<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %. På basis av enkätmaterialet gjorde vi ett extremgruppsurval inför intervjuundersökningen. I extremgrupp 1 ingick lärare som använde sig av musik i stor utsträckning samt hade ett genomtänkt syfte med musikanvändandet. I extremgrupp 2 återfanns de idrottslärare som hade ett litet användande samt färre genomtänkta syften med sitt musikanvändande. Vi valde att genomföra fyra intervjuer vilka innefattade två respondenter från respektive extremgrupp.</p><p>Resultat</p><p>Vi kunde se att 77 % av de undersökta idrottslärarna använde sig av musik i stor utsträckning i sin undervisning. Samtliga idrottslärare valde att använda musik inom disciplinerna dans och styrka/kondition, en stor andel använde sig även av musiken inom gymnastik (90 %) samt inom lekar (74 %). Vad gällde syftestillämpningen kunde vi konstatera att 69 % av lärarna hade ett genomtänkt syfte med sitt musikanvändande. Med avseende på de generella syftena fann vi en relativt jämn fördelning mellan de pedagogiska, organisatoriska samt de motivatoriska syftena. Då vi såg till det specifika syfte lärarna hade med sin användning av musik kunde vi urskilja en relativt jämn fördelning med en svag övervikt för syftena start- och stoppsignal, förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna. De största påverkansfaktorerna till idrottslärarens musikanvändning och syftesbruk var ramfaktorer, elevpåverkan samt idrottslärarens försocialisation.</p><p>Slutsats</p><p>Musiken förekommer i idrottsundervisningen främst som start- stoppsignal, för att förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna i idrottsundervisningen. Undersökningen visar på att musiken används i stor utsträckning av idrottslärarna och framför allt inom disciplinerna dans, styrka/kondition och gymnastik. Det finns inget generellt syfte som dominerar gällande idrottslärarens musikanvändande.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen? Metod Vi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %. På basis av enkätmaterialet gjorde vi ett extremgruppsurval inför intervjuundersökningen. I extremgrupp 1 ingick lärare som använde sig av musik i stor utsträckning samt hade ett genomtänkt syfte med musikanvändandet. I extremgrupp 2 återfanns de idrottslärare som hade ett litet användande samt färre genomtänkta syften med sitt musikanvändande. Vi valde att genomföra fyra intervjuer vilka innefattade två respondenter från respektive extremgrupp. Resultat Vi kunde se att 77 % av de undersökta idrottslärarna använde sig av musik i stor utsträckning i sin undervisning. Samtliga idrottslärare valde att använda musik inom disciplinerna dans och styrka/kondition, en stor andel använde sig även av musiken inom gymnastik (90 %) samt inom lekar (74 %). Vad gällde syftestillämpningen kunde vi konstatera att 69 % av lärarna hade ett genomtänkt syfte med sitt musikanvändande. Med avseende på de generella syftena fann vi en relativt jämn fördelning mellan de pedagogiska, organisatoriska samt de motivatoriska syftena. Då vi såg till det specifika syfte lärarna hade med sin användning av musik kunde vi urskilja en relativt jämn fördelning med en svag övervikt för syftena start- och stoppsignal, förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna. De största påverkansfaktorerna till idrottslärarens musikanvändning och syftesbruk var ramfaktorer, elevpåverkan samt idrottslärarens försocialisation. Slutsats Musiken förekommer i idrottsundervisningen främst som start- stoppsignal, för att förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna i idrottsundervisningen. Undersökningen visar på att musiken används i stor utsträckning av idrottslärarna och framför allt inom disciplinerna dans, styrka/kondition och gymnastik. Det finns inget generellt syfte som dominerar gällande idrottslärarens musikanvändande.

Abstrakt Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna? Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats. Många av lärarna tyckte att läroplanen är diffus och svårtolkad men angav betydelsen att följa den nationella kursplanen då lokala kursplaner anses mer som ett underlag som används vid betygssamtal med elever. Lärarnas uppfattning av kursplanens diffusa utförande var både positiva och negativa. Dels menade några av lärarna att de själva hade större utrymme för att utforma lektionerna medan andra menade att lokala kursplaner eller traditioner på skolan styrde upplägget. Lärarna beskrev arbetsmiljö, förutsättningar samt färdigheter som de faktorer som i högsta grad påverkar utformandet av idrottslektionerna. De flesta lärarna ansåg att ansvar, gruppdynamiken och samspelet eleverna emellan är grunden till att eleverna ska kunna utveckla nya färdigheter. En faktor till varför lärarna uppfattar kursplanen på följande sätt menar vi grundar sig i uppfattningen av ansvarsfrågan. Den lokala kursplanen innebär mer frihet för idrottsläraren men även ett större ansvar där idrottsläraren måste utveckla ett reflexivt förhållningssätt till sitt ämne. Genom att exempelvis inkludera eleverna i tolkningsarbetet tror vi lärare och elever skulle få en mer gemensam och tydligare bild för vad kursplanen egentligen står för. Nyckelord (4st): Idrottslärare, Idrott och Hälsa, kursplan, uppfattning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet är att det är omkring fyra till åtta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Resultaten visar att idrottslärarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen är med elever med AD/HD. Några ansåg att deras undervisning blir mer strukturerad på grund av att de måste vara tydligare med instruktioner, medan andra ansåg att undervisningen fungerar utan särskilda anpassningar. Lärarna talar om att det är viktigt i undervisningen att man har rutiner samt att eleven på förhand vet vad som kommer att ske på idrottslektionen. Dessutom att man har kunskap om elever med AD/HD och kontakt med personal och föräldrar. Det som också är viktigt att komma ihåg är att berömma eleverna. En lärare måste våga lita på eleven, vinna deras förtroende och låta dem visa vad de redan kan och förstärk det.

Syftet med denna uppsats är att utröna om idrottslärarna i ämnet Idrott och hälsa i Gävle stad, på gymnasial nivå, blir pressade till att sätta ett högre betyg än det eleven har kunskaper för och om de ger efter för denna press och sätter ett högre betyg. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvantitativ enkät med inslag av en kvalitativ fråga. Resultatet visade att 16 av 17 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att sätta ett ”snällt” betyg. Fyra av dessa gav efter för pressen och satte ett ”snällt” betyg. Lärarna blir i störst utsträckning utsatta för påtryckningar från elever och rektor. Ett fåtal blir utsatta för påtryckningar från föräldrar medan lärare inte tenderar att pressa andra lärare. Slutsatsen är att nästan en fjärdedel av idrottslärarna på gymnasienivå i Gävle stad faktiskt begår tjänstefel och sätter likvärdigheten i betygssättningen på spel

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstå under idrottslektionerna på gymnasieskolan. Jag ville även undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter på idrottslektionerna. För att få information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielärare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvämlighetsurval. De vanligaste konflikterna på idrottslektionerna var småbråk, ej deltagande i undervisningen samt brist på respekt för varandra. När det gäller förebyggande av konflikter ansåg lärarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, använda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lärare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lärarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare mot gymnasieskolan i ämnet Idrott och hälsa ställer sig till en tidsmässig utökning av ämnet och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod i form utav två fokusgruppsintervjuer, innehållande totalt sex verksamma idrottslärare på en gymnasieskola i Västsverige. Studien visade bland annat att idrottslärarna ställer sig positiva till en tidsmässig utökning av ämnet Idrott och hälsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lärarnas undervisning. Exempel på detta skulle kunna vara mer hälsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade idrottsundervisningen.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottslektionen. Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de? Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper? Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer? Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg? Metod Den här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna. Därefter har de sammanställts och en resultatanalys samt slutsatser har redovisats. Det teoretiska perspektivet som används i studien är det situationsanpassade ledarskapet med tillhörande begrepp och formuleringar.   Resultat Resultatet har visat att lärarna ofta börjar med ett direktstyrt ledarskap men att de mer och mer drar sig mot ett samrådande och självstyrande ledarskap. Kommunikationen och ledarskapet lärarna använder varierar från varje enskild elev och varje enskild situation/uppgift. Lärarna ger eleverna liknande uppgifter men ibland får vissa elever hjälpa andra till bättre resultat. Därmed finns alltså verktyg som går att använda. Eleverna har inte tänkt på om de fått någonting speciellt att tänka på men anser det viktigast att alla får göra samma saker.   Slutsats Lärarna måste alltid kunna ha ett öppet och skiftande ledarskap samt tydlig kommunikation för varje enskild elev och individ, då varje situation inte liknar någon annan under en lektion. Samt att det är viktigt att alla får samma uppgifter men med enskild styrning. Verktyg att använda är att ta hjälp ifrån duktiga elever samt att ge lägre presterande elever mer hjälp vid övningar men också att använda sig av svårare respektive lättare övningar av varje moment. / Aim The aim of this study is to illustrate how a PE-teacher make all pupils feel satisfied with their education and their own learning during the PE-lessons. Are there any tools the PE-teacher can use to make the student work and develope in their own special way and if so, how are they used?  Are there any similarities or differences between the tools used between students that possess more or less developed PE-skills?  How do the PE-teacher document the students performances when it comes to diverged performance levels?  What do the students think about the tools that the teacher possibly use? Method This study has used a qualitative study with interviews. The interviews has implemented in different schools with four PE-teachers and four students. They have been recorded or been written down. They have all been based on a interview guide and the interviews with the teachers took 20 - 30 minutes and the interviews with the students took 5 -10 minutes. After that they have been written down and a result analysis with conclusions have been raised. The theoretical perspective has been the situational leadership with associated concepts.   Results The results show that teachers usually start with a direct leadership that more and more developed into a supporting and delegating leadership. The communication and leadership teachers use can vary between individual students and individual situations and assignments. The teachers give the students similar assignments but sometimes certain students get to help other students. Also the students have not thought about if they have gotten any special assignments  to do but they think the most important thing is that every student gets to do the same assignment.    Conclusions The teachers most always have a open and diverse leadership with clear communication  for every student and individual, because every situation is not the same as the other during a lesson. And that it is important that everybody gets the same assignments but with single steering. The tools that a teacher can use is to get help from good students and to give lower performer students more help but also to use harder and easier levels at every assignment. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2013</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse. Slutsatsen av studien är att lärarna upplever att musik motiverar och inspirerar elever till rörelseglädje samt en högre prestationsnivå. Hur de använder musiken är antingen som bakgrundmusik eller som ett hjälpmedel.

Syfte: Syftet med min uppsats var att undersöka hur idrottslärare arbetar för att motivera omotiverade högstadietelever till att delta i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa? Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna? Metod Metoden som har använts under datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer. Detta eftersom det lämpade sig bäst för uppsatsens syfte. Fyra stycken idrottslärare med varierande erfarenheter som idrottslärare intervjuades. Innan intervjuer med lärarna skrevs en intervjuguide som senare låg till grund för intervjuerna. Intervjuerna spelades in, med respondentens godkännande, för att sedan transkriberas ner för en tydligare överblick. Resultat Min första frågeställning lyder: Hur ser lärares erfarenheter och upplevelser ut av omotiverade elever i ämnet idrott och hälsa? Resultatet som framkommit tyder på att lärarna inte upplever att det är något problem med elever som inte vill delta. Deras erfarenheter är att de flesta tycker att idrottslektionerna är roliga men att det såklart finns undantag.  Min andra frågeställning är: Hur arbetar idrottslärare för att förebygga ointresse och skapa motivation hos eleverna? Resultaten är att idrottslärarna framförallt försöker hitta elevernas inre motivation, de försöker få eleverna att ha roligt. Detta gör de genom att utmana och berömma eleverna.  Slutsats Min slutsats är att lärarna använder olika metoder för att motivera omotiverade elever till att delta på idrottslektionerna. Alla försöker involvera eleverna på ett eller annat sätt. De försöker också jobba mycket med beröm och positivförstärkning. En annan intressant slutsats är att alla elever är olika och att det som lärare krävs att man kan vara flexibel och behandla eleverna efter vad situationen kräver.