Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2010. / Härtill 7 uppsatser.

No description available.

An independent judiciary, independent courts and individual judges form the ba- sis for most aspects that are valued within what is today referred to as the rule of law. Thanks to the independence, courts are able settle disputes in an efficient, legally secure, and trustworthy manner. Furthermore, independence is crucial to be able to achieve a balance between enacting legislative acts and upholding hu- man rights of various kinds.  The thesis examined the relationship between the judicial activities of inde- pendent courts and the principle of non-intervention under international law. The research question for this thesis was whether a judgment from a national court may constitute a violation of this principle. In accordance with the practice of the ICJ, two criteria need to be met for it to constitute a breach of the principle of non-intervention: the action must be directed against the internal affairs of a State and the act had to have been coercive. The thesis concluded that a judgment of a national court may constitute a violation of the principle provided that the court belongs to an internationally strong party and applies legislation that en- croaches on the internal affairs of other states.  The thesis was able to state that those who can commit violations of the prin- ciple are states. As the court is a state organ, the state is responsible for all actions taken within the official capacity of the court and the judge. Since the resolution of disputes by notification of a judgment constitutes one of the court's main tasks, the assessment can hardly come to a different conclusion than that the state can be attributed responsibility for the judgment, even if the judge has made a mistake in deciding the dispute. In relation to the consequences that arise in the event of violations of the principle, the far-reaching state responsibility over in- dependent courts raised several questions, which in part remain unanswered.  The conclusion that judgements can constitute a breach was based on the application of a lower level of coercion advocated by some authors of the doc- trine, which raised questions about what level of coercion is in force at the time of writing and whether a lowering of the threshold for coercion may be beneficial in any respect.  Finally, the question was also raised as to whether courts can exercise their right of review of standards to dismiss an action where such legislation needs to be applied and thereby avoid incurring liability on the part of the state.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera vilket inflytande belöningssystem i form av monetära och icke-monetära belöningar har på anställdas motivation när det gäller arbetsuppgifter som karaktäriseras av hög respektive låg komplexitet. Det teoretiska ramverket består av fem delar som behandlar belöningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tvåfaktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. För att undersöka problemformuleringen gjordes en tvåfallstudie bestående av enkätundersökningar och semi-strukturerade intervjuer på respektive fallföretag. Resultatet av studien visar att belöningssystem i form av både monetära och icke-monetära belöningar efterfrågas av individerna för att uppnå motivation i både arbetsuppgifter som karaktäriseras som komplexa och icke-komplexa. Arbetsuppgiftens komplexitet kan även vara avgörande för till vilken grad individen uppnår en hög grad av inre motivation.

Introduktion: Vid förändringar i konjunktivas struktur vid infektioner, inflammationer och allergi kan det uppstå ojämnheter i det övre ögonlocket, dessa kallas papiller. En papill är ett område som innehåller eosinofiler och neutrofiler och beror på konjunktival hypertrofi. Papiller kan uppkomma av olika anledningar. Det kan till exempel bero på mekanisk påverkan på grund av linsbärande. För att bli av med eventuella papiller kan patienten ordineras linsvila. Syfte: Syftet med studien var att genom evertering undersöka den palpebrala konjunktivan och ta reda på om kontaktlinsbärare har mer konjunktivala papiller än icke-kontaktlinsbärare. Metod: I studien deltog 38 försökspersoner i åldrarna 19-26 år. Försökspersonerna delades in i två olika grupper, kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. För att räknas som kontaktlinsbärare skulle de bära kontaktlinser minst 1 dag per vecka. För att räknas som icke-kontaktlinsbärare skulle de bära kontaktlinser mindre än en dag per vecka. Samtliga patienters ögonlock everterades och fotograferades. Sedan graderades bilderna med hjälp av Efrons graderingsskala i 0,1-steg. Den palpebrala konjunktivan delades in i fem zoner för att lättare kunna beskriva var på ögonlocket eventuella papiller fanns. Resultat: Studien visade att förekomsten av konjunktivala papiller inte är större hos kontaktlinsbärare än hos icke-kontaktlinsbärare. Mängden papiller skiljde sig inte inom zonerna, dock skiljde det sig mellan zonerna. På det högra ögat var det mest papiller i zon 4, alltså nasalt. På det vänstra ögat var det mest papiller i zon 1, alltså där den palpebrala konjunktivan viks. Slutsats: Studien påvisar vikten av att göra en grundlig undersökning vid varje kontaktlinstillpassning. Om detta inte görs och papiller upptäcks vid återbesök, kan optikern omöjligt veta om papillerna beror på kontaktlinsen eller om de fanns där redan innan.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande. För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen. I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt.

Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan användaför att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturöversikt. Artiklar söktes via Cinahl och PubMed, med sökorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sökord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier återgavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna, har en positiv verkan påpersoner med demens agitation. Litteraturöversiktns slutsats är att speciellt musik och beröringfungerar bra som icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behövs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna.Metoderna är bra. Det som behövs, är att komma på hur man får en långvarig effekt av dessa.

Uppsatsens teman är integration och jämställdhet där materialet består av ansökningar till integrationsprojekt § 37 a med särskilt jämställdhetsfokus, utlysta och beviljade av Länsstyrelsen Västerbotten under 2015. Syftet är att genom What´s the problem approach (WPR) analysera projektens ansökningar (Bacchi 2009). Teoretiska verktyg som använts är poststrukturalism, diskursanalys, etnicitet, kön och makt. Uppsatsens syfte är att att analysera hur jämställdhet och (icke)svenskhet formuleras samt vilka tänkbara effekter formuleringarna kan ge.De tre teman som var mest återkommande (som även är uppsatsens kapitel) är: 1) Den svenska jämställdheten 2) Den kvantitativa jämställdheten och 3) Jämställdhet – bara för kvinnor?Resultatet visar att de kvinnor och män som förväntas delta i projekten skapas i motsats till varandra och förstås som motpoler med olika behov som projekten ämnar att tillgodose. Det förutsätts även kulturella skillnader där kvinnorna förstås som offer för patriarkal kultur, medan männen i sin tur förstås som de som upprätthåller den. Deltagarna sätts i relation till det ”svenska” – det de förväntas integrereras in i. Deltagarna homogeniseras och förstås som ojämställda, något som den svenska jämställdhetsdiskursen ses som motpol till. Den svenska jämställdheten kan även förstås som kvantitativ, då jämställt deltagande förstås som centralt i ansökningarna.

Uppsatsen behandlar föräldraledigas syn på lönearbetets icke-ekonomiska betydelse efter en tid borta från arbetslivet. Syftet är att bidra till förståelsen av vilken betydelse arbete har för människors välbefinnande, något som tidigare främst undersökts empiriskt genom studier på arbetslösa. Vidare syftar studien till att se hur teorier om arbetets betydelse utarbetade utifrån studier på arbetslösa även kan användas för att förstå föräldraledigas situation. En viktig avgränsning är att uppsatsen endast behandlar betydelsen av ett arbete i relation till att inte arbeta. Faktorer som påverkar välbefinnandet på olika arbetsplatser tas alltså inte upp. Studien utgår från Jahoda och Warrs teorier om arbetets latenta funktioner, samt Ezzys teori om statuspassager. Det empiriska materialet består av nio kvalitativa intervjuer med individer som varit föräldralediga i minst fem månader. Resultatet visar att upplevelsen av att inte arbeta och den betydelse arbetet tillskrivs är mycket skiftande. Alla informanter vill återgå i arbete av andra skäl än ekonomiska, men medan några informanter har saknat flera aspekter av att arbeta och upplevt tiden borta från arbetslivet som delvis jobbig, beskriver andra den som njutbar. Tydligast är att arbetet för informanterna är betydande för att ge utmaning, utveckling och intellektuell stimulans. De teman som återkommer i resultatet är till stor del förenligt med Jahoda och Warrs funktionalistiska teorier om arbetets latenta funktioner, men resultatet visar även på betydelsen av den subjektiva tolkningen av situationen vilket ligger mer i linje med Ezzys statuspassageteori. En svaghet i studien är att alla respondenter är högutbildade och har arbeten med krav på specifik kompetens, något som antas färga resultatet.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ”komma ut” som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt deras upplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åtta kvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp av heteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenterna upplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning än heterosexuell. Det framgår av informanterna att det främst sker en slags indirekt diskriminering som inte är riktad till en specifik individ men som kan uppfattas diskriminerande, att individer förutsätts vara heterosexuella tills att motsatsen är bevisad. Ett mönster som påvisats i studien är att de som inte fått acceptans och stöttning av familjen har upplevt det svårare i processen att “komma ut” än de som erhållit positiv respons från familjen.