<p>Handskanvändning inom omvårdnadsarbetet är en central del av de basala hygienrutinerna. Handskar är en effektiv skyddsbarriär mot virus och bakterier för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter. Sjukhusrelaterade infektioner kostar varje år det svenska samhället flera miljarder kronor och är även en direkt dödsorsak i nästan en procent av alla dödsfall i Sverige. Dålig följsamhet med handskar leder också till en ökad risk att smittas av hepatit eller HIV.</p><p>Syftet var att undersöka kunskaper om, attityder till och följsamhet med att använda handskar bland hälso- och sjukvårdspersonal i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tretton vetenskapliga artiklar granskades.</p><p>Resultatet visade att det fanns brister i kunskaper, attityder och följsamhet till handskanvändning. Sjuksköterskor och undersköterskor hade i de flesta fall bättre kunskap och följsamhet till handskanvändning än läkare. Vidare presenterades hur studenter till stor del påverkades av handledares beteende, vilket trots kunskap kunde leda till dålig följsamhet med hygienrutiner.</p><p>Slutsatserna från studien var att det fanns brister i kunskaper och bristande attityder och följsamhet till handskanvändning. Ytterligare och bättre utbildning, samt mer forskning, krävs för att utveckla ett mer hållbart säkerhetsklimat.</p>

Handskanvändning inom omvårdnadsarbetet är en central del av de basala hygienrutinerna. Handskar är en effektiv skyddsbarriär mot virus och bakterier för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter. Sjukhusrelaterade infektioner kostar varje år det svenska samhället flera miljarder kronor och är även en direkt dödsorsak i nästan en procent av alla dödsfall i Sverige. Dålig följsamhet med handskar leder också till en ökad risk att smittas av hepatit eller HIV. Syftet var att undersöka kunskaper om, attityder till och följsamhet med att använda handskar bland hälso- och sjukvårdspersonal i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tretton vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att det fanns brister i kunskaper, attityder och följsamhet till handskanvändning. Sjuksköterskor och undersköterskor hade i de flesta fall bättre kunskap och följsamhet till handskanvändning än läkare. Vidare presenterades hur studenter till stor del påverkades av handledares beteende, vilket trots kunskap kunde leda till dålig följsamhet med hygienrutiner. Slutsatserna från studien var att det fanns brister i kunskaper och bristande attityder och följsamhet till handskanvändning. Ytterligare och bättre utbildning, samt mer forskning, krävs för att utveckla ett mer hållbart säkerhetsklimat.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret. Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

Bakgrund: Tarmbakterier med förmåga att bilda enzymet Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL) har varit känt inom sjukvården sedan 1980-talet. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av ESBL är lite utforskat samtidigt som ESBL utgör ett av de största hoten mot människors hälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter vid vård av patienter med ESBL. Metod: Den studiedesign som användes var en intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade intervjufrågor ställdes till åtta intensivvårdssjuksköterskor från två universitetssjukhus i mellan Sverige. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda patienter med ESBL på en intensivvårdsavdelning beskrivs i resultatet genom fyra huvudkategorier: erfarenhet av ESBL, erfarenhet av rutiner kring smittsamma sjukdomar, erfarenheter vid svårigheter att följa hygienrutiner och erfarenhet att förmedla kunskap. Slutsats: Studien visar att de intervjuade intensivvårdssjuksköterskorna har erfarenhet av att vårda en patient med ESBL på intensivvårdsavdelningar och är skickliga i sitt yrke enligt Benners teori Förslag på vidare forskning: Denna studie skulle kunna ligga till grund för enkätstudie om intensivvårdssjuksköterskans kunskap, kompetens, attityder och upplevda hinder för att bedriva vård enligt riktlinjer och föreskrifter. / Background: Intestinal bacteria capable of producing the enzyme Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL) has been known in health care since the 1980s. There is limited research about the intensive care nurses experience of ESBL while ESBL represents one of the greatest threats to human health. Purpose: The aim of the study was to examine intensive care nurses' experiences of care for patients with ESBL. Method: The study design used was an interview study with qualitative content analysis. Semi-structured interview questions were asked to eight intensive care nurses from two university hospitals in middle part of Sweden. Results: Four main categories were identified: experience of ESBL, experience of routines for infectious diseases, experience the difficulty to follow hygiene and experience to impart knowledge. Conclusion: Intensive care nurse have experience of caring for a patient with ESBL in intensive care and are proficient according to Benners theory. Suggestions for further research: This study could form the basis for the survey study of intensive care nurses' knowledge, skills, attitudes and perceived obstacles to providing care according to the guidelines and regulations.