Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjärtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vård och omsorg läggs då över på anhöriga vilket kan leda till obehag eller osäkerhet då de har bristfällig kunskap inom området. Hjärtinfarkten bidrar till stora förändringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att påverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplevde omhändertagandet samt hur det är att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes på internationella referensdatabaser. I sökningen identifierades 15 artiklar relevanta till studiens syfte. Innehållet i de inkluderade artiklarna sorterades och sex olika kategorier identifierades. Resultat: De sex identifierade kategorierna är: Vikten av information från sjukvården till anhöriga, olika former av stöd till anhöriga, anhörigas upplevelser och tolkningar av tiden efter partnerns hjärtinfarkt, påverkan i den sexuella relationen hos anhöriga efter en hjärtinfarkt, anhörigas känslor av att inte få vara delaktig i sin partners vård, den anhörigas och partnerns olika syn på framtiden Diskussion: Bristen av information till de anhöriga efter att deras närstående har drabbats av en hjärtinfarkt var något som genomsyrade hela resultatet. Slutsats: Bra och tydlig information är avgörande för hur de anhöriga ska känna förtroende för både sig själva som kommande vårdare och hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Insjuknandet i hjärtinfarkt sker ofta plötsligt och är ofta förenat med svåra symtom som till exempel kraftiga bröstsmärtor, ångest och andnöd. Livskvalitet är ytterst individuellt vad individen värdesätter som för denne är värdefullt i sitt liv. Någon gång står varje människa inför ett outhärdligt lidande. Genom att bland annat se, respektera och bekräfta en individs lidande kan detta innebära en tröst för den lidande. Syfte: Syftet var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos personer som drabbats av hjärtinfarkt och vilka faktorer som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten samt om det finns några hälsorelaterade livskvalitetsskillnader mellan män och kvinnor. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultat: En generell försämring av hälsorelaterad livskvalitet hos både män och kvinnor sågs i de två huvudkategorierna fysiska och psykiska faktorer. Under de två huvudkategorierna framkom sex subkategorier som är: kroppslig smärta, fysisk aktivitet, fysisk hälsa, emotionell förmåga, social funktion och mental hälsa. Slutsats: Generellt sett försämrades den hälsorelaterade livskvaliteten hos både män och kvinnor. Kvinnors hälsorelaterade livskvalitet försämrades mer inom de fysiska faktorerna jämfört med män. Det är av stor betydelse att sjuksköterskan ser och bekräftar dessa patienter för att på så sätt kunna förbättra deras hälsorelaterade livskvalitet.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades. Kvalitetsgranskning inspirerades av Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven i Lundman och Hällgren- Graneheim (2008). Resultat: Patienternas upplevelse av information berörde informationsbehov, den mellanmänskliga kommunikationen vid information samt informationsinnehållet. Resultaten kan implementeras i klinisk verksamhet genom att sjuksköterskor kan får större förståelse för upplevelsen av information och då kan individanpassa informationen bättre. Slutsats: Patienterna överlag har upplevelser som kan värderas negativt. Sjuksköterskor bör individanpassa informationen ytterligare för att bidra till en bättre upplevelse av information.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende. Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner. Mer forskning behövs om vilken typ av information kvinnor efterfrågar och informationen kring livsstilsförändringarna bör också involvera familj och närstående för att på så vis främja kvinnans stöd i det dagliga livet.

Sammanfattning: Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning – reaktioner och bearbetning, social återhämtning – stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal. Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv. Det framkom även att patienterna upplevde brister rörande den givna informationen från sjukvårdspersonal. Slutsats: Det framkom att information är en viktig del av patientens återhämtningsprocess. Författarna anser att informationen bör ges upprepade gånger över en längre tid. / Background: Heart disease is the largest national disease in Sweden and a large number of people suffer from myocardial infarction every year. When a person suffers a myocardial infarction it can lead to a strong emotional experience and often an acute crisis in which one's own health is the focus and concern for the future arises. The concept of recovery can be seen as a process of learning to live in a new way after a life-changing acute event or chronic disease. People need to learn to live with, accept the disease and try to find harmony and a new purpose in life. Aim: The aim of the literature study was to elucidate patients' experiences of recovery after a myocardial infarction. Method: The study is based on twelve scientific papers, selected on the basis of the aim of the literature study. The scientific articles were examined and analyzed and resulted in four themes: physical recovery – experiences and changes in daily life, emotional recovery- reactions and adaptation, social recovery- support from relatives and support from medical personnel. Result: It was revealed that a major characteristic of the recovery was engagement, the ability to influence their own health and to regain lost control in order to be able to return to normal life. It also showed that patients experienced discrepancies in the information given by medical personnel. Conclusion: It was revealed that information is an important part of the patient's recovery process. The authors believe the information should be given repeatedly and over a longer time.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige drabbas nära lika många kvinnor som män av hjärtinfarkt, trots detta är vården formad till större delen för män. Kort tid på sjukhus innebär att återhämtningen sker i huvudsak på egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift är att ge patienten verktyg för att klara av att återhämta sig i största möjliga mån.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.     Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Diskussionen utgick från omvårdnadsteorier om känsla av sammanhang, lidande och hälsa. Resultat: Kvinnorna var ofta chockade efter de fått diagnosen, de trodde främst att män drabbades av hjärtinfarkt. De upplevde begränsningar i form av trötthet, existentiell rädsla och påtvingade livsstilsförändringar men ansträngde sig för att behålla självständigheten. Kvinnorna upplevde ofta att stöd och information från vården var bristfällig, och att männen fick bättre vård. När kvinnorna accepterat sin diagnos och livsstilsförändringarna kunde de börja se framåt och insåg att de kunde återfå hälsa. Resultatet presenteras med våra kategorier som rubriker och underkategorier som underrubriker.  Slutsats: För att kvinnorna ska kunna få en så bra återhämtning som möjligt krävs att de får relevant information om sin sjukdom, vad de kan utföra för att få bättre hälsa och få råd och stöd för hur de ska klara av sin nya situation. Vård och rehabiliteringsprogram brister idag  i att uppfylla de kraven.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kvinnan i beslutet att söka sjukvård. Vidare var syftet att beskriva vilka upplevelser kvinnor som genomgått hjärtinfarkt hade innan kvinnorna beslutade sig för att kontakta sjukvården. Underlag till systematiska litteraturstudien söktes i referensdatabaser. Inkluderade artiklar i studien skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt tillgängliga i fulltext via Internet. Kvalitetsgranskning av artiklar gjordes med stöd av modifierad kvalitetsgranskningsmall. Sammanfattningsvis konstaterades att kvinnorna i studerade artiklar kunde uppvisa likadana fysiska upplevelser som finns beskrivet i litteraturen, som klassiska upplevelser vid hjärtinfarkt. Klassiska upplevelser var plötsligt insättande av bröstsmärta, ångest, illamående, andfåddhet och kallsvett. Utstrålning av smärta mot käke, axlar, armar och nacke. Kvinnor upplevde i högre grad extrem trötthet, utmattning och svaghet i jämförelse med klassiska upplevelser vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Orsakerna till att kvinnor hade svårigheter att ta beslut att söka sjukvård var flera. Drabbade kvinnors okunskap om vilka upplevelser kvinnor upplevde vid hjärtinfarkt bidrog till försening. Kvinnorna satte inget samband mellan fysiska upplevelsen och hjärtinfarkt. Kvinnorna var övertygade om att upplevelsen inte utgjorde något hot mot hälsan.

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjärtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgången från sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta känslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjärtinfarkten. De upplevde sig värdelösa och utan livsglädje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjärtinfarkt. Oro fanns även inför en nyupptäckt rädsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen. Patienterna var tvungna att lära sig att leva med förändringar i hälsa, livsstil, emotionella reaktioner samt arbete och sociala aktiviteter. Överlevnad upplevdes vara en motivation för alla patienter att ändra sitt beteende. Stödet efter hjärtinfarkten var viktigt och patienterna kände press för att vara både fru/man, mamma/pappa, vän och beskyddare. Slutsats: Det fanns en stark vilja från patienterna att ha någon form av långsiktig kontroll och stöd som pågick efter hjärtrehabiliteringen. Patienterna ville att en sjuksköterska skulle stå för uppföljning och bland annat komma efter ett år och gå igenom allt i ett påminnande och klargörande syfte. Sjuksköterskans roll lyftes då patienterna upplevde att de stod för kontinuitet, stöd, säkerhet och praktisk hjälp.

No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den enskilt största sjukdomen med dödlig utgång i Sverige, oavsett kön. Behandlingen måste påbörjas snabbt och sker oftast akut redan i ambulansen. Vid ankomsten till sjukhuset är avsikten att i första hand vidga det kranskärl som blivit tilltäppt så att cirkulationen kan återställas. Syfte: Syftet var att belysa hur erfarenheter av en genomgången hjärtinfarkt kan påverka patienters liv och deras livsmening. Metod: En systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa respektive två kvantitativa. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Innehållsanalysen som utfördes inspirerades av Forsberg och Wengströms (2013) beskrivning. Resultat: En genomgången hjärtinfarkt innebar en besvikelse och förändrad syn på livet som krävde försoning för att individerna skulle ges möjlighet att gå vidare. Slutsats: De flesta individer såg den genomgångna hjärtinfarkten som en ny chans i livet vilket gjorde de medvetna om vad som var viktigt för just dem. Individerna började fokusera mer på sig själva och de lärde sig leva med sina begränsningar. Individerna upplevde en brist på stöd från sjukvården efter hemgången vilket gjorde att sjuksköterskans roll blev ännu viktigare.