Sammanfattning Syfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt idrottslärare som arbetar på fristående gymnasieskolor vilka saknar tillgång till en egen gymnastiksal upplever att idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö påverkas. Syftet bröts ner till tre frågeställningar: Finns det något eller några moment eller kursmål i undervisningen som idrottslärarna upplever gynnas eller missgynnas på grund av begränsad lokal- och materialtillgång? På vilket sätt anser idrottslärarna att lokal- och materialtillgången påverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever idrottslärarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal påverkar deras arbetsmiljö? Metod: Sex stycken idrottslärare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lärarna skulle arbeta på en fristående gymnasieskola i Stockholmsområdet samt sakna tillgång till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre män med 3, 5 och 8 års erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 års erfarenhet av arbete i skolan. En intervju genomfördes i ett grupprum på Gymnastik och Idrottshögskolan, resterande intervjuer genomfördes i grupprum på de intervjuade lärarnas skolor. Intervjuerna spelades in med diktafon. Resultat: Samtliga intervjuade lärare anser att de kan ge sina elever en komplett utbildning i Idrott och hälsa. Beroende på skolornas olika förutsättningar gynnas eller missgynnas momentet friluftsliv i undervisningen. Dans och klassisk redskapsgymnastik är aktiviteter som hamnar i skymundan medan aktiviteter som kräver lite material, exempelvis lekar av olika slag, gynnas. I idrottslärarnas fysiska arbetsmiljö finns stora brister, bland annat måste de bära runt på sitt material och lokalerna de arbetar i är kalla och har dålig akustik. I den psykosociala arbetsmiljön finns det både bra exempel, i form av god kontakt med kollegor och arbetsledning, och dåliga exempel som till exempel hög arbetsbelastning och stress. Slutsats: Tillgången till lokaler och material för idrottsundervisningen har visat sig vara mycket viktig för idrottslärarna. Dock är det inte ägandet av en gymnastiksal i sig som är det viktiga utan snarare tillgången till väl anpassade lokaler för undervisningen. Med väl fungerande samarbetsavtal med externa aktörer verkar det finnas framgångsrika lösningar. De idrottslärare som själva valt att arbeta på en skola utan egen gymnastiksal verkar klara av utmaningen bättre än de som upplever att ”de bara hamnat där”. För att undvika en negativ upplevelse av arbetssituationen bör lärarutbildningarna som utbildar i ämnet Idrott och hälsa, bli bättre på att förbereda sina studenter för den verklighet som råder ute på skolorna.

Syftet med studien är att lyfta fram barns röster kring bygg- och konstruktionsutrymmet, men även undersöka huruvida barns aktörskap möjliggörs genom utrymmets utformning. Barndomssociologi har använts i studien som stöd för att skriva fram och närma sig barns perspektiv. Eftersom barns perspektiv har intagits är metoden för den insamlade empirin barnsamtal samt deltagande observationer. För att behandla den insamlade empirin användes tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kodades de teman som var framträdande i barnsamtalen och deltagande observationerna. Det resultat som framkom är att barns aktörskap påverkas av det som utgör dessa tema, nämligen regler, materialtillgång och utformningen av rummen. Hur barns aktörskap främjas eller hämmas beror på barnens delaktighet i bygg- och konstruktionsutrymmet. Barnen uttrycker exempelvis att regler finns kring materialtillgången men att de inte vet varför. På grund av studiens begränsningar har förskolepersonalens resonemang kring varför reglerna finns inte tagits upp, vilket är något som resoneras kring i studien.