<p>Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat</p><p>smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har</p><p>sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns</p><p>många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma</p><p>upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet</p><p>med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom</p><p>pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier.</p><p>Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM,</p><p>barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM</p><p>används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av</p><p>sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet.</p><p>Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som</p><p>var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på</p><p>detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande</p><p>effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används</p><p>men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer</p><p>forskning för att öka kunskapen inom området.</p>

<p>Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM.</p><p>De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö.</p><p>Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.</p>

<p>Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.</p><p><strong><p> </p><p> </p></strong></p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.</p>

<p>Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter.</p>

<p>Direct marketing is an area within marketing that is growing rapidly. Many companies has realised the benefits of using direct marketing, such as receiving direct response from customers and gaining a better customer relation. The growth within direct marketing means that traditional mass marketing today face harder competition than ever. </p><p>This thesis examines and look in to three well recognised Swedish companies use of direct marketing. Our main purpose is to establish how companies spend their marketing budget between direct marketing and traditional marketing activities. In this purspose, we aim to look in to the companies marketing activities over the last few years. In relation to this, we also want to establish the main reasons for why companies has increased their direct marketing.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998). Håkansson (1995) betonar att folket redan under medeltiden insåg värdet av den icke-verbala kommunikationen, de kategoriserade kroppsspråket och lärde ut dessa signaler till bland annat talare som använde sig mycket av gester. Även på antiken var människor intresserade av den icke-verbala kommunikationen (Håkansson 1995). Med icke-verbal kommunikation menas all vår kommunikation utom själva orden, den kommer till uttryck via såväl icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck och som vilka kläder eller objekt vi väljer att omge oss med (Backlund 2006). I litteraturgenomgången behandlas den icke-verbala kommunikationens funktioner och inverkan på människors liv. Fokus ligger på små barns icke-verbala utveckling och uttryckssätt, men även vuxnas inverkan på små barns utveckling inom området berörs. Resultatet av denna studie visar att barns icke-verbala kommunikation har stor betydelse redan från födseln då det ordlösa samspelet mellan barn och vuxen tar sin början. Detta icke-verbala samarbete utgör grunden för barns kommunikativa utveckling, såväl icke-verbalt som verbalt (Espenakk 2006). Barns icke-verbala kommunikation ger sig till känna bland annat via gester, mimik och ljud, vilket ligger till grund för utvecklingen av språket (Lindahl 1998). Pekgester är en av de mest betydelsefulla gesterna och kan fungera som en bro mellan olika delar av den verbala och icke-verbala kommunikationen (Tomasello m.fl. 2007). Studien tyder på att barns icke-verbala kommunikation fungerar som en ledsagare när det gäller deras sätt att kommunicera med omvärlden och berätta vad de känner, tänker och upplever (Johansson 2003). Den icke-verbala kommunikationen visar hur samspelet mellan olika individer fortgår och vilken roll de får/tar i olika situationer (Nilsson & Waldemarson 1995a och 1995b).</p>

<p>Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska. De anser att de har fått tillräckligt med hjälp från skolan och ser sitt eget ansvar som det yttersta ansvaret för hur väl det går i skolan.</p>

<p>Den här uppsatsen utgörs i stort sett av en undersökning, vars syfte är att bekräfta eller dementera den tes som varit utgångspunkt. Tesen är att traditionella klassrumsstrukturer som är relativt bestående över tid kan förändras eller brytas om läraren använder sig av icke-traditionella undervisningsmetoder. En metodologisk kollektivism där grundtanken är att elevernas handlingsmönster inte bara är beroende av individen självt, utan en konsekvens av klassrummet som miljö är således bakgrunden för undersökningen. För att kunna besvara huruvida tesen håller eller ej har jag genomfört två observationer och en gruppintervju. Det är en gymnasieklass som jag följt vid två olika lektionstillfällen varav den ena utgjordes av en traditionell undervisning och den andra av en icke-traditionell undervisningsmetod. Fem elever från klassen ställde sedan upp på en gruppintervju för att diskutera de två lektionstillfällena.</p>

<p>Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.</p>