Studiebesök som undervisningsform i religionskunskap kan innebära både didaktiska möjligheter och utmaningar. Vidare kan det vara komplicerat att ta med eleverna in i religiösa lokaler under obligatorisk undervisningstid, då skolan som sådan ska vara icke-konfessionell. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka detta närmare genom en hermeneutisk ansats där olika forskningar tolkas utifrån uppsatsens frågeställningar.  Skolinspektionen (2012) pekar på att studiebesöket får och bör göras i religionsundervisningen, så länge eleverna inte utsätts för någon trospåverkan. Holmqvist Lindh (2016) menar att all undervisning i någon form alltid påverkar, vilket också är meningen med undervisning. De didaktiska möjligheterna och utmaningarna problematiseras utifrån det som sker i lokalen, lokalen i sig samt trosrepresentantens roll. Vidare problematiseras komplikationer med att besöka religiösa platser utifrån den religionsfrihet som råder i Sverige. Denna frihet omfattar både frihet till religion samt frihet från religion. Således ska föräldrar kunna skicka sitt barn till skolan utan att behöva oroa sig för att barnet blir påverkat av religiösa inslag. Jackson (1997), (2009) presenterar hur man bör närma sig religionskunskap utifrån en tolkande ansats där öppenhet och flexibilitet får råda både bland lärare och elever. Vidare lyfter han vikten av att religionen inte ska vara något abstrakt och konstigt för eleverna utan att alla, oavsett religiös eller icke-religiös positionering, kan skapa en förståelse och reflektera såväl över sin egen livsåskådning som andras.  Det som beskrivs vara av värde gällande dessa didaktiska möjligheter och utmaningar visar sig vara själva planerandet av studiebesöket, med alla de olika didaktiska val såsom vart man ska gå och vem man ska träffa. Vidare visar sig trosrepresentantens roll vara viktig, dels utifrån dennes personlighet men även utifrån det inifrånperspektiv som kan erbjudas i studiet av religionen.  Mycket pekar på att om eleverna ska uppnå det ämnesmål i religionskunskap som gäller att skapa sig en förståelse för andras livsåskådningar och förberedas för att leva i ett mångkulturellt samhälle, kan det vara direkt nödvändigt med studiebesök till olika religiösa platser. Detta studiebesök bör då noga planeras och arrangeras utifrån att eleverna får ut så mycket som möjligt av besöket och läraren bör följa upp med det viktiga efterarbetet senare i klassrummet.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur några lärare uppfattar sig själva som ledare samt hur de uppfattar att de hanterar elevers icke önskvärda beteenden i klassrummet. Då vi undersökte uppfattningar valde vi att tillämpa det fenomenografiska perspektivet, men också ledarskapsteori. Intervjuer användes som kvalitativ metod och vi kunde därigenom ta reda på verksamma lärares uppfattningar. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en fenomenografisk analysmodell omfattandes sju steg för att kunna upptäcka likheter och skillnader i intervjusvaren, dessa mynnade sedan ut i beskrivningskategorier. Kategorierna utgjorde i sin tur underlag för koppling till ledarskapsteorin vilken inbegriper tre olika ledarstilar. Resultatet visade att en ledarstil dominerade bland lärarnas uppfattningar om hur de är som ledare, utifrån deras uppfattningar framkom emellertid att de hanterar icke önskvärda beteenden genom en kombinerad ledarstil.

Detta examensarbete undersöker hur olika sorters tonalitet påverkar upplevelsen av filmmusik i en animerad filmscen utifrån begreppen adderat värde, empatisk och icke-empatisk musik. Som teoretisk bakgrund för sambandet mellan det visuella och auditiva ligger de begrepp och definitioner som Chion, Cohen och Davies tagit fram. För att förtydliga skillnaderna mellan olika sorters tonalitet tar undersökningen och skapandet av dess artefakt stöd i definitioner från Persichetti, Simms, Perle, Hauer och Schönberg. Artefakten består av två versioner av en scen ur en animerad film där en version har tonal musik och den andra atonal musik. Tio respondenter gav svar på intervjufrågor vilka sedan analyserades för att producera resultat som besvarar frågeställningen. Undersökningen visar på att tonalitet har en inverkan på hur filmmusik uppfattas och olika sorters tonalitet kan ge upphov till både liknande men också helt skilda känslor. I slutsatsen förs en diskussion om att det vore till undersökningens fördel om fler och längre filmklipp användes med mer genomarbetat musik vilka visades för fler respondenter då svaren från de tio respondenterna i denna undersökning endast ger en liten bild av tonalitetens inflytande och betydelse.

I detta arbete vill jag ta reda på hur jag som filmkompositör påverkas av att skriva filmmusik utifrån olika perspektiv och hur detta i sin tur påverkar filmpublikens tolkning av filmen. Jag valde ut fyra perspektiv som är hämtade ur boken On the Tracks av Fred Karlin. Jag valde ut tre filmklipp från kända produktioner, två långfilmer och en TV-serie. Till varje filmklipp skapades fyra olika musikversioner, ett utifrån varje perspektiv. Det blev således tolv musikstycken totalt. Genom att föra loggbok under arbetets gång och låta en lyssningsgrupp svara på frågan ”Hur tycker du att musiken påverkar filmens berättelse?” kunde jag analysera både mitt eget skapande och hur detta i sin tur påverkade publikens tolkning av de filmscener som jag valt. Mitt egna konstnärliga skapande påverkades mycket av de olika perspektiven. Jag tvingades att anpassa musiken till det som skedde i bild och var även tvungen att använda kompositionstekniker som jag inte använt tidigare. Vissa perspektiv var enkla att förmedla till publiken och andra var betydligt svårare. Ibland stämde min och publikens tolkning överens och ibland tyckte vi olika. Det jag kom fram till var att musik som beskriver känslor eller filmens budskap var relativt enkelt att förmedla. Musik som på ett neutralt sett ska beskriva platsen eller situationen i filmen var däremot svårare att förmedla och gav utrymme för en mängd olika tolkningar. Det visade sig att musik nästan aldrig är neutral utan så gott som alltid bidrar med något mer till berättelsen. I några fall visade det sig dock att musik som är diegetisk kan upplevas som neutral eftersom musiken i sådana fall fungerar som en ljudeffekt.  Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte göra filmerna tillgängliga på Diva, däremot finns min musik upplagd för den som är intresserad.

Colorism är ett strukturellt problem relaterat till vithetsnormen där negativa attributappliceras till icke-vita etniska drag. Även kroppsspråk är kopplat till normer, då könsnormerexisterar. Studien undersöker hur människors känslouttryck tolkas relaterat till deras kön ochetnicitet, genom internetbaserade enkäter (studie A, mörkhyade karaktärer samt studie B,ljushyade karaktärer). Via dessa enkäter utvärderas artefakter gestaltades män och kvinnorsom uppvisar sorg/ilska. Enligt hypotesen skulle resultatet reflektera colorismens inverkan,men resultatet indikerar att ingen signifikant trend som pekar mot colorismens påverkan.Inga större könsbaserade skillnader kunde hittas, utöver upplevd maskulinitet/femininitet. Istället indikerade resultatet i den här studien att karaktärernas design hade störst inverkan påresultatet. Obalanserade deltagargrupper kan ha haft en inverkan på resultatet, framtidastudier kräver större och kontrollerade deltagargrupper för att gynna generalisering ochanalys. Då kan även en större mängd gestaltningar användas, med fler variationer av uttryckkopplade till frågeställningen.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik 2FE25E Författare: Martin Alros, Emil Sutarzewicz, Mikael Alvesved Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Ett företag med en bra logistik och välfungerande IT-system har värdefulla konkurrensfördelar. Detta är livsviktigt i en sådan konkurrensutsatt miljö som Atea Logistics AB verkar inom. Ateas problematik med att hantera produkter med flera ingående artiklar på ett effektivt sätt är enligt dem själva problematiskt. Därför ville företaget att en studie skulle genomföras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå åtgärder i inleverans- och plockprocessen för att utveckla och underlätta identifieringen av produkter, som består av flera artiklar med uppgift att reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna. Metod: Uppsatsen har ett kritiskt realistiskt synsätt och har arbetat med fallstudiemetoden som metod. Genom intervjuer med personer på adekvata platser inom företaget har all empiri samlats in. Teorin bygger både på böcker och relevant forskning. Slutsats: Rapporten identifierar ett flertal icke-värdeskapande aktiviteter som Atea bör se över. Dessa icke-värdeskapande aktiviteterna uppkommer dels genom systemfel och dels genom att den information som finns inte kommer till rätt person. Dessa fel gör att personal som sedan skall göra inleverans och plock tvingas till ett flertal aktiviteter som inte hade behövts genomföras om personen haft rätt information i systemet. Främst är de icke-värdeskapande aktiviteterna av ett korrigerande slag då operatörerna behöver rätta till det som blir fel i systemet. Dels handlar det om att fraktetiketter måste skrivas ut i rätt antal eller att man behöver skicka kvarglömda artiklar när kunden har meddelat att denne inte fått alla ingående delarna till en köpt produkt. Även den processen med kundreklamation är en icke-värdeskapande aktivitet. Genom att på kort sikt finna vägar att sprida rätt information till rätt personer kan Atea minska dessa icke-värdeskapande aktiviteterna. Det går dock inte att eliminera dem. En eliminering fordrar att Atea tar i de systemfelen man har. Det vill säga att man rättar de felaktiga artiklarna och ser till att operatörerna har rätt information när de gör inleverans på nya artiklar. På längre sikt bör Atea överväga ett nytt och bättre affärssystem som tillåter enklare rättning av produkter då fel inte på alla sätt går att bygga bort.

The purpose of this thesis is to investigate reading habits among parents of preschool children who do not use the public library. Another aim has been to investigate why these parents don’t use the library and if there is anything the library can do to change this. Little research had earlier been done on this subject. The theoretical framework consists of two different models. One is Andersson´s and Skot-Hansen´s model of the four different roles of the public library. The other is Jochumsen´s and Hvenegaard Rasmussen´s model of social space and lifestyles. To answer my questions I have carried out interviews with five parents. In order to find interviewees I first distributed a questionnaire via different preschools. The results show that some of the parents read relatively often and that they all read aloud to their children on a daily basis. They have all been library attenders at some point in life. The reason for not using the library presently varies. Some parents prefer to buy books so that they do not need to think about returning them. Some of them are also discouraged by their image of the library as a place where you must be quiet. These parents also tend to forget that the library exists or believe that it mainly targets other demographic groups. The library can address some of these problems and some not, for instance by developing marketing strategies, implement technical applications that send reminders in advance when books are due back and a more inviting environment.

Religionsundervisning finns i olika former och kontexter. Den rådande religionsundervisningen i Sverige benämns som icke-konfessionell och ska därmed vara objektiv och neutral. Syftet med vårt arbete är att granska forskning som problematiserar och diskuterar religionsundervisningens förhållande till icke-konfessionell undervisning och läraruppdraget. Uppsatsen är en latent innehållsanalys genom att materialet är sammanställt och därefter indelat i kategorier. Materialet är vetenskapligt granskat och främst hämtat från databassökningar. Resultatet visar att religionsundervisningen bidrar till att lärare finner svårigheter med att vara objektiv och neutral när den ofta utgår ifrån ett kristet perspektiv och att kristendomen dominerar i religionsundervisningen. Vidare kan den icke-konfessionella religionsundervisningen skapa ett ”vi” och ”dem” i klassrumskontexten. Genom att främja kunskaper om religion och livsåskådningar kan det få en motsatt effekt och leda till ökade fördomar.

Den ökade internaliseringen som lyfts i läroplanen för förskolan innebär att förskolan är en arena där många olika kulturer möts. Denna mångfald ställer höga krav på de som är verksamma inom förskolan. Statistik från 2017 visar att 5% av alla barn som vistas i förskolan är nyinvandrade. Detta kan innebära att förskolan blir det första mötet med det svenska samhället och språket för många barn. Då barnen inte kan uttrycka sig med hjälp av det verbala majoritetsspråket, svenska, tror vi att den icke-verbala kommunikationen kan spela en viktig roll i hur dessa barn får möjlighet att delta i demokratiska sammanhang vilket förstärks av forskning. Syftet med studien är att få kunskap kring hur några förskollärare i en kommun beskriver deras arbete med icke-verbal kommunikation i mötet med äldre (tre till fem år), flerspråkiga barn. För att få reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med icke-verbal kommunikation i en flerspråkig förskola har en kvalitativ intervju genomförts. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet, som analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att det finns en icke-verbal mångfald som förskollärarna använder sig av för att erbjuda barnen kommunikationsmöjligheter i verksamheten oavsett om de behärskar majoritetsspråket eller inte. Förskollärare lyfter dock att den icke-verbala kommunikationen kan vara problematisk i främst stressiga situationer, vilket innebär att barnens kommunikativa handlingsutrymme blir begränsat. Då förskollärarna stöttar de äldre, flerspråkiga barnens kommunikativa förmågor används den icke-verbala kommunikationen främst för att stimulera barnens verbala språkutveckling i majoritetsspråket. En viktig slutsats som framkommer i intervjuerna av förskollärarna är att de två kommunikativa systemen, det vill säga det verbala och det icke-verbala, förstärker varandra och båda behövs för att de äldre flerspråkiga barn vi möter i förskolan ska få möjligheter att bli delaktiga i den förskolekontext de befinner sig i. Avgränsningar i studien har gjorts då fokus enbart ligger på de äldre, flerspråkiga barnen i förskolan. Detta har påverkat valet av förskolor att genomföra studien på samt den forskning som lyfts.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt syndrom och är ett av de vanligaste reumatiska syndromen vilket drabbar övervägande kvinnor. Det har framkommit att endast läkemedelsbehandling för fibromyalgi inte räcker till som symptomlindring för personer med fibromyalgi. Utan det finns ett behov av utökad kunskap om andra omvårdnadsåtgärder och behandlingsmetoder upptill läkemedelsbehandlingen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa icke-farmakologiska interventioner och dess effekter hos personer med fibromyalgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där resultatet innehåller 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorier med effekter på smärta, psykisk hälsa, kroppsliga funktioner och livskvalitet. Litteraturstudiens resultat visade på positiva effekter av symptomlindring inom dessa icke-farmakologiska interventioner: aerobiskträning, andningsövningar, exergames, flexibilitetsträning, mindfulness, motståndsträning, musikterapi, stretchningsträning, styrketräning och tai chi. De effekter som uppmärksammades i denna studien var minskad upplevd smärta, depression och minskad användning av läkemedel. Konklusion: Varje enskild icke-farmakologisk intervention i resultatet uppfattas vara fullt användbara inom omvårdnaden och lindringen av symptom hos personer med fibromyalgi. Det anses att ytterligare forskning krävs för att kartlägga ett helomfattande område av icke farmakologiska interventioner och dess effekter i att lindra lidande hos personer med fibromyalgi. / Background: Fibromyalgia is a chronic syndrome and is one of the most common rheumatic syndromes that predominantly affect women. It has emerged that only drug treatment for fibromyalgia is not enough as a symptom relief for people with fibromyalgia. there is a need for increased knowledge of other nursing measures and treatment methods instead of just relying on drug treatment. Aim: The purpose of this study was to map non-pharmacological interventions and their effects on people with fibromyalgia. Method: The study was conducted as a general literature study where the result contains 14 scientific articles. Results: The results are presented in categories with effects on pain, mental health, bodily functions and quality of life. The literature study's results showed positive effects of symptom relief in these non-pharmacological interventions: aerobic training, breathing exercises, exergames, flexibility training, mindfulness, resistance training, music therapy, stretch training, strength training and tai chi. The effects noted in this study were less perceived pain, depression and decreased use of drugs. Conclusion: Each individual non-pharmacological intervention in the result is considered to be fully useful in the care and relief of symptoms in people with fibromyalgia. It is considered that further research is needed to identify a full range of non-pharmacological interventions and their effects in alleviating the suffering of people with fibromyalgia.