<p>Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company’s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company. Swedish export, and all international trade, has shifted from mass-produced industrial products to consumer adapted technological products. Traditionally, Swedish companies are not used to marketing and promoting Intangibles but have focused on selling goods of tangible nature, such as cars and bearing.</p><p>The gap between a company’s accounted value and its real market value has increased for Swedish companies over the last years. Accountancy policies are focused on declaring the value of tangible resources. A way to report the value of a company’s Intangibles to the mar-ket is missing. There is therefore a gap between the information the company holds and the information the company can report and share.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to study how two large Swedish companies do to report their Intangibles in their Yearly Financial Report.</p><p>Method: This study used both a qualitative and a quantitative approach; a questionnaire has been used to collect primary data and a study of published material has been performed to collect secondary data. Written sources are comments from Chief Executive Officers in the Yearly Financial Reports, books, magazines and newspapers.</p><p>Result and conclusion: The Intangibles mentioned in the Financial Reports of Scania and SSAB Svenskt Stål AB: s are quite limited in number. The pictures drawn by the companies CEO’s are very technical: it is with a focus on tangible factors that the company will take market shares and create customer relations. However, other empirical studies show that In-tangibles create growth and competition. The Intangibles mentioned by the two CEO’s are primarily customization and customer relations. The CEO of SSAB also mentions the strong company brand. Technology is most often mentioned as an internal factor that has created the two companies strong market positions. SSAB mentions their niche products as a reason for their success and Scania mention their manufacturing and system of modules as a reason for their success on the truck market. The CEO’s comments lead to an unfair image of the com-pany’s market value.</p> / <p>Bakgrund: En gång i tiden var materiella ting de viktigaste rikedomarna i samhällsekonomin. Svensk organisationskultur präglas historiskt sett av en ingenjörskultur där innovationer stått i centrum. Idag är det icke materiella värden som ligger till grund för företagsdifferentiering och ett företags förädlingsprocess. Det leder till att de viktigaste tillgångarna är av icke-materiell karaktär. Det har skett en förskjutning i svensk export från masstillverkade industriprodukter till idag kundanpassade teknologiska produkter.</p><p>Klyftan mellan det bokförda värdet och det verkliga marknadsvärdet för svenska börsbolag har blivit allt större de senaste åren. Regelverket inom redovisningen av tillgångar är idag uppbyggd kring materiella resurser. Det saknas tillvägagångssätt för att delge de icke materiella värdena till företagets intressenter. Detta leder till att det finns ett gap mellan den information som företaget har och den information som företaget lämnar ut.</p><p>Syftet: Syftet med denna uppsats är att med en fallstudie av två stora svenska företag se förutsättningarna för presentationen av de icke materiella värden i årsredovisningen.</p><p>Metod: I denna undersökning kommer både en kvalitativ och en kvantitativ ansats att användas, i form av ett frågeformulär för att samla in primär data och en studie av skriftliga källor för att finna sekundär data. Skriftliga källor består av: verkställande direktörs kommentarer i årsredovisningar, samt insamling av data genom böcker, tidskrifter och dagspress.</p><p>Resultat och slutsatser: De icke materiella värden som nämns i fallstudierna Scanias och SSAB Svenskt Stål AB: s årsredovisningar är begränsade. Bilderna av företagen som påvisas genom de verkställande direktörernas kommentarer är en teknologisk bild. Där det är med materiella faktorer som företagen ska bemöta och vinna konkurrensfördelar och skapa kundrelationer. Bilden som ges i övrig empiri är att företagen ska bemöta konkurrens med icke materiella värden för att skapa tillväxt. De icke materiella värden som nämns i kommentarer från de verkställande direktörerna är främst kundanpassning och kundrelationer. SSAB:s verkställande direktör nämner även företagets starka varumärke. I huvudsak nämns de tekniska faktorerna som bakomliggande interna faktorer som skapat båda bolagens konkurrenskraft. SSAB hävdar att det är deras nischprodukter som lett dem till deras position och Scania påpekar att det är deras produktion och modulsystem som lett till den dominans de har på lastbilsmarknaden. De verkställande direktörerna ger i sina kommentarer i årsredovisningen en ofullständig bild av företagets värden.</p>

<p>Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen och på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-västerländska skönlitteraturens roll i skolan är näst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna får ta del av denna icke-västerländska litteratur får de kanske en ny inblick i och förståelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever få upplysning om icke-västerländsk litteratur? Denna litteratur skall ingå i gymnasieskolorna enligt läroplanerna. På grund av den tillsynes låga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta påverkar lärarens undervisning.</p><p>Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och hur svenskläraren i gymnasieskolorna använder sig av icke-västerländsk litteratur, såsom sydamerikansk, afrikansk och österländsk, i undervisningen. Vi vill också se om det finns ett mönster i litteraturundervisningen inom svensklärarutbildningen. Vidare ville vi undersöka hur detta eventuella mönster kan påverka den nyutexaminerade lärarens val av litteratur i undervisningen på gymnasiet.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi har intervjuat tio svensklärare på gymnasieskolor.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att den icke-västerländska litteraturen är obefintlig i svenskämnets undervisning på gymnasiet. Orsakerna är lärarnas bristande utbildning inom den icke-västerländska litteraturen, men även kurs- och läroplanernas utformning för högskolan/universitet är en orsak till detta. Litteraturvalet ser olika ut beroende på val av program, det vill säga de praktiska och teoretiska programmen.</p>

<p>Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna. Med hjälp av informationen kan medarbetarna på ett bättre sätt utföra arbetsuppgifterna och därmed utnyttja sin kompetens.</p><p>Kultur inom organisationer har betydelse för hur mycket medarbetarna får vara med och påverka och ta beslut. Medarbetarna inom Nordea anser att de tillsammans med ledningen utformar företagets kultur vilket därför skapar förutsättningar för en bra arbetsplats.</p><p>Medarbetarna är en central del i verksamhetsstyrning. Att utvecklas och få bidra med sin kompetens är viktigt för medarbetarna inom detta synsätt. Möjligheten att ta ansvar och fatta egna beslut är då elementärt. Medarbetarna på Nordea känner dock inte fullt ut att de har den möjligheten.</p><p>Verksamhetsstyrning har inneburit att kunderna får en större betydelse och att företagen ska arbeta efter kundens behov. Nordea som företag stävar efter att uppfylla kundernas behov. Medarbetarna på Nordea känner att mycket av deras arbete utgår från att tillfredställa kundens behov. Det skapar på långsikt, nöjda och lönsamma kunder. Vilket är en förutsättning för en organisation att nå framgång.</p>

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa.</p>

<p>Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta. Det var betydelsefullt för patienter att sjuksköterskor tog sig tid till att lyssna på dem. Patienter kunde märka att sjuksköterskor lyssnade på dem, genom deras kroppsspråk, samt då sjuksköterskor uppfyllde deras önskemål. Det var viktigt för patienter att sjuksköterskor kommunicerade personligt med dem, genom att sjuksköterskor visade intresse för dem som personer. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste kommunicera på ett sätt så att patienter får möjlighet att dela med sig av sina bekymmer och behov, eftersom de annars inte blir delaktiga i sin egen vård. För att bemötandet ska förbättras inom vården, krävs ytterligare forskning inom ämnet, samt att metoder införs på arbetsplatser för att öka vårdpersonalens medvetenhet, om betydelsen av ett gott bemötande inom vården.</p>

<p>Sammanfattning </p><p>Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale – II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref. i Luszczynska, Scholz, & Schwarzer, 2005). Resultatet visade att positiva prestationer förklarades med inre och personligt kontrollerbara orsaker. Negativa prestationer förklarades med inre, instabila och personligt kontrollerbara orsaker. Icke-idrottare förklarade negativa prestationer med mer inre orsaker än motionärer och mer stabila orsaker än motionärer och individuella idrottare. Både positiva och negativa korrelationer uppvisades mellan attributionsdimensionerna och generellt situationsspecifikt självförtroende.</p>

Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter.

Direct marketing is an area within marketing that is growing rapidly. Many companies has realised the benefits of using direct marketing, such as receiving direct response from customers and gaining a better customer relation. The growth within direct marketing means that traditional mass marketing today face harder competition than ever. This thesis examines and look in to three well recognised Swedish companies use of direct marketing. Our main purpose is to establish how companies spend their marketing budget between direct marketing and traditional marketing activities. In this purspose, we aim to look in to the companies marketing activities over the last few years. In relation to this, we also want to establish the main reasons for why companies has increased their direct marketing.

Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company’s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company. Swedish export, and all international trade, has shifted from mass-produced industrial products to consumer adapted technological products. Traditionally, Swedish companies are not used to marketing and promoting Intangibles but have focused on selling goods of tangible nature, such as cars and bearing. The gap between a company’s accounted value and its real market value has increased for Swedish companies over the last years. Accountancy policies are focused on declaring the value of tangible resources. A way to report the value of a company’s Intangibles to the mar-ket is missing. There is therefore a gap between the information the company holds and the information the company can report and share. Purpose: The purpose of this essay is to study how two large Swedish companies do to report their Intangibles in their Yearly Financial Report. Method: This study used both a qualitative and a quantitative approach; a questionnaire has been used to collect primary data and a study of published material has been performed to collect secondary data. Written sources are comments from Chief Executive Officers in the Yearly Financial Reports, books, magazines and newspapers. Result and conclusion: The Intangibles mentioned in the Financial Reports of Scania and SSAB Svenskt Stål AB: s are quite limited in number. The pictures drawn by the companies CEO’s are very technical: it is with a focus on tangible factors that the company will take market shares and create customer relations. However, other empirical studies show that In-tangibles create growth and competition. The Intangibles mentioned by the two CEO’s are primarily customization and customer relations. The CEO of SSAB also mentions the strong company brand. Technology is most often mentioned as an internal factor that has created the two companies strong market positions. SSAB mentions their niche products as a reason for their success and Scania mention their manufacturing and system of modules as a reason for their success on the truck market. The CEO’s comments lead to an unfair image of the com-pany’s market value. / Bakgrund: En gång i tiden var materiella ting de viktigaste rikedomarna i samhällsekonomin. Svensk organisationskultur präglas historiskt sett av en ingenjörskultur där innovationer stått i centrum. Idag är det icke materiella värden som ligger till grund för företagsdifferentiering och ett företags förädlingsprocess. Det leder till att de viktigaste tillgångarna är av icke-materiell karaktär. Det har skett en förskjutning i svensk export från masstillverkade industriprodukter till idag kundanpassade teknologiska produkter. Klyftan mellan det bokförda värdet och det verkliga marknadsvärdet för svenska börsbolag har blivit allt större de senaste åren. Regelverket inom redovisningen av tillgångar är idag uppbyggd kring materiella resurser. Det saknas tillvägagångssätt för att delge de icke materiella värdena till företagets intressenter. Detta leder till att det finns ett gap mellan den information som företaget har och den information som företaget lämnar ut. Syftet: Syftet med denna uppsats är att med en fallstudie av två stora svenska företag se förutsättningarna för presentationen av de icke materiella värden i årsredovisningen. Metod: I denna undersökning kommer både en kvalitativ och en kvantitativ ansats att användas, i form av ett frågeformulär för att samla in primär data och en studie av skriftliga källor för att finna sekundär data. Skriftliga källor består av: verkställande direktörs kommentarer i årsredovisningar, samt insamling av data genom böcker, tidskrifter och dagspress. Resultat och slutsatser: De icke materiella värden som nämns i fallstudierna Scanias och SSAB Svenskt Stål AB: s årsredovisningar är begränsade. Bilderna av företagen som påvisas genom de verkställande direktörernas kommentarer är en teknologisk bild. Där det är med materiella faktorer som företagen ska bemöta och vinna konkurrensfördelar och skapa kundrelationer. Bilden som ges i övrig empiri är att företagen ska bemöta konkurrens med icke materiella värden för att skapa tillväxt. De icke materiella värden som nämns i kommentarer från de verkställande direktörerna är främst kundanpassning och kundrelationer. SSAB:s verkställande direktör nämner även företagets starka varumärke. I huvudsak nämns de tekniska faktorerna som bakomliggande interna faktorer som skapat båda bolagens konkurrenskraft. SSAB hävdar att det är deras nischprodukter som lett dem till deras position och Scania påpekar att det är deras produktion och modulsystem som lett till den dominans de har på lastbilsmarknaden. De verkställande direktörerna ger i sina kommentarer i årsredovisningen en ofullständig bild av företagets värden.