometimes lead to misdiagnosis. Women's experiences during a heart attack is that for various reasons they often deny their symptoms and that it may lead to delayed care. The result also shows women's experiences of changed conditions of life after myocardial infarction with mental and physical complications and the need for information. Conclusion: Women are often difficult to interpret their symptoms of heart attack symptoms, then the images may look different from person to person, this can lead to delayed care. Better knowledge needed in health care for the treatment of women with heart attacks, and to provide the right information to the patient.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas ungefär 11 000 kvinnor. Hjärtinfarkt kan innebära en traumatisk upplevelse vilket kan påverka kroppen negativt både fysiskt och psykiskt. Tidigare forskning fokuserar främst på männens upplevelser efter en hjärtinfarkt som kan innebära att viktig kunskap om en individanpassad vård för kvinnor går förlorad.   Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.   Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, PsycInfo samt via manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Ett förändrat liv, Emotionella reaktioner, Förändrade relationer, Upplevelser av eftervården. Kvinnorna upplevde rädsla, oro över att återinsjukna samt förlorad kontroll över sitt liv. Stöd saknades av sjukvården och de kände sig utelämnade med sina existentiella frågor.   Slutsatser: Hjärtinfarkt kan påverka hela kvinnans livsvärld. Sjuksköterskan bör inhämta kunskap och förståelse för kvinnans förändrade situation. Om sjuksköterskan lägger fokus på kvinnans livsvärld kan omvårdnaden anpassas och bidra till att stärka dessa kvinnor. Med rätt stöd och information av sjuksköterskan tror författarna att kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt åter kan se mening med livet och känna välbefinnande trots sjukdom.     Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, förändrat liv, rädsla.

Bakgrund Varje år drabbas cirka 11 000 kvinnor av hjärtinfarkt som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det finns både påverkbara och icke påverkbara riskfaktorer, en speciell riskfaktor för kvinnor är tidig menopaus. Forskning har visat att kvinnor inte upplever det typiska symtomet bröstsmärta utan påvisar ofta symtom såsom ångest och illamående. Symtomen kan vara diffusa att kvinnorna inte uppfattar det som en hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är en traumatisk händelse som kan påverka hälsan och välbefinnandet. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha haft en hjärtinfarkt. Metod En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengströms (2015) metod. Databaserna som användes vid litteratursökningarna var Cinahl, Pubmed och PsycINFO och artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2015) granskningsmallar. Nio kvalitativa och en kvantitativ artikel inkluderades i litteraturstudien.   Resultat Resultaten presenterades i fem kategorier: Fysiska begränsningar, betydelsefulla relationer, emotionella reaktioner, erfarenheter från vården och livsstilsförändringar. Resultatet visade att trötthet upplevdes, rädsla för att få en ny hjärtinfarkt upplevdes av en del kvinnor, de var i behov av stöd från närstående, några kvinnor upplevde brist på information från vårdpersonal och de var i behov av att göra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten.   Slutsats Efter hjärtinfarkten blev det en stor förändring i kvinnornas liv. De fick ändra sina prioriteringar, göra livsstilsförändringar, de var i behov av stöd och de behövde se sitt liv utifrån ett annat perspektiv. Sjuksköterskan behöver se omvårdnadsbehoven utifrån varje enskild kvinna för att kunna främja deras hälsa.

Introduktion: En av de vanligaste dödsorsakerna i världen är hjärtinfarkt, men att överleva en hjärtinfarkt blir allt vanligare i Sverige. Att överleva en hjärtinfarkt kan göra att personen hamnar i en kris eller skapa en oro. Råd och stöd som kan innebära livsstilsförändringar kan rekommenderas till personen för att inte drabbas av en till hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livet inom två år efter en hjärtinfarkt. Metod: Metoden är en litteraturstudie som baserats på Polit & Beck’s (2016) nio steg. Databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes för att samla in data. Artiklarna som ingår i litteraturstudien kvalitetsgranskades enligt Polit & Beck´s (2016) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Detta resulterade i totalt tio artiklar, nio kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: förändringar i samlivet, fysiska förändringar, psykiska förändringar och förändringar i livsstilen. Slutsats: Livet efter en hjärtinfarkt kan upplevas som förändrat. Deltagarna upplevde både negativa och positiva förändringar som påverkat deras liv, men de hade en vilja att komma tillbaka till livet de hade.

No description available.

No description available.

<p><strong>Syftet </strong>med denna litteraturöversikt var att kartlägga vilka upplevelser patienter efter en hjärtinfarkt har av egenvården, dvs. vårdåtgärder som patienterna själv bedöms kunna utföra. <strong>Metoden </strong>som användes var en litteraturöversikt där totalt femton kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var PubMed och Cinahl. <strong>Resultatet </strong>visade att familjens stöd var till stor hjälp vid praktiseringen av egenvård. Patienterna upplevde att överlevnaden efter en hjärtinfarkt gav dem en stor motivation till att följa egenvårdsdirektiven och ta vara på sitt liv. Att ta in roliga aktiviteter i egenvården gjorde det lättare att lyckas med egenvården. Däremot var tidsbristen ett stort hinder för att klara egenvården när patienterna började bli friska nog att återvända till sina arbeten.<strong> Slutsatsen</strong> är att uppföljning av patienternas tillämpning av egenvård behövs för att förhindra att de slutar med den. Det är även viktigt att få uppmuntran av sjuksköterskan till att utföra egna roliga aktiviteter och att få stöd med vad de kan göra. Det är också av stor vikt att sjuksköterskan medverkar till att involvera familjen i patientens egenvård.</p> / <p>This literature study <strong>aims</strong> at mapping what experiences myocardial infarction patients have from self care, i.e. care that patients are judged to accomplish. The <strong>method</strong> used was a literary survey where a total of fifteen qualitative articles were used in the result. The databases used were PubMed and Cinahl. The <strong>result</strong> showed that family support was of great help to be successful with self care. Patients experienced that surviving a myocardial infarction gave them a motivation to follow self care directives and take care of their life. It proved easier to succeed with self care if patients enjoyed their activities. When the patients felt healthy enough to return to work, lack of time was an obstacle to manage self care. The <strong>conclusion </strong>is that follow up on patients self care is needed to prevent them from quitting. It is also important that their nurse encourages both enjoyable activities and family involvement for the patients to manage self care. The patients also need help and support from their nurse when it comes to what activities they can try.</p>

No description available.