No description available.

<p>Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur.</p>

<p>Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite.</p> / <p>The aim of this literature review was to describe the potential effects of non-pharmacological treatments for agitated behaviours associated with dementia. Data was collected through the databases Medline and Academic Search Elite. Searches were limited to articles published within the last ten years, written in either Swedish or English.</p>

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur.

Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite. / The aim of this literature review was to describe the potential effects of non-pharmacological treatments for agitated behaviours associated with dementia. Data was collected through the databases Medline and Academic Search Elite. Searches were limited to articles published within the last ten years, written in either Swedish or English.

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att särskilja sig från mängden. En stor del av handeln består av företag som är aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pågår en ständig kamp om kundernas uppmärksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som är skickliga på att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mängden och blir unikt på marknaden. Genom att använda rätt kommunikation kan företagets budskap förmedlas på ett korrekt och intresseväckande sätt. Kommunikation kan delas in i två skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation. Denna studie kommer att fokusera på den icke-verbala kommunikationens vikt vid påverkan av kunders uppfattning om bemötande i butik. Syftet med studien är att belysa vilka icke-verbala faktorer som har störst inverkan på kunders uppfattning om bemötande. Resultatet av denna studie önskas hjälpa butikspersonal i deras dagliga arbete, genom att visa vikten av den icke-verbala kommunikationen. De huvudsakliga faktorer som innefattas är kroppspråk, kroppsberöring, klädsel, ögonkontakt samt hur rösten används. Studiens huvudsyfte är att besvara vald problemformulering, som lyder; Hur kan en säljare genom sin icke-verbala kommunikation påverka kundens uppfattning om bemötandet i en säljsituation? För att kunna besvara detta har en kvalitativ metod baserat på kvantitativt dataunderlag använts. En enkätundersökning genomfördes för att få fram ett relevant och diskuterbart underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga icke-verbala faktorer som innefattats kan påverka konsumenters uppfattning om bemötandet i butik. Det framkommer dock att vissa faktorer påverkar i större utsträckning än andra. Ögonkontakt visade sig vara den faktor som har störst påverkan på majoriteten av de potentiella konsumenterna. Undersökningen indikerar även att en kombination av flera icke-verbala faktorer kan vara att föredra, förslagsvis ögonkontakt i samband med ett leende. Gällande vissa faktorers möjlighet till påverkan av kund visade det sig att kunders ålder och kön har en betydande roll. En butik bör med detta i åtanke, i vissa situationer, anpassa sitt agerande efter målgrupp. Att som säljare ha kunskap inom detta område kan vara av stor vikt för den egna butiken. Genom att utnyttja ett eller flera av de icke-verbala verktygen kan en säljare, på ett effektivt och smart sätt, påverka kundens uppfattning om bemötande i butik.

År 2006 kom EU med ett direktiv om revision och sen dess har de kommit med flera förslag om förändringar med syftet att harmonisera lagstiftningen inom EU och samtidigt öka förtroendet för revisionen. Ett viktigt steg i detta presenterades av EU-kommissionen 2010 genom ”Grönboken: Lärdomar från krisen”. I denna grönbok presenterades en frågeställning om revisorer skulle ha tillstånd att utföra andra tjänster än revision. EU-kommissionen fick nästan 700 svar på denna fråga från olika intressenter, detta har sedan utarbetats i ett förslag till en förordning som kom ut i november 2011.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad olika intressenter i Sverige anser om förbudet. Vi undersöker även vad de har för åsikter om hur oberoendet kommer att påverkas av förbudet.För att uppfylla syftet har vi genomfört en dokumentundersökning genom att samla in remissvaren från olika intressenter. De som hade påpekande om oberoendet eller förbudet har vi sedan tagit hänsyn till i vår empiri.En revisors oberoende är viktigt för att skapa tillförlitlighet för att de finansiella rapporterna stämmer. Oberoendet kan delas in i faktiskt och synbart där det faktiska syftar på att revisorn ska agera utan att låta objektiviteten påverkas, detta oberoende går inte att mäta. Det synbara innebär vad en tredje part anser om revisorns oberoende och en faktor som kan påverka det är om revisorn utför andra tjänster än revision till sina kunder. Sådana tjänster kan nämligen stärka ett band mellan revisor och kund vilket skapar ett beroende.Empirin består av svar från olika intressenter på dels grönboken som kom ut 2010 och på förslaget till förordningen som kom ut i slutet av 2011. Många argument som tas upp används av flera intressenter, men det finns även vissa som sticker ut.Slutsatsen är att EU:s arbete inte är fulländat och att förbudet skulle möta en del motstånd om det genomfördes i sitt nuvarande skick. / In 2006 EU presented a new directive on auditing and they have since then come up with several proposals for changes in order to harmonize legislation across the EU while also increasing confidence in the audit. An important step in this was presented by the European Commission in 2010 through "Green Paper: Lessons from the crisis". This paper presented the issue of when auditors would be allowed to perform non audit services. The European Commission received almost 700 responses to this issue from various stakeholders. This has since developed into a proposal for a regulation that came out in November 2011.The purpose of this paper is to investigate what the various stakeholders in Sweden thinks of the prohibition. We also examine what their opinions are about how independence will be affected by it.To fulfill the purpose we have conducted a document study where we collected responses from various stakeholders. Those who commented on the independence or the prohibition, was taken into account in our empirical work.An auditor's independence is important for creating reliance that the financial statements are correct. Independence can be divided into independence of fact and independence of mind, where the first aims so that the auditor should act without letting his objectivity be affected. This independence is not measurable. Independence of mind means what a third party would think of the auditor’s independence. One factor that may affect this is if the auditor performs non-audit services to their customers. This is because such services can strengthen a bond between auditor and client, creating dependence.The empirical data consists of responses from various stakeholders on both the Green Paper which came out in 2010, and on the proposal to the regulation that came out in late 2011. Many arguments raised are used by multiple stakeholders, but there are also some that stand out.The conclusion is that the EU's work is not perfect and that the ban would face some resistance if implemented in its current state.

Den här uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstånd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta ämne och genom vår studie ge en tydligare bild på huruvida motstånd förekommer eller inte. Genom att detta ämne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sätt att se på motståndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen är genomförd med 76 enkäter varav hälften hos anställda på ett produktionsföretag och hälften hos tjänstemän på ett annat företag. Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av anställdas motstånd under arbetstid och att få en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket måste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. Utifrån vårt syfte har vi tagit fram följande frågeställningar för att förtydliga meningen med studien:  Förekommer det något motstånd på arbetstid och i så fall hur ofta?  Vad gör anställda på sin arbetstid som kan definieras som motstånd?  Varför utför anställda motstånd på arbetstid?  Förekommer det skillnad på hur mycket motstånd produktionsanställda gör och hur mycket motstånd tjänstemän gör? Vi har i vår uppsats valt att koppla samman att anställda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstånd. Tidigare forskning på ämnet som vi har tagit del av beskriver hur motståndet kan förekomma på grund av att det finns en maktrelation mellan anställd och arbetsgivare. Vilket innebär att arbetsgivaren har en viss makt över den anställde. Forskare menar också att motståndet ofta kan ske på grund av att de anställda känner låg motivation och lågt engagemang på arbetet, vilket kan leda till ett motståndsbeteende. Tidigare teorier beskriver också hur sökandet och behovet av värdighet och autonomi är bidragande faktorer till motståndsbeteende hos anställda. Det läsaren också får ta del av är en teoretisk beskrivning av icke arbetsrelaterade aktiviteter samt de olika anledningarna till att de sker. Längre fram i uppsatsen har vi redovisat vårt resultat och sedan en analys där vi kopplat samman teorier och det vi kommit fram till i studien för att kunna besvara våra frågeställningar. Studien har visat att det sker ett motstånd hos anställda i organisationer och vi har hittat intressanta upptäckter där våra respondenter är både nöjda på arbetet men trots det utför ett motstånd.

Värdeskapande tid är något som skapar ett mervärde för kunden, något som förädlar produkten. Tyvärr är stora delar av ledtiden för en produkt icke värdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara så hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som värdeskapande är interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och själva kostnaden för lagerlokalen. Kostnaden för att lagra en produkt i ett år kan i vissa fall uppgå till en fjärdedel av produktens totala värde. En annan stor kostnad är internlogistiken med alla materialförflyttningar mellan olika produktionslokaler och maskiner. För att bli konkurrenskraftiga på den globala marknaden i dagsläget bör företag arbeta med att minimera icke värdeskapande tid. Att aktivt arbeta med ständiga förbättringar och införa olika typer av standarder har visat sig vara effektivt i just det avseendet. Lean är ett uttrycke som härstammar från den japanska biltillverkaren Toyota och dess produktionssystem TPS. Grundtanken inom lean är att undvika allt slöseri och för att göra det finns ett antal olika verktyg. Genom att implementera vissa av dessa verktyg i produktion och i lagerlokaler har stora förbättringar upplevets, främst genom minskat transportarbete men också genom annat minskat icke värdeskapande tid.Företaget Aven Sandby AB tillverkar olika typer av emballage i trä, allt från lastpallar till avancerade lådkonstruktionerna. Företaget har under senare år implementerat att antal olika lean verktyg som har förbättrat arbetsmiljön och vissa delar inom produktionen. Ett problem som de dock inte arbetat aktivt med under åren är att effektivisera internlogistiken. Vissa lager har nu nått den höga nivån att det tar betydande tid att söka igenom lagret för att finna rätt råvara. Andra problem är att mycket truckkörning sker i onödan vilket är en följd av att det saknas en tydlig struktur på lagerhållningen.Syftet med den här studien är att utveckla en modell för hur tillverkande företag kan minimera den icke värdeskapande tiden för artiklar. Intervjuer och observationer på företget tillsammans med en omfattande litteraturstudie utgör grunden till modellen. Efter besöket på företaget har modellen justerats en aning med flera underkategorier.Under studien framkom bland annat att företaget blivit mycket bättre inom många delar och den struktur som skapats kan kopplas till affärssystemet Monitor. Monitor implementerades på företget för ett antal år sedan och har i underlättat att kontrollera lagernivåer samt att övervaka produktionen. Just implementationen av ett affärssystem är en viktig del för att underlätta arbetet med att minska icke värdeskapande tid. Andra faktorer som anses viktiga vid arbete med att minska icke värdeskapande tid är att följa ett förutbestämt arbetsmönster likt en standard. Dels genom standardiserade mått på artiklar och råvaror, där den som utvecklar en ritning bör veta vilka som är de tidigare mest använda dimensionerna. Även arbeta med metodstandarder vilket är en enkel beskrivning på hur ett visst arbete ska utföras. Företaget har även arbetat med lean och några av verktygen inom filosofin, bland annat att tillverka några typer av lådor på linje. Linjetillverkningen och verktygen har höjt produktionstakten på företaget och bör därför anses bidra till att minska den icke värdeskapande tiden. Genom att följa någon av ovanstående förslag bör företag ha en god möjlighet att med hjälp av teori samt praktik minska sin icke värdeskapande tid.Förslag till fortsatta studier är att undersöka hur arbetet med metodstandarder fungerar och hur ledningen kan engagera de anställda att ständigt förbättra dem.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.