Genom en litteraturstudie syftar den här uppsatsen till att ta reda på vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebär i dagens mångkulturella klassrum. Några möjliga svar har hittats men flera nya frågeställningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mångkulturellt klassrum innebär. Därefter väljs några metoder ut på grundval av de resultat som framkommer i undersökningen. Religionsdidaktik är konsten att lära ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfärerna är åtskilda och det är därför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nära sin religion. Olika ståndpunkter för hur icke-konfessionalitet ska tolkas utifrån vår kristna bakgrund ställs mot varandra. Att elever kan ha olika kulturell och religiös bakgrundpresenteras som positivt och en möjlighet till ökad inlärning. I uppsatsen presenteras hur deliberativa samtal och interaktion kring världsbilder kan vara religionsdidaktiska metoder för att tillgodogöra såväl konfessionella som sekulära elevers behov. Genom att kombinera dessa metoder uppfylls de religionsdidaktiska modellerna förmedlings-, progressions- och hermeneutikdidaktik, vilket möjliggör en god inlärning för eleverna. Som del i de presenterade metoderna måste läraren vinnlägga sig om att lära känna eleverna och föra en diskussion med dem om tidigare erfarenheter och vari deras intressen och nyfikenhet ligger. Därefter måste läraren ta till vara på upplysningarna för att genom sina religionsdidaktiska val få till stånd en icke-konfessionell undervisning i det mångkulturella klassrummet.

Utgångspunkten i vår undersökning var att grundskolans matematikundervisning sedan länge är präglad av enskild räkning i läroboken och graden av modernisering är låg. Detta grundar vi dels på egen erfarenhet och dels på forskning vi läst tidigare. När elever får problem med matematiken i skolan läggs skulden på eleverna istället för på skolan och lärarens undervisning. Syftet med vårt arbete var att få en bild av vad skolan och den enskilde läraren kan göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever. Undersökningens frågeställningar var: Vilka faktorer kan ligga bakom elevers utveckling efter ett icke godkänt nationellt prov i matematik i skolår 5? Vad kan skolan och den enskilde läraren göra för att förändra/förbättra förutsättningarna i matematik för grundskolans elever?Vi valde att söka svar på våra frågor dels genom att göra en litteraturstudie och dels genom attintervjua fyra elever som inte blivit godkända på nationella ämnesprovet i matematik i skolår 5. Vi har också intervjuat deras lärare (fem stycken) i skolår 4-6 och skolår 7-9.Utifrån våra resultat kunde vi dra slutsatsen att matematikundervisning inte enbart handlar om bra didaktiska metoder utan snarare om kärlek till och engagemang för eleverna. Våra elever verkar trivas med den kunskapssyn som Lpo 941 vilar på där skolan ska se till varje unik individ och utforma undervisningen därefter. Grundskolans matematikundervisning präglas fortfarande av enskild räkning i läroboken, visade både våra intervjuer och vår litteraturstudie. Detta trots att en enorm mängd forskning talar emot detta ensidiga arbetssätt och istället förespråkar en varieradundervisning. Våra resultat visade också att det extra stöd elever får är undervisning i liten grupp där undervisningen till stor del sker på samma ensidiga sätt. För att lyckas med matematikenmenar elever att lärarens engagemang och tilltro till deras förmåga är den viktigaste faktorn.Andra faktorer som påverkar elevernas resultat är den egna motivationen och lusten att lära.Resultaten visar också att betygen har betydelse för elevernas motivation. Det finnas alltså mycket man kan göra för att förbättra situationen i skolan. De två främsta faktorerna som krävs ärengagerade lärare och en varierad undervisning.

No description available.

<p>Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar. Däremot borde inte dessa tecken göra någon större skada för interaktionen. Det som man bör vara mest medveten om är vilka gester man använder. Hur snabb en gest är har visat sig spela större roll för hur mycket hästen reagerar på den, än hur stor gesten är. Det här har undersökt med hjälp av triangulering, där litteraturstudie, intervju och experiment har ingått.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna. Det var lite överraskande att eleverna verkade ha så god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. Det visar att denna ordlösa delen av kommunikationen har stor betydelse i skolan enligt eleverna, och att lärarna måste utnyttja detta kraftfulla uttrycksmedel. Det är lärarens kanske mest betydelsefulla verktyg i undervisningen.</p>

<p>I vår uppsats vill vi belysa de icke västerländska konstnärernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjälp av en postkolonial teori vill vi titta närmare på hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsättningar de har att verka inom kultursektorn på samma villkor som de etniskt svenska konstnärerna. Konst är gränsöverskridande, men trots det så görs det skillnad på konst och konst, vi att undersöka varför, i förhållande till vår teori.</p>

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet. Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk. Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patientens delaktighet i vårdmötet är större med tolk än utan. Studien visar också att bemötandet från distriktssköterskans sida är viktigt för känslan av delaktighet. Detta bemötande handlar mer om den känsla distriktssköterskan förmedlar än om det som faktiskt sägs och görs. Resultatet visar även att patienternas tilltro till tolkarna vacklar. Delaktighet, kommunikation och bemötande diskuteras i relation till hållbar utveckling. Författarna menar att det är viktigt att använda tolk i vårdmöten framför allt vid det första besöket i hemsjukvården samt att distriktssköterskan bör vara medveten om hur mycket bemötandet betyder för den icke svensktalande patientens känsla av delaktighet. Författarna diskuterar också etiska aspekter i intervjusituationen med den icke svensktalande informanten.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM. De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö. Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.

Den här uppsatsen utgörs i stort sett av en undersökning, vars syfte är att bekräfta eller dementera den tes som varit utgångspunkt. Tesen är att traditionella klassrumsstrukturer som är relativt bestående över tid kan förändras eller brytas om läraren använder sig av icke-traditionella undervisningsmetoder. En metodologisk kollektivism där grundtanken är att elevernas handlingsmönster inte bara är beroende av individen självt, utan en konsekvens av klassrummet som miljö är således bakgrunden för undersökningen. För att kunna besvara huruvida tesen håller eller ej har jag genomfört två observationer och en gruppintervju. Det är en gymnasieklass som jag följt vid två olika lektionstillfällen varav den ena utgjordes av en traditionell undervisning och den andra av en icke-traditionell undervisningsmetod. Fem elever från klassen ställde sedan upp på en gruppintervju för att diskutera de två lektionstillfällena.

Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna. Med hjälp av informationen kan medarbetarna på ett bättre sätt utföra arbetsuppgifterna och därmed utnyttja sin kompetens. Kultur inom organisationer har betydelse för hur mycket medarbetarna får vara med och påverka och ta beslut. Medarbetarna inom Nordea anser att de tillsammans med ledningen utformar företagets kultur vilket därför skapar förutsättningar för en bra arbetsplats. Medarbetarna är en central del i verksamhetsstyrning. Att utvecklas och få bidra med sin kompetens är viktigt för medarbetarna inom detta synsätt. Möjligheten att ta ansvar och fatta egna beslut är då elementärt. Medarbetarna på Nordea känner dock inte fullt ut att de har den möjligheten. Verksamhetsstyrning har inneburit att kunderna får en större betydelse och att företagen ska arbeta efter kundens behov. Nordea som företag stävar efter att uppfylla kundernas behov. Medarbetarna på Nordea känner att mycket av deras arbete utgår från att tillfredställa kundens behov. Det skapar på långsikt, nöjda och lönsamma kunder. Vilket är en förutsättning för en organisation att nå framgång.