Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den. Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet. Studien syftar till att utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv förstå hur sju ridlärare i Mellansverige förstår och tolkar mellanartslig interaktion utifrån arterna häst och människa. Studien påvisar även hur gemensam artöverskridande mening kan uppstå och förstås samt att häst och människa tillsammans kan interagera symboliskt.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmätning i detaljhandeln innebär utvärdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgång. Ett prestationsmätningssystem bör innehålla en balans av finansiella och icke-finansiella mått, och tillräckligt många mått. Samt hänsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lämpligt och effektivt för företaget och ge användbar information.  Syfte: Studien ämnar beskriva och analysera användandet av icke-finansiell prestationsmätning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmätningssystem. Genomförande: Studien är en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktärsdrag och egenskaper.   Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmätning i detaljhandeln i Sverige saknas. Däremot utifrån teori och tidigare forskning om prestationsmätning har studien bekräftat att icke-finansiell prestationsmätning är viktig för detaljhandeln och att ett företag i detaljhandeln i Sverige har utformat ett system för lämplig och effektiv prestationsmätning. Samt kombinerat icke-finansiell prestationsmätning med traditionell finansiell prestationsmätning. Kombinationen visar en balanserad utveckling och indikerar framgång för ett företag. Slutsatsen bringar kunskap om prestationsmätning för ett företag i detaljhandeln och vilka faktorer som styr vid utformandet.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education. What do they tell regarding their meeting with the university? How is the drop out visible before the decision to quit? How can the way forward to the drop out be described? What does the university mean for them? The theoretical point of departure is the concept lifeworld and the method is phenomenological hermeneutic with narrative interviews with 5 students. The result points out that the meeting with the university implies a meeting with other individuals, and also a "meeting" within the student himself, by inner questioning and reflection. The students’ relationship to the studies is characterized by the experience of understanding. The dropouts are visible through different events. The decision per se has increased over time and the students have also grown personally by the decision. To understand or not understand is crucial for the experience of learning. The drop out can also be seen as a transition and a turning point. The drop out is an effort and takes place without professional staff, therefore needs to be discussed in public.

Denna studie undersökte det gruppsykologiska fenomenet konformitet på Internet. Deltagare var 941 personer från tio olika communities och forum. Av deltagarna var 58,9% kvinnor och åldern varierade mellan 12 och 88 år med en medelålder på drygt 30 år. Konformitet undersöktes genom en webbenkät där deltagarna utifrån födelsemånad fördelades på en konformitets- och en kontrollgrupp. Enkätfrågorna rörde allmänbildning, logisk förmåga samt attityder. Till skillnad från kontrollgruppen fick konformitetsgruppen ta del av diagram med fabricerade siffror över andras svar. Resultaten visade att konformitet förekom d = 0.57,p < .001. Av deltagarna konformerade 52,8% på minst en kritisk fråga. I genomsnitt konformerade cirka 14-15% av deltagarna per kritisk fråga. Konformiteten ökade när uppgiften var svår samt den fabricerade majoriteten var stor. Ingen könsskillnad fanns i graden av uppvisad konformitet. Resultaten stämmer i stort bra överens med tidigare konformitetsforskning. Slutsatsen är att människor även på Internet i hög grad påverkas av andras åsikter och konformerar till majoriteten. Detta innebär att Internet inte befriar människor från gruppsykologiska fenomen. Denna studie är extra viktig då det inte finns så mycket forskning om konformitet på Internet, särskilt inte i Sverige. Vidare forskning krävs för att närmare undersöka exakt vilka mekanismer som ligger bakom konformiteten på Internet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska. De anser att de har fått tillräckligt med hjälp från skolan och ser sitt eget ansvar som det yttersta ansvaret för hur väl det går i skolan.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet.

Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning. Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för energieffektivisering i små och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel. Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen. Otillräcklig teknisk kunskap och osäkerhet av åtgärders funktion uppges som allvarliga hinder i lika stor utsträckning hos företag som sökt och företag som inte sökt checken. Företag som sökt checken har dock i högre grad tillräckligt beslutsunderlag och en utpekad ansvarig för energifrågor. Alla företag ansåg att möjligheten att minska kostnaderna för energi är den främsta drivkraften och att miljöaspekter motiverar energieffektivisering men att det inte är en stark drivkraft. De företag som sökt checken uppger i högre grad långsiktig strategi, kundkrav och företagsimage som drivkrafter medans det i de företag som inte sökt i större utsträckning nämns ägarkrav och förekomst av en eldsjäl som drivkrafter.  Energikartläggningschecken har varit avgörande för tre av företagen i beslutet att genomföra en energikartläggning medan den i två fall inte varit av betydelse. Studien visar också på ett behov av att kommunicera nyttan med energikartläggningar, bland annat genom goda, realistiska exempel.

Denna uppsats behandlar frågor såsom vad som kännetecknar lärande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljö samt vad som händer när folkmusik träder in i musikutbildningar. Vad är det som påverkar låtförmedlingen i de olika miljöerna? Undersökningen har sin utgångspunkt i observationer och intervjuer med representanter från en institutionell respektive icke-institutionell miljö där vi har försökt att ta reda på upplevelser av miljön, stämning, roller och prestationer. Slutsatsen av undersökningen är att de två förmedlingssituationerna är mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljön är utgångspunkten att lära sig att spela och det finns en nyttoaspekt i lärandet av låtar där syftet är att på lång sikt utvecklas inom folkmusik i stort. Inom skolan finns ett ”läxtänkande” där studenten bär ansvar för att utanför lektionerna öva på låtarna och att även där göra sin egen musikaliska tolkning av dessa. I miljöer utanför skolan handlar musicerandet i högre grad om lust och att ha roligt i stunden.