Abstrakt Titel: Balanserat styrkort- Förhållningssätt och val av generella och företagsspecifika prestationsmått Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Christina Forss och Josefin Eriksson Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling Datum: 2015 – Januari Syfte: Tidigare forskning om prestationsmätning visar en risk att generella prestationsmått favoriseras framför företagsspecifika mått vid utvärderingssituationer. Studiens syfte är att skapa förståelse för förhållningssätt och val kring generella och företagsspecifika prestationsmått inom balanserat styrkort. Metod: Studiens grund är hermeneutik, aktörssynsätt och socialkonstruktivism. Fenomenet undersöks kvalitativt med hjälp av en fallstudie. Datainsamling sker i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån den teoretiska referensramen analyseras empirin för att finna likheter och skillnader som presenteras i analysen. Resultat & slutsats: Studien pekar på att det i praktiken finns en annan begreppsvärld kring prestationsmätning än den teorin uppvisar. I praktiken används enklare begrepp och större helhetssyn. Förslag till fortsatt forskning: Studiens bidrag ökar förståelsen för prestationsmätning. Förslagsvis kan större och bredare undersökningar inom samma tema göras. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag ökar förståelsen för vilka begrepp som i praktiken används kring prestationsmätning. Dessutom ökar bidraget förståelsen kring hur prestationsmätning används och fungerar. Nyckelord: BSC, prestationsmått, finansiella, icke-finansiella, generella, företagsspecifika.

Bakgrund: Sömnen är ett av personers viktigaste behov. När en person får för lite sömn ger detta kroppen sömnbrist, vilket påverkar flera funktioner i kroppen negativt som behövs för att vi ska kunna fungera. Sömnbrist kan leda till sömnstörning. Sömnstörningar kan vara en egen sjukdom eller ett symtom på en annan sjukdom. En metod för att motverka sömnstörningar är genom egenvård. Icke farmakologiska åtgärder är en egenvårdsmetod. Vilka icke farmakologiska egenvårdsåtgärder som fungerar för de olika personerna påverkar personernas erfarenheter av åtgärderna. Syfte: Att belysa personers erfarenheter av icke farmakologisk egenvård vid sömnstörningar. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som baseras på åtta artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Erfarenheter av icke farmakologiska egenvårdsåtgärder samt Erfarenheter av tekniska hjälpmedel var det två kategorierna som framkom i resultatet. De egenvårdsåtgärder som framkom kunde antingen vara av fysisk karaktär eller påverka sömnen via sinnena. Åtgärder som kräver tekniska hjälpmedel fanns också. Majoriteten upplevdes påverka sömnen och vilan positivt. Erfarenheterna av CPAP och snarkskenan var till största del att de förbättrade sömnen. Däremot var erfarenheterna av tillexempel aromterapi att det inte förbättrade sömnen. Slutsats: Erfarenheterna av egenvårdsåtgärderna med fysisk karaktär, såsom fysisk aktivitet och kostförändringar, var till största del positiva. Däremot var erfarenheterna av de egenvårdsåtgärder som påverkar sinnena, som aromterapi och ljusterapi, mer kritiska. CPAP-masken och snarkskenan hade båda fördelar såväl som nackdelar. Däremot fungerar inte samma sorts egenvård för alla personer. Det behövs göras fler kvalitativa studier inom detta område för att syftet helt ska kunna svaras på.

Det traditionella monogama partnerskapet förändrades under 1900-talet till följd av bland annat individualistiska ideal och en ökad autonomi. Samtidigt har det monogama partnerskapet både juridiska och sociala fördelar i samhället idag. Denna studie syftar till att undersöka och belysa individers upplevelser av att avvika från den konventionella tvåsamhetsnormen samt undersöka vilken betydelse detta har för identiteten. Tidigare forskning centrerar till stor del kring att jämföra samt beskriva den praktiska innebörden av dessa icke-monogama praktiker. Dock återfinns viss betoning på identitet och självuppfattning då icke-monogami antingen presenteras som något individen är eller något individen gör som ett aktivt val i relationer. Tidigare forskning redogör även för betydelsen av icke-monogama definitioner, begrepp och sociala sammanhang för individens självbild. Det teoretiska ramverk som i denna studie applicerats för analys utgörs av Anthony Giddens identitetsteori, Judith Butlers performativitetsteori samt Erving Goffmans teori om stigma och informationskontroll. Det empiriska materialet består av tio digitala intervjuer med deltagare i åldrarna 27-55, varav fyra deltagare definierade sig som män, fem deltagare som kvinnor och en deltagare som icke-binär. Intervjuerna genererade omkring 106 sidor transkriberat material vilket har analyserats med metoden interpretative phenomenological analysis (IPA). Resultaten visade, i samklang med tidigare forskning, att icke-monogami primärt ses som något individen antingen är eller gör, vilket har betydelse för självuppfattningen. Resultaten visade även att välmående och hållbarhet i relationer, samt stolthet sett till identitet, framhölls som drivkrafter för en icke-monogam relationsfilosofi. Icke-monogami presenterades också som en eftersträvansvärd identitetsmarkör för att ifrågasätta sociala strukturer. Flera deltagare påvisade en växelvis eller cirkulär process där själva avvikandet från tvåsamhetsnormen kan ha sin grund i värden kopplade till identitet likväl som delar av den upplevda identiteten kan ha utvecklats som en produkt av inställningen till relationer. Icke-monogami har i denna studie även presenteras som ett socialt stigma på basis av kontext och bemötande.

Det är ett känt fenomen att anställda ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter på arbetstid, därför är det intressant att ta reda på orsaker till varför de gör det. Vi har valt att göra en studie för att ta reda på hur de anställda förhåller sig till att ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter när de är på arbetet. Vi vill även undersöka om motivation har någon koppling till varför man gör det. Vi har även undersökt om det förekommer någon skillnad när man ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter om man har en chef på plats respektive inte en chef på plats. Det material vi har samlat in kommer från sju kvalitativa intervjuer som har kopplats till vår teoretiska referensram. Studien utgår från de anställdas perspektiv men vi anser att arbetsgivare kan använda sig av de resultat som påvisas i studien.    Resultatet från vår studie visar att orsaker till varför de anställda ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter främst beror på att man vill hitta fokus och ta en paus från sina arbetsuppgifter. Studien visar att det inte förekommer några skillnader mellan att ha en chef på plats och att inte ha en chef på plats när det kommer till att ägna sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter, snarare handlar det om arbetsuppgifterna i sig. Studien visar att även de som är motiverade i sitt arbete ägnar sig åt icke arbetsrelaterade aktiviteter.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om utmaningar som kan uppkomma vid icke-konfessionell religionsundervisning i de yngre årskurserna. Avsikten med vår studie var från början att inrikta sig på forskning som avser årskurserna F–3. Vid analys av insamlat forskningsmaterial upptäckte vi dock att det inte fanns tillräckligt med forskning kring de yngre årskurserna. Vi fick då bredda perspektivet och inkludera forskning som även berör årskurs 4–6.  Vårt syfte har guidat oss för att finna svar på hur utmaningarna kan uppstå i förhållande till ett icke-konfessionellt och ett mångkulturellt perspektiv. Genom strukturerad litteraturstudie tar vi reda på hur läroplanen och läraruppdraget förändrats över tid. Studien är baserad på tidigare forskning bestående av sju olika vetenskapliga texter. Dessa texter består av både nationell och internationell forskning med fokus på Europa. För att finna relevant forskning har vi använt oss av databas-sökningar i Libris och ERIC, samt manuella sökningar. Studien har resulterat i att läraruppdraget är komplext på det sättet att läraren ska intressera eleverna för ett abstrakt och distanserat ämne. Samtidigt utmanas läraren med elevanpassningar, flerspråkighet, ett mångkulturellt klassrum och att utforma en icke-konfessionell undervisning.

Bakgrund Sjukdomen fibromyalgi drabbar i genomsnitt två procent av befolkningen i varje land och 90 procent av de insjuknade är kvinnor. Fibromyalgi kan debutera i alla åldrar och ännu finns ingen effektiv metod för att bota sjukdomen. De främsta symtomen vid fibromyalgi är generell och ständig värk som flyttar runt i kroppen samt en onormal trötthet och kraftlöshet. Depression är också ett vanligt symtom hos personer med fibromyalgi. Många personer med fibromyalgi väljer att använda sig av icke farmakologiska behandlingar för att lindra sina symtom. Kombinationen mellan farmakologisk behandling för exempelvis sömnproblem tillsammans med icke farmakologiska behandlingar som fysisk aktivitet och akupunktur har visats sig ha god effekt. Sjukvårdens tro på alternativa behandlingsmetoder är, och har tidigare visat sig, svag trots att forskning visar på tillfredsställande symtomlindring vid icke farmakologisk behandling. Syfte Syftet var att utvärdera effekten av icke farmakologiska behandlingsmetoder för symtomlindring hos personer med fibromyalgi. Metod Metoden som användes för att svara på syftet var litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturöversikten innefattar 16 artiklar. Resultat De icke farmakologiska metoderna som utvärderades var akupunktur, qigong, massage och fysisk aktivitet. Alla metoder visade sig ha god effekt på reducerad smärta, antal smärtpunkter, ångest samt depression. Qigong och massage visade sig även förbättra sömnkvalitén. Fysisk aktivitet och massage ökade även den fysiska funktionen. Slutsats De icke farmakologiska metoderna akupunktur, qigong, massage och fysisk aktivitet har alla visat positiv effekt för symtomlindring hos personer med fibromyalgi.

Bakgrund: Muskelstyrkan påverkas av flertalet faktorer, exempelvis rörelsehastighet och träningsform. Detta kan leda till en asymmetri med olika styrka i höger och vänster sida som kan resultera i skador. Få studier har gjorts på deltagare utan tidigare skador. Därav ansågs det relevant att undersöka om det fanns någon naturlig sidoskillnad på gruppnivå hos icke-skadade individer.  Syfte: Syftet var att undersöka symmetrin gällande maximal isokinetisk lårmuskelstyrka mellan benen hos friska fysiskt träningsaktiva individer. Metod: Studien var av kvantitativ design. Totalt rekryterades 30 män och 30 kvinnor mellan 17-42 år som var fysiskt träningsaktiva och utan tidigare knäskador. Med en isokinetisk dynamometer uppmättes maximal koncentrisk lårmuskelstyrka i mm. Quadriceps och mm. Hamstrings i hastigheterna 60°/s och 180°/s. Analyser genomfördes i SPSS genom parade och oberoende T-tester. Resultat: En signifikant skillnad (p = 0,049) sågs där höger mm. Quadriceps var 2% starkare än vänster i 60°/s. Signifikanta skillnader (p < 0,001) sågs i jämförelse mellan det starkare och svagare benet i såväl mm. Quadriceps som mm. Hamstrings både i 60°/s och 180°/s, i snitt 8,3%. Inga signifikanta skillnader sågs mellan dominant och icke-dominant ben eller mellan könen.  Konklusion: På gruppnivå sågs inga tydliga skillnader i muskelstyrka mellan sidorna, även om individuella variationer förekom.

Eftersom det svenska samhället nu mera ses som ett sekulärt samhälle kan det uppstå en krock när förskolorna uppmärksammar traditioner som har en religiös grund. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärare resonerar kring de traditioner som uppmärksammas och konstrueras i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet består av 9 intervjuer från verksamma förskollärare. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Denna studie tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv eftersom vi anser att traditioner är ett fenomen som är socialt konstruerat. I resultatet framkommer det att förskollärarna vill uppmärksamma fler traditioner men att de saknar kunskap och verktyg föra att kunna göra det. Studien bidrar till kunskap om hur förskollärare kan arbeta med traditionsskapandet i förskolan samt belyser de svårigheter som kan uppstå i traditionsskapandet.

Den icke verbala kommunikationen är den största formen av all kommunikation och är lika trovärdig som den verbala kommunikationen. Icke verbal kommunikation definieras genom vårt kroppsspråk, blickar och/eller ögonkontakt, beröring, tonlägen gester, ansiktsuttryck och skratt och detta sker ständigt. Syftet med litteraturstudien var att belysa icke verbal kommunikation ur ett sjuksköterskeperspektiv. Databearbetningen medförde fyra kategorier: sjuksköterskans icke verbala kommunikation skapar välbefinnande, kunskap genom icke verbal kommunikation, icke verbal kommunikation hjälper sjuksköterskan att skapa relationer samt icke verbal kommunikation mellan sjuksköterskor. Resultatet visade på att det är nödvändigt för sjuksköterskan att ha kunskap om den icke verbala kommunikationen och dess olika sätt att framträdas hos enskilda patienters specifika behov. Tidsbrist är dock något som har visat sig vara ett hinder för sjuksköterskan för hens utveckling av sin icke verbala kommunikation och sin professionella relation till patienten. Vidare forskning om sjuksköterskans icke verbala kommunikation och hens relation till tid kan gynna sjuksköterskans framtida professionsutveckling. / The nonverbal communication is the most common form of all communication and is as reliable as the verbal communication. Non-verbal communication is defined by our body language, glance and / or eye contact, touch, tone gestures, facial expression and laughter, and occur constantly. The purpose of the study was to examine non-verbal communication from a nurse perspective. The Data processing included four categories: Nursing's non-verbal communication creates well-being, knowledge through non-verbal communication, non-verbal communication helps the nurse to establish relationships as well as non-verbal communication between nurses. The result showed that it is necessary for the nurse to have knowledge of non-verbal communication and it is different ways of appearing individually with each patient and differ with their specific needs. However, lack of time is something that has come back as an obstacle to the nurse for the development of non-verbal communication and the professional relationship with the patient. Further research on the nurse's non-verbal communication and relationship with time can benefit the future of nurse`s professionals skills.

The purpose of this thesis has been to identify and analyze waste and ergonomic risk factors in a manual order picking and packing line and subsequently present measures to eliminate waste and ergonomic risk factors. The presented measures aim to reduce waste and ergonomic risk factors in the order picking and packing line whilst at the same time contribute to better working conditions. This has been done through a case study at Wulff Supplies where data was gathered by studies on site, including interviews and observations. Also, a review of literature and other studies done in the field of order picking and packing process. The effect of the proposed measures has previously been researched in other contexts and has been proven to be effective in reducing waste and ergonomic risk factors. The study aimed to identify waste and ergonomic risk factors in order picking and packing to eliminate these by defining measures and recommending these. Manual order picking and packing can, when implementing the proposed measures aid to eliminate waste and ergonomic risk factors. The thesis highlights how measures interact with one another when implemented in order picking and packing. Furthermore, these measures eliminate both waste and ergonomic risk factors at the same time and therefore, these measures should be prioritized in an implementation. At last the thesis provides insight on how a successful implementation of the proposed measures could be formulated for eliminating both waste and ergonomic risk factors.