Syfte: syftet med denna undersökning är att undersöka om implementeringen av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Västerås kommun kan anses vara ett fall om kollaborativ styrning. Samt vilka hinder identifieras i arbetet nit hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: forskningsmetoden bygger på en fallstudie och kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna representerar den offentliga sektor, ideella sektor och civilsamhället från Västerås kommun. Material: allt styrdokument som används i denna undersökning är hämtat från Västerås kommuns hemsida, om deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt intervjuer med respondenter från offentlig sektor, ideell sektor och civilsamhället i Västerås kommun. Sammanfattning: analysen av styrdokument och intervjuerna resulterade i att arbetssättet i Västerås kommun mot hedersrelaterat våld och förtryck tillämpas på kollaborativ styrning. Detta beror på att kommunen, tillsammans med andra sektorer, samarbetar med varandra för att nå gemensamma mål. Samarbetet präglas främst av IOP avtal med ideella organisationer som Here 4U i detta fall. Civilsamhället är dock inte inkluderat i verkligheten som det framgår i Västerås kommuns handlingsplan i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Hinder som uppstår i kommuns arbete är främst brist på resurser och ekonomiskt stöd. Forskningen avslutas med en reflektion över metod delen och förslag på vidare forskning om hedersrelaterat våld och förtryck. / Purpose: The purpose of this research is to investigate whether the implementation of the work against honor-related violence and abuse in Vasteras municipality can be considered a case of collaborative governance. And What shortcomings arise in the work against honor-related violence and abuse. Method: The research is based on case study and qualitative research interviews, where the interviewees represent different representative from the public sector, non-profit sector the civil society in Vasteras. Material: All the material used in this research has been gathered from documents from Vasteras municipality website regarding their work against honor-related violence and abuse, as well as interviews with officials and staff from other sectors in the municipality. Conclusion: The analysis of governing documents and the interviews resulted in the case of Vasteras municipality being applied to collaborative governance. This is due the municipality, together with other sectors, collaborates with each other to achieve the goals. Collaboration is mainly character by the signing of IOP agreements with non-profit organization such as Here 4U in this case. Civil sector is not sufficiently included on reality as it appears in Vasteras action plan, lack of resources and financial support has been common responded for the interviewers. The research ends with a reflation on the method section and further research on honor-related violence and abuse. / Nej

Den polariserade debatten om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige har karaktäriserats av å ena sidan en feministisk förklaringsmodell, å andra sidan en kulturspecifik förståelse av problemet. Debatten har sipprat ner till det sociala arbetet och orsakat osäkerhet hos socialarbetare i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsen, som utgör den primära kunskapskällan för socialtjänstensarbete, bidrar inte med tillräckligt stöd för professionella i denna fråga. Syftet med studien är att undersöka hur problemrepresentationer av hedersrelaterat våld och förtryck produceras genom diskurser i ett urval av Socialstyrelsens kunskapsstöd. Med hjälp av en postkolonial feministisk ansats och diskursanalytisk metod med utgångspunkt i Bacchis angreppssätt ”What’s the problem represented to be?” identifierades och analyserades tre olika diskurser. Vi fann att hedersrelaterat våld och förtryck och patriarkalt förtryck framställdes som ett ”osvenskt” problem, liksom motsägelser mellan problemframställningar och föreslagna insatser. Begreppet ”hederskontext” är centralt i Socialstyrelsens inramning av problemet, men begreppet definieras aldrig utan används snarare för att dölja Andrefiering av våldsutsatta. / The debate on honor-related violence and abuse in Sweden has been characterized by two polarized understandings of the issue, one being feminist and the other a culture-based understanding. This has affected social workers who work with these issues to a point of uncertainty. The National Board of Health and Welfare (NBHW), the Swedish authority responsible for producing guidelines for social workers, has not contributed with enough support in this matter. The aim of this study is to analyze how problem representations of honor-related violence and abuse are produced through discourses in a selection of guidelines published by NBHW. The study takes a postcolonial feminist approach and uses Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” approach for analyzing policy. The discourses found seem to be contradicting one another and after reviewing the material, we found that NBHW uses the concept of "honor context" to frame the problem. However, this concept is never properly defined or explained, but is rather used to disguise an Othering of victims of honor-related violence and abuse.