Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frågeställningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lärarna på hälsa? (2) Hur tolkar lärarna "hälsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lärarna inom ämnet idrott och hälsa hälsoperspektivet i undervisningen? Metod Metoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in från fem män och en kvinna, verksamma som idrott och hälsa lärare i Stockholm. Det var enligt bekvämlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter. Teoretiskt perspektiv som användes för att analysera och diskutera resultatet var ett salutogent och patogent perspektiv på hälsa, olika hälsodiskurser och även läroplansteorin. Resultat Det perspektiv som dominerar lärarnas syn på hälsa är det salutogena perspektivet, vilket innbär att de fokuserar på vad som främjar hälsa. Fysiologidiskursen är ett tydligt inslag i undervisningen och styr lärarnas hälsoundervisning, då de uppmuntrar till fysisk träning och goda levnadsvanor. Lärarnas tolkning av kursplanen stämmer överens med kommentarmaterialet (ett komplement till kursplanen) till viss del, men ramfaktorer, lärarnas intention och erfarenheter påverkar även undervisningen. Lärarna anser att hälsa och livsstils-delen bör realiseras genom förmedlingspedagogik där man blandar praktik och teori, men de är av åsikten att hälsa och livsstils-delen får tillräckligt utrymme i deras undervisning. Dessutom är de öppna för samarbete med ämnen som hemkunskap och biologi vad det gäller hälsa. Slutsats Resultatet visar att lärarnas syn på hälsa stämmer överens med tidigare forskning och att det finns ett glapp mellan hur kursplanen beskriver ämnet och hur den i slutänden tolkas av lärarna. Ämnets tradition av ett görande lever kvar, men ämnet håller på att omvandlas till ett kunskapsämne där man ska reflektera och diskutera. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2013</p>

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever.  Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar? Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar? Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar? Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat?   Metod Jag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS.   Resultat 37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar. Det är endast 15 som har en handlingsplan på deras skola. 29 lärare vet inte om de har en handlingsplan i skolan för ätstörningar. Idrottslärarna försöker att behandla eleverna som en elev i klassen på idrottstimmarna, men många har andra alternativ beroende på hur sjuk eleven är. Idrottslärare som har arbetat under lång tid anser sig att ha mindre kunskap än dem som har arbetat en kortare tid. Detta samband är statistiskt säkerhetsställt.   Slutsats Resultatet av enkätundersökningen visar att många av idrottslärarna anser att de endast till en viss del har tillräckligt med kunskap om hur de upptäcker ätstörningar. En slutsats från studien är att idrottslärares kunskap i många fall är begränsad och att fortbildning är ett angeläget område, särskilt för lärare som varit verksamma en längre tid.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på gymnasieskolor i en mellanstor stad uppfattar idrottslärarens roll. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Totalt intervjuades fyra olika rektorer vid olika skolor. Den teoretiska utgångspunkten som tar ansats i denna studie är Bourdieus begrepp habitus.  Resultatet som framkom av intervjuerna formades till fyra olika kategorier. Den första kategorin är: rektorn som en pedagogisk ledare och bygger på att rektorerna ser sig själva som pedagogiska ledare med olika arbetsuppgifter. Den andra kategorin är: idrottsläraren som en kreativ och engagerad ledare. Här menade rektorerna på att en idrottslärare måste vara drivande, engagerad, självständig och kreativ samt att deras uppgift är att förmedla hälsa. Tredje kategorin heter: goda förebilder i form av hälsomentorer och bygger på att idrottsläraren måste ha en aktiv fritid för att kunna motivera sina elever till fysisk aktivitet. Den fjärde kategorin heter hälsoprofiler för hela skolan och syftar till att en förändring inom idrottslärarens roll måste ske. En förändring som innefattar att idrottslärarna har ett större ansvar för hälsoperspektivet på hela skolan.  Syftet för studien anses uppfyllas utifrån resultatet som har framkommit från intervjuerna.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa upplever sinarbetssituation och hur de nyexaminerade lärarna gör för att hantera den. Studiensfrågeställningar var: Vilka stressorer upplever lärare i idrott och hälsa i yrket? Hur hanterarlärarna i idrott och hälsa dessa stressorer? Vilka skillnader och likheter finns det mellannyexaminerade lärare i idrott och hälsa och de med mer erfarenhet i hur de hanterar dessastressorer? Upplevs arbetssituationen bli bättre efter en längre tid i yrket? Metod: Metoden som användes var en kvalitativ metod genom intervjuer, eftersom individensverklighet, det vill säga det upplevda, var av centralt intresse. Studien utgår från 8 styckenhalvstrukturerade intervjuer där fyra respondenter har mindre än två års erfarenhet i läraryrketoch fyra stycken har minst 7 års erfarenhet. Samtliga intervjuer har spelats in på en diktafonoch sedan transkriberats. Resultatet är analyserat med inspiration från en hermeneutisk ansatsoch utifrån Passer och Smiths teoretiska modell gällande copingstrategier. Utifrån dennaansats har teman analyserats fram som anses vara stressorer och på arbetsplatsen och därefterhanterandet av dessa. Diskussion och resultat kan kopplas samman med teoretisk referensramsamt tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att lärare i idrott och hälsa upplever sin arbetssituation som något stressande.Följande stressorer är märkbara i arbetssituationen och är också de som behöver hanteras:administrativt arbete, mentorskap, pedagogiskt arbete samt förutsättningar. De nyexamineradelärarna i idrott och hälsa hanterar dessa stressorer genom att använda olika copingstrategierutifrån Passer och Smiths teoretiska modell, det vill säga: problemfokuserad coping,emotionsfokuserad coping och sökande efter socialt stöd. Inga större skillnader i hur mererfarna lärare i idrott och hälsa använder för copingstrategier är anmärkbara. Dock verkar mererfarna lärare i idrott och hälsa reflekterat mer över deras arbetssituation och också erfarafrånvaron av socialt stöd från ledning i högre grad. Arbetssituationen upplevs alltså inte blibättre med åren, resultatet tyder snarare på att det är användandet av rätt copingstrategier fördet stimuli som personen utsätts för som är avgörande för hur lärare i idrott och hälsaupplever sin arbetssituation. Slutsats: Slutsatser efter avslutad studie är att lärare i idrott och hälsa upplever arbetssituationen somrolig och inspirerande, men samtidigt stressig under vissa perioder. De nyexaminerade lärarnai idrott och hälsa hanterar sin arbetssituation genom att använda olika copingstrategier utifrånPasser och Smiths modell, i vilka den medvetna återhållsamheten, accepterande ochkänslomässigt stöd verkar vara de viktigaste från varje kategori. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine how Physical Education teachers in upper secondaryschool experience their working situation and what strategies they use in order to deal with it.This was approached through the following research questions: Which type of stressorsexperience Physical Education teachers? How do the teachers deal with these stressors? Whatdifferences and similarities are evident between newly graduated Physical Education teachersand those with more experience in the dealing of stressors? Does the working situationexperienced as becoming better after some years within the profession? Method: The method used is a qualitative approach through interviews, which was chosen because thefield of interest was to study the experienced, that is, the reality of the individual. The study isbased on eight semi-structured interviews in which four respondents have less than two yearsexperience in the teacher profession and the other four have at least seven years of experience.The interviews were recorded on a Dictaphone and later transcribed. The results are analyzedwith inspiration from a hermeneutic approach and through Passer and Smith’s theoreticalmodel concerning coping strategies. By using this method it was possible to take out andanalyze different themes that are seen as stressors in the working situation and thereafteranalyzing the dealing of these stressors. Furthermore, the discussion and the results can becorrelated with theoretical framework and previous research. Results: The results show that Physical Education teachers experience their working situation assomewhat stressful. The following stressors are evident in their working situation and need tobe dealt with: administrative work, the coaching of students, the pedagogical work and theconditions of the school. The newly graduated Physical Education teachers deal with thesestressors by using different types of coping strategies according to Passer and Smith’stheoretical model, that is: Problem- focused coping, Emotion-focused coping and seekingsocial support. Furthermore, no greater differences are evident in the coping strategies that areused between more experienced teachers. Although more experienced teachers appear to bereflective and experience absence of social support from the leading in a higher degree. Inother words, the experienced working situation does not seem to become better after someyears. Rather, it is the using of suitable coping strategies for the stimuli the person exposes forwhich determines how Physical Education teachers will experience their working situation. Conclusion: In conclusion, Physical Education teachers experience their working situation as fun andinspiring, however somewhat stressful at some periods. The newly graduated teachers dealwith their working situation by using different types of coping strategies according to Passerand Smith’s model, in which exercising restraint, acceptance and emotional support seem tobe of most value from each category.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Intresset ligger i att se skillnader ur ett lärarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i ämnet idrott och hälsa har förändrats i och med den nya läroplanen. Upplever lärarna någon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya läroplanen?   Frågeställningar Har dansundervisningen förändrats över tid i och med den nya läroplanen i ämnet idrott och hälsa? Hur ser idrottslärarna på momentet dans och vad har de för inställning?   Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det är fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslärare i olika åldrar och av olika kön. Det material som användes under intervjuerna var penna och papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar. Efter att alla intervjuerna hade genomförts, transkriberades anteckningarna. Resultatet redovisas utgående från frågeställningarna och diskuteras utifrån KASAM-begreppet (Antonovsky, 2005) och ramfaktorteorin (Lindblad, Lind och Naeslund, 1999).        Resultat Anledningen till att det undervisas relativt lite dans i ämnet idrott och hälsa beror till stor del på yttre faktorer som till exempel tidsbrist. Lärarnas intresse och kunskap är andra faktorer som påverkar hur mycket tid som ägnas just dansundervisningen. Slutsats Idrottslärarna anser att dansundervisningen ger eleverna positiva effekter i deras utveckling. Idrottslärarna har till största delen en positiv och god inställning till momentet dans och de är även överens om att dans är viktigt. De ansåg också däremot att det finns en del yttre faktorer som påverkar, som till exempel tid att planera och vilket material det finns tillgång till, vilket kan bidra till mindre undervisning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt idrottslärare som arbetar på fristående gymnasieskolor vilka saknar tillgång till en egen gymnastiksal upplever att idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö påverkas. Syftet bröts ner till tre frågeställningar: Finns det något eller några moment eller kursmål i undervisningen som idrottslärarna upplever gynnas eller missgynnas på grund av begränsad lokal- och materialtillgång? På vilket sätt anser idrottslärarna att lokal- och materialtillgången påverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever idrottslärarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal påverkar deras arbetsmiljö? Metod: Sex stycken idrottslärare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lärarna skulle arbeta på en fristående gymnasieskola i Stockholmsområdet samt sakna tillgång till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre män med 3, 5 och 8 års erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 års erfarenhet av arbete i skolan. En intervju genomfördes i ett grupprum på Gymnastik och Idrottshögskolan, resterande intervjuer genomfördes i grupprum på de intervjuade lärarnas skolor. Intervjuerna spelades in med diktafon. Resultat: Samtliga intervjuade lärare anser att de kan ge sina elever en komplett utbildning i Idrott och hälsa. Beroende på skolornas olika förutsättningar gynnas eller missgynnas momentet friluftsliv i undervisningen. Dans och klassisk redskapsgymnastik är aktiviteter som hamnar i skymundan medan aktiviteter som kräver lite material, exempelvis lekar av olika slag, gynnas. I idrottslärarnas fysiska arbetsmiljö finns stora brister, bland annat måste de bära runt på sitt material och lokalerna de arbetar i är kalla och har dålig akustik. I den psykosociala arbetsmiljön finns det både bra exempel, i form av god kontakt med kollegor och arbetsledning, och dåliga exempel som till exempel hög arbetsbelastning och stress. Slutsats: Tillgången till lokaler och material för idrottsundervisningen har visat sig vara mycket viktig för idrottslärarna. Dock är det inte ägandet av en gymnastiksal i sig som är det viktiga utan snarare tillgången till väl anpassade lokaler för undervisningen. Med väl fungerande samarbetsavtal med externa aktörer verkar det finnas framgångsrika lösningar. De idrottslärare som själva valt att arbeta på en skola utan egen gymnastiksal verkar klara av utmaningen bättre än de som upplever att ”de bara hamnat där”. För att undvika en negativ upplevelse av arbetssituationen bör lärarutbildningarna som utbildar i ämnet Idrott och hälsa, bli bättre på att förbereda sina studenter för den verklighet som råder ute på skolorna.

Sammanfattning Lever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex. utvecklingssamtal och friluftsdagar. De ansåg att de levde hälsosamt, åt hälsosamt och regelbundet. Deras syn på hälsa grundade sig i det salutogena perspektivet då de ansåg att hälsa är en balans mellan det fysiska, psykiska och det sociala. Det var bara två lärare som blivit skadade under sin yrkestid, men de andra menade att de finns många risker för skador och att de känner av smärta i vissa moment. Vad det gäller relationer så var två ensamma idrottslärare på sin skola och saknade alltså daglig kontakt med kollegor. De andra lärarna hade daglig kontakt med sina kollegor men vissa påvisade att de behövde mer tid till ämnesmöten och liknande. I vissa fall så fanns det nästan ingen kontakt med arbetsledningen och besök nere i idrottssalen skedde aldrig. I diskussionen visar författaren att sociala faktorer påverkar hälsan och för att en arbetsplats ska anses hälsosam så ska det vara rätt balans mellan krav och resurs. Slutsatsen i detta arbete är att idrottslärarna verkar vara stressade i perioder, tränar och lever hälsosamt enligt dem själva och har dessutom en tydlig bild huruvida de ska vara ett föredöme inför sina elever. Författaren ger förslag på hur man minskar stress hos lärarna och berättar om sin egen syn på hälsa i idrottsämnet. Författaren skrev att förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur idrottslärare integrerar hälsa i idrottsämnet. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011</p>

This study aim to investigate the conditions framing the professional development situation for physical education teachers (PE) in a small municipality in the south of Sweden. The Swedish National Agency for Education declare that "focus must be directed towards strengthening the teachers' profession", and that "schools need well-trained teachers and good teaching to help students achieve good results". The study focuses both the schools’ contribution and the way in which the teachers take own initiative and are motivated to develop their professional skills. The investigation is all based on teachers' perspectives. In order to contribute and acquire knowledge of PE teacher’s professional development situation, we have used a survey of a quantitative nature with some qualitative elements which is analysed with the help of framefactor theory and motivation theories. Results show that factors like money and time have great influence on the situation. The schools’ contribution is crucial, since many teachers are not involved in individual planning of aims and skills development and forms for their professional development. The result also shows that PE teachers' motivation and attitude are factors to consider.  In what way they take initiative to develop their skills and how they want to achieve professional development is also crucial for the entire professional development situation.