Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients’ participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse. Shortages in knowledge among nurses how to mediate communication to patients who do not speak Swedish. Aim: To illuminate Swedish nurses communicating with non-Swedish speaking patients at a Swedish ward. Method: Empirical study with qualitative approach, five individual interviews with nurses have been carried out and analysed according to a qualitative content analysis. Result: The nurses experienced immense difficulties in care giving of non-Swedish speaking patients when the communication did not function. Deficiencies were almost impossible to avoid when giving care, which created frustration and despair. Interpreter is an important tool, however the resources are limited which the nurses experienced as a problem. That relatives are available were seen as a reassurance for the patient and the nurse. More knowledge about different cultures is important to be able to give equal care to all. Conclusions: The nurses perceive shortcomings in communication with non-Swedish speaking patients.

Det stereotypiska genusmönstret präglar vårt samhälle. Utefter detta får vi människor lära oss hurvi ska bete oss och klä oss för att passa in. Vi sätts in i fack och ett ytterligare sätt att få in oss ifack är när det sätts en klädkod av vår arbetsgivare. Klädkoder är något som många arbetsgivareanvänder flitigt och det ger en garanti på en välklädd personal. Problemet uppstår när personerinte kan vara sig själva längre. Detta kan vara för att en känner sig tvingad att följa könsnormereller att bära vissa kläder. Denna uppsats redogör hur personer inom kommunikationsbranschenställer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder samt den icke-verbala kommunikationensom sker via kläder. För att ta reda på hur personer som jobbar inom kommunikationsbranschen ställer sig till dettaså utfördes samtalsintervjuer. Det utfördes sex intervjuer i Karlstad, och tre intervjuer iGöteborg. Intervjuerna utfördes på åtta olika kommunikationsbyråer totalt. Vi har studerattidigare forskning och teorier och där identifierades tre teorier som det sedan har utgåtts från ianalys- och resultatdelen. Fiskes (1990) definition av Lasswells modell med en ny tvist, Bourdieus(1973) habitus och Connells (2009) definition av genus. Vår forskningsfråga är därmed: Hurförhåller sig anstä llda på kommunikationsbyråer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder? Utefter dettaställdes ytterligare underfrågor. Genom att ställa dessa frågor kom det fram till att personer påkommunikationsbyråer har outtalade klädkoder. Dessa respekteras och följs flitigt bland deanställda. Vissa klär upp sig extra inför möten för att visa respekt mot kunden och andra gör intedet. Personer på kommunikationsbyråer kommunicerar via sina kläder. Dels till kunder och delsför sig själva. Kläder är kommunikation i högsta grad och i denna studie så redogörs det hur dettautspelar sig på olika kommunikationsbyråer samt varför det är viktigt. Det finns en allmänuppfattning bland personer på kommunikationsbyråer om att de stereotypiska könsnormerna ärnågot som är förlegat. Teorin säger att det är viktigt att förhålla sig till könsnormerna för att passain. Personerna på kommunikationsbyråerna säger att det inte är det. Ett accepterande kring detsom är annorlunda finns där. Det är viktigt att förstå vilken inverkan kläder och könsnormerfaktisk kan ha. / You can see the stereotypical gender norms everywhere in our society. People get to learn how tobehave and how to dress to fit in. We are put in boxes, by society and even by our employers.One way for the employers to make sure that their employees are presentable is using a dresscode. This will make sure that the employees are well dressed. There is only a problem whenpeople can’t be who they are anymore. When someone feels forced to follow the gender normsor forced to dress in a certain way it becomes a problem. This essay shows how people workingin the communications industry feels about dress codes, gender norm regarding clothing and thenon-verbal communication that happens through clothes.We decided to start by talking to persons that work in the communication industry and ask them what they think of this. We decided to do interviews. We performed six interviews in Karlstad,and three in Gothenburg. The interviews were done on eight different communications agencies.We have researched and found three theories that we have used in our analysis and result part.Fiskes (1990) definition of Lasswell’s model with a new twist, Bourdieu (1973) habitus andConnell (2009) definition of genus. Our research question is: How do the people in communicationagencies feel about dress codes and gender norms regarding clothes? We wrote a few more questions afterthat. By asking these questions, we concluded that the people in communication agencies haveunspoken dress codes. These are respected and followed by the employees. Some people dress upfor meetings to show respect towards the customers and others do not. People atcommunications agencies communicate through their clothes. Both to customers and forthemselves. Clothing is communication in the highest degree, and in this study, we explain howthis plays out in different communication agencies, and why it is important. There is a generalperception among the people of communication agencies that the stereotypical gender norms areobsolete. The theory says that it is important to relate to gender norms to fit in. It is important toaccept the impact clothing and gender norms can have.

Denna studie har undersökt hur uppfattningen om det lokala förändras i en berättelsenär denna berättelse översätts. För att testa detta skapades en artefakt, en berättelse,som hade lokal anknytning till staden Skövde och det närliggande platåbergetBillingen. Denna artefakt skapades som en del av projektet KASTiS (Kulturarv ochSpelteknologi i Skaraborg), närmare bestämt som en del av delprojektet ochbarnboksserien KLUB (Kira och Luppes Bestiarium). Berättelsen skrevs ursprungligenpå svenska och översattes sedan till engelska. Frågeställningen utvärderades sedangenom att informanterna fick läsa de båda versionerna, och sedan svara på frågor ikvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visartendensen att de informanter som hade en klarare bild av platserna också var de somupplevde mest skillnad i de olika versionerna.

Inledning: Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och representerar ca 47% av alla huvudvärkstillstånd i världen. Det finns inte en enskild orsak till spänningshuvudvärk men ofta involveras fysiologiska och neurologiska förändringar. Det finns även ett samband mellan spänningshuvudvärk och psykosociala faktorer såsom stress samt muskuloskeletala tillstånd såsom muskulära spänningar. Den vanligaste formen av icke-farmakologisk behandling för spänningshuvudvärk är manuell behandling såsom spinal manipulation, massage, mobilisering samt traktion. Utöver manuella behandlingsmetoder används även icke manuella behandlingsmetoder såsom farmaka, fysisk terapi, akupunktur eller mind-body terapi. Syfte: Att beskriva effekten av manuell terapi samt icke manuell terapi på vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Metod: En litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen resulterade i åtta inkluderade studier som motsvarade inklusions- och exklusionkriterierna. Studierna kvalitetsgranskades med PEDro-skalan och fick från sex till tio av tio poäng. Resultat: Vid granskning av manuell terapi och frekvensen av huvudvärk visade två studier signifikant skillnad till fördel för interventionsgrupperna och två studier påvisade signifikant skillnad för en eller två av interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Vid granskning av icke manuell terapi och frekvensen av huvudvärk påvisade tre av studierna signifikant skillnad inom grupperna och en studie påvisade signifikant skillnad för två av tre interventionsgrupper efter avslutad intervention. Konklusion: Både manuell terapi samt icke manuell terapi kan sänka frekvensen huvudvärk hos vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Ytterligare forskning inom ämnet efterfrågas.

No description available.

<p>Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhållning, motivation och målsättning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes åt gällande uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 män (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll på elit- respektive icke elitnivå. Studien utfördes med hjälp av frågeformulär (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de är mer uppgiftsmotiverade än resultatmotiverade och främst använde tävlingsmål. Vidare framkom att elithandbollsspelare upplevde högre sammanhållning och i högre grad använde målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Avslutningsvis uppvisades skillnader i mönster av korrelationer mellan lagsammanhållning, motivation och målsättning för elithandbollsspelare jämfört icke elithandbollsspelare. Resultaten stödde samt delvis motsade tidigare studier.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ”hetsätning”, ”att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt” samt att ”ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt”. Dessa resultat räcker dock inte för att påvisa att en av grupperna skulle ha ett högre riskbeteende för att utveckla en ätstörning. Framtida forskning bör fokuseras på att utreda inom vilka idrotter utövarna ligger i en förhöjd riskzon för utvecklandet av en ätstörning. Viktigt anses här också vara att utbildning av tränare och ledare förbättras för att dessa ska kunna identifiera och hantera ätstörningar.</p>

<p>Piratkopiering är väldigt vanligt nu för tiden, eftersom det är lätt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det förekommer användande av piratkopierade program bland studenter på Karlstad universitet. Om det gör det, vad är anledningarna och hur ser de själva på sitt användande?</p><p>I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrättsligt skyddat material, som film eller musik. Studien är en icke-slumpmässig statistisk undersökning. Resultat och slutsatser bygger på en kvantitativ undersökning, som genomförs på Karlstads universitet. Resultaten visar att det förekommer användande av piratkopierade program på Karlstads universitet. Den största anledningen till att använda piratkopierade program är rent ekonomisk. Det visar sig också att studenterna inte har några moraliska invändningar mot att använda piratkopierade program, dock är det endast ett fåtal, som kan tänka sig att piratkopiera program för att sälja och tjäna pengar.</p>

No description available.

No description available.