In this essay court cases from Öland in the period of 1635-1649 which were later subjected to the scrutiny of Göta hovrätt are examined. The point being to investigate differences in how crimes and criminals were treated in the local häradsrätt versus the regional hovrätt. The study is limited to cases found in the collection På häradsting by Lennart Landin. Furthermore, the results are compared to the theoretical model of the civilization process in early modern Sweden, as laid out by Johan Söderberg and Arne Jarrick, based on the earlier theory of Norbert Elias.      The essay concludes that while the ingredients of the theoretical model can be seen in the material at hand, they are far too jumbled to be categorized simply as a matter of "the state" versus "the local." Instead, rather than the process of civilizing society stemming from above or below, the evidence seems to indicate that the above and below, at least within the boundaries of the legal system and legal practices in the given period, shared many of the civilizing traits with each other.      Additionally, the essay concludes that the material and results of the study have applicability in the context of teaching history in the Swedish upper secondary school system. The conclusion is based upon the personal stories made available by the material being useful for building empathy for historical people, its potential for intersubject teaching with respect to language history and the historical process of change highlighted by the analysis.

No description available.

Genom männens historiska överrepresentation av våldsbrott har den kvinnliga brottsligheten ofta kommit i skuggan inom den historiska forskningen, barnamord och häxprocesserna undan-tagna. Giftmord var i fråga om kvinnor, i jämförelse med andra kvinnliga våldsbrott, ett vanligt förekommande brott under 1800-talet. Syftet med denna uppsats är att studera kvinnor åtalade för giftmord vid Svea hovrätt, åren 1870–1890. Genom att studera Svea hovrätts domböcker har 32 åtalade kvinnor för giftmord identifierats under åren 1870–1890. Uppsatsen undersöker hur vanligt förekommande brottet giftmord var i relation till andra våldsbrott med dödlig utgång begångna av kvinnor under denna period. Vidare undersöks vilka som föll offer för detta brott och om tillvägagångssättet skiljde sig åt beroende på vem offret var, samt hur vanligt förekom-mande det var att de anklagade dömdes för brottet i Svea hovrätt. Resultaten visar på att gift-mord tillsammans med mord på barn var de vanligast förekommande våldsbrotten med dödlig utgång, begångna under perioden. De vanligaste offren för kvinnliga giftmord var barn, följt av make, förälder och slutligen övriga offer. Kvinnorna som begick brotten var i hög grad från en enkel social bakgrund, boende på landsbygden. Arsenik var det gift som användes i en majoritet av fallen, men även fosfor, salpetersyra och opiumbaserade läkemedel förekom. Graden av fri-kännande bland de kvinnliga giftmörderskorna var hög med en frikännandegrad på 47%.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begripligheten i Göta hovrätts domar förändrats mellan 2001 och 2021. Studien syftar till att undersöka dels hur syntax och lexikon förändrats i domarna, dels hur följsamheten till klarspråksråd har förändrats under perioden. Materialet består av totalt 18 domar från Göta hovrätt: tre brottmålsdomar och tre tvistemålsdomar vardera från 2001, 2011 och 2021. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts i studien: I den kvantitativa analysen undersöktes syntax och lexikon i samtliga 18 domar och i den kvalitativa textanalysen användes klarspråkstestet för domar som verktyg för att analysera sex av domarna djupare. Resultatet visar att det skett förändringar i domspråket under den tid som undersökts, men att det inte är entydigt huruvida domarna har blivit mer begripliga eller ej. Den kvantitativa analysen visar att domarna i många avseenden ligger längre ifrån klarspråksidealet år 2021 än 2001 och 2011. Resultatet av den kvalitativa analysen visar dock att följsamheten till klarspråksråden förbättrats under den undersökta perioden. Facktermer rensas bort eller förklaras i större utsträckning, det juridiska språket närmar sig det vardagliga och tonen blir mer läsarvänlig. Den sammantagna slutsatsen blir därför att domarna i vissa avseenden blivit mer begripliga och närmat sig idealet, men att ytterligare förbättringar krävs för att de ska bli tillgängliga även för icke juridiskt kunniga läsare. / The purpose of this study is to examine how the comprehensibility of the judgments from Göta Court of Appeal has changed between 2001 and 2021. The study aims to examine how the syntax and terminology has changed within the judgments as well as how the compliance with Plain Language Guidelines has changed during this period. The material consists of 18 judgments from Göta Court of Appeal: three criminal convictions and three civil actions each from the years of 2001, 2011 and 2021.A combination of quantitative and qualitative methods has been used: In the quantitative analysis, syntax and terminology were examined in all eighteen judgments and for the qualitative analysis, Klarspråkstestet (“the plain language test”) was used as a mean to further analyze six of the judgments. The results show that the language has changed during the selected period, but it remains ambiguous whether the language has become more comprehensible or not. The quantitative analysis shows that the judgments lie further away from the Plain Language Ideal in 2021 than they did in 2001 and 2011. However, the results of the qualitative analysis show that the compliance with Plain Language Guidelines has improved during this period. Technical terms are removed or explained to a greater extent, the legalese is approaching the everyday language and the tone is becoming more reader friendly. The conclusion is therefore that in some respects, the judgments have become more comprehensible, but that further improvements are required to make them accessible for readers who do not have a clear understanding of judicial language.