Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale – II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref. i Luszczynska, Scholz, & Schwarzer, 2005). Resultatet visade att positiva prestationer förklarades med inre och personligt kontrollerbara orsaker. Negativa prestationer förklarades med inre, instabila och personligt kontrollerbara orsaker. Icke-idrottare förklarade negativa prestationer med mer inre orsaker än motionärer och mer stabila orsaker än motionärer och individuella idrottare. Både positiva och negativa korrelationer uppvisades mellan attributionsdimensionerna och generellt situationsspecifikt självförtroende.

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklat smärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där har sjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finns många olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsamma upplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftet med denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inom pediatriken. Metoden som användes var litteraturstudie av femton vetenskapliga studier. Kategorierna som framkom var, IFSMs effekt, sjuksköterskans attityd till användande av IFSM, barns attityd till användande av IFSM och föräldrars attityd till användande av IFSM. IFSM används som ett komplement till farmakologiska medel för att lindra smärta. IFSM används av sjuksköterskor men tidsbrist, för stor arbetsbörda och kunskapsbrist minskar användandet. Sjuksköterskorna använde sig även ofta av distraktion men också förberedande information som var viktigt för barnens copingförmåga. Barn använder nästan alltid IFSM självständigt exempel på detta kan vara ställningsbyte, tankekontroll och vila. Föräldrarnas närvaro har en smärtlindrande effekt för barnen och tros vara den viktigaste IFSM. Slutsatser som kan dras är att IFSM används men att det behövs mer utbildning och tydligare rutiner för att öka användandet av IFSM samt mer forskning för att öka kunskapen inom området.

Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa.

Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen och på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-västerländska skönlitteraturens roll i skolan är näst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna får ta del av denna icke-västerländska litteratur får de kanske en ny inblick i och förståelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever få upplysning om icke-västerländsk litteratur? Denna litteratur skall ingå i gymnasieskolorna enligt läroplanerna. På grund av den tillsynes låga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta påverkar lärarens undervisning. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och hur svenskläraren i gymnasieskolorna använder sig av icke-västerländsk litteratur, såsom sydamerikansk, afrikansk och österländsk, i undervisningen. Vi vill också se om det finns ett mönster i litteraturundervisningen inom svensklärarutbildningen. Vidare ville vi undersöka hur detta eventuella mönster kan påverka den nyutexaminerade lärarens val av litteratur i undervisningen på gymnasiet. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi har intervjuat tio svensklärare på gymnasieskolor. Resultat: Vi har kommit fram till att den icke-västerländska litteraturen är obefintlig i svenskämnets undervisning på gymnasiet. Orsakerna är lärarnas bristande utbildning inom den icke-västerländska litteraturen, men även kurs- och läroplanernas utformning för högskolan/universitet är en orsak till detta. Litteraturvalet ser olika ut beroende på val av program, det vill säga de praktiska och teoretiska programmen.

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.

Postoperativ smärta är relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med operation. Denna smärta kan många gånger vara svår att lindra optimalt med olika farmaka och underbehandlas i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika icke farmakologiska metoder som kan lindra postoperativ smärta hos vuxna. Metoden som användes bestod av en litteraturstudie där data samlades in genom systematiska databassökningar samt manuella sökningar. De icke farmakologiska metoder som framkom var specifik preoperativ information, avslappning, vägledd visualisering, akupunktur, massage, musik och vibrationsterapi. Metoderna kunde utföras av både sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Det framkom i flera artiklar att patienterna även kunde använda några av dessa metoder i egenvårdande syfte. De icke farmakologiska metoderna som framkom i litteraturstudien visade sig kunna lindra postoperativ smärta.

No description available.

I vår uppsats vill vi belysa de icke västerländska konstnärernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjälp av en postkolonial teori vill vi titta närmare på hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsättningar de har att verka inom kultursektorn på samma villkor som de etniskt svenska konstnärerna. Konst är gränsöverskridande, men trots det så görs det skillnad på konst och konst, vi att undersöka varför, i förhållande till vår teori.

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998). Håkansson (1995) betonar att folket redan under medeltiden insåg värdet av den icke-verbala kommunikationen, de kategoriserade kroppsspråket och lärde ut dessa signaler till bland annat talare som använde sig mycket av gester. Även på antiken var människor intresserade av den icke-verbala kommunikationen (Håkansson 1995). Med icke-verbal kommunikation menas all vår kommunikation utom själva orden, den kommer till uttryck via såväl icke-verbala signaler såsom ansiktsuttryck och som vilka kläder eller objekt vi väljer att omge oss med (Backlund 2006). I litteraturgenomgången behandlas den icke-verbala kommunikationens funktioner och inverkan på människors liv. Fokus ligger på små barns icke-verbala utveckling och uttryckssätt, men även vuxnas inverkan på små barns utveckling inom området berörs. Resultatet av denna studie visar att barns icke-verbala kommunikation har stor betydelse redan från födseln då det ordlösa samspelet mellan barn och vuxen tar sin början. Detta icke-verbala samarbete utgör grunden för barns kommunikativa utveckling, såväl icke-verbalt som verbalt (Espenakk 2006). Barns icke-verbala kommunikation ger sig till känna bland annat via gester, mimik och ljud, vilket ligger till grund för utvecklingen av språket (Lindahl 1998). Pekgester är en av de mest betydelsefulla gesterna och kan fungera som en bro mellan olika delar av den verbala och icke-verbala kommunikationen (Tomasello m.fl. 2007). Studien tyder på att barns icke-verbala kommunikation fungerar som en ledsagare när det gäller deras sätt att kommunicera med omvärlden och berätta vad de känner, tänker och upplever (Johansson 2003). Den icke-verbala kommunikationen visar hur samspelet mellan olika individer fortgår och vilken roll de får/tar i olika situationer (Nilsson & Waldemarson 1995a och 1995b).