Idrotten blir allt mer kommersialiserad och professionell. I takt med att klubbarna blir merprofessionella ställs även högre krav på marknadsföringsmässiga åtgärder. Begreppetidrottsmarknadsföring får en allt viktigare innebörd hos dagens elitidrottsklubbar. Den häruppsatsen tittar närmare på IF Elfsborg, Borås Basket och Borås Hockeysmarknadsföringsmässiga tillvägagångssätt vid genomförandet av en match.Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse och beskriva vilka likheter och skillnadersom föreligger mellan de tre klubbarna marknadsföringsmässigt. Studiens mål är att ta reda påom det existerar några tydliga skillnader mellan de olika klubbarna och huruvida de anammattillgängliga idrottsmarknadsföringsteorier.Forskningsfrågan som formulerats lyder enligt följande, hur ser tillvägagångssättet ut gällandegenomförande av en idrottsmatch med en marknadsföringsmässig utgångspunkt? Våradelfrågor tar hänsyn till om klubbarnas storlek betyder något vid genomförandet av en match,samt vilka marknadsföringsmässiga medel som används.För att åstadkomma syftet med studien har tre stycken kvalitativa intervjuer ochmatchobservationer genomförts. Matchprogram och hemsida har även studerats ingående.Informationen från de utförda intervjuerna och observationerna har genererat en vetskap omatt klubbarna har en välutarbetad struktur vid matcharrangemang. Vi har lokaliseratgemensamma mönster som används av klubbarna vid deras marknadsföring. Spelarnaanvänds frekvent vid marknadsföringsåtgärder och event. Bristen på kreativ och nyskapandemarknadsföring har noterats, klubbarna håller sig gärna till välbeprövade åtgärder / Uppsatsnivå: C

Purpose: The purpose of this studie is to map and describe the marketing strategies of professional sport organizations and examine in what extent and how they apply the 7P’s of the Marketing mix. Method: We have used an abductive approach in this study. The research was conducted as a two case study, the studied objects are AIK Ishockey AB and Djurgården Hockey AB. A qualitative method has been used. The empirical content was collected by triangulation in form of interviews, telephone interviews, studie of webpages and participating observation. The theory was collected via scientific articles and literature. Result & Conclusions: The result indicates that both studied objects use all 7P´s of the Marketing mix, but in shifting extent. For example they both use a variety of different pricing strategies, but none of them to it’s full potential. Further on we have seen that some parts from different theories are being used but no overall strategy. The marketing strategy rather seems to focus on the individual P´s from the Marketing mix and especially on the parts they think they could influence. The unusual character of the sports industry and the scarce resources makes marketing difficult. The organizations express that they would like to be more effective when it comes to marketing but they feel restricted for several reasons.   Suggestions for further research: There´s a demand within the sports industry for a dynamic pricing model, research in this area could contribute to increasing revenues from spectators. Research on whether marketing efforts result in higher revenues for sports organizations would be valued. It would also be interesting if someone executed the same study as us but studied different objects.

Vi vill med vår uppsats undersöka och analysera hur lagidrottsföreningar i Sverige kan utveckla sin marknadsföringsstrategi. Initiativet togs delvis med anledning av en pågående diskussion om ändring kring 51-procentsregeln samt ett delat intresse i idrott. De idrotter vi har haft fokus på för undersökningen har varit inomhusidrotter som handboll och ishockey. Vi har även tagit del av allmänhetens synpunkter kring idrottsföreningar. Med hjälp av dessa respondenter går det att få en bild av hur idrottsföreningar marknadsför sin verksamhet och vad allmänheten tar in. Urvalet av tillfrågade idrottsföreningar gjordes utifrån författarnas respektive intresse i olika idrottsgrenar samt att båda är inomhusidrotter. Idrottsklubbar valdes strategiskt från olika nivåer för att få in en helhetsbild istället för att endast rikta in på elitnivå. Vi genomförde undersökningen genom att samla information med hjälp av enkäter till idrottsföreningar och allmänheten. För att förstärka tillförlitligheten av undersökningen använde vi litteratur till stöd. Resultatet av vår undersökning visade att idrottsföreningarnas satsning kring sociala medier även är den marknadsföring som allmänheten uppmärksammar och där de tar del av föreningens verksamhet. Vi kunde dessutom bland annat urskilja att det finns skäl till att kvinnor inte är lika aktiva som männen vid matchnärvaro. Därmed kan man dra slutsatsen att det finns utrymme för idrottsföreningar att utveckla sin marknadsföringsstrategi och beakta grupper med olika behov.

En ständigt återkommande uppgift för fotbollsföreningar är hur de ska locka supportrartill arenan. I denna uppsats har vi undersökt fenomenet relationsmarknadsföring och ivilken utsträckning det används inom den svenska elitfotbollen. De föreningar somberörts i fallstudien är BK Häcken, IF Elfsborg och Gais. Vi har kommit fram till att allaföreningar försöker etablera relationer med sina supportrar och även om ingen föreninguttryckligen använder de metoder som ryms inom relationsmarknadsföringens ramverk,finns ambitionen att arbeta mer med relationsskapandet. Föreningarna har som mål attskapa relationer med sina supportrar även om personalbrist och ekonomiska resurseroftast är orsaken till varför det inte sker i någon större utsträckning. Huruvida supportrarväljer att besöka arenan eller inte är alltid starkt förenat med hur det sportsligt går förföreningen. En annan aspekt som har visat sig vara avgörande är det geografiska läget detvill säga vart föreningen ligger i landet. Detta i kombination med att människor generelltblir mer bekväma bidrar till att skapa konkurrensutsatta marknader. För att supportrar skabesöka arenan mer frekvent har de allsvenska föreningarna som mål att utvecklaprodukten fotboll och göra det till ett mer heltäckande evenemang. Målet medundersökningen är att bidra till forskningen samt skapa ett intresse hos allsvenskaelitfotbollsföreningar. / Program: Civilekonomprogrammet

Idrottssektorn är inte vad den en gång i tiden varit, kommersialiseringen och professionaliseringen har medfört ett ökat resurskrav på idrottssektorn. Idrottsföreningar och individuella idrottare måste idag arbeta för att bygga upp ett starkt varumärke för att införskaffa sig de resurser som krävs för att bedriva den önskade idrotten. Med hjälp av digitaliseringen har det öppnats upp nya möjligheter och utmaningar för att marknadsföra sig och sociala medier har blivit ett av de viktigaste verktygen inom marknadsföring.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en individuell idrottare kan arbeta för att bygga upp ett personligt varumärke och på vilket sätt idrottaren i fråga kan använda sig av Instagram som verktyg. För att undersöka detta har vi genomfört åtta intervjuer med professionella individuella idrottare för att sedan analysera svaren mot befintlig teori.   Vår studie fokuserar på Instagram och det vi kan se men våran studie är att det finns tre nyckelfaktorer som individuella idrottare bör arbeta med för att bygga upp det personliga varumärket med hjälp av Instagram. De faktorerna är att skapa en stark identitet, vara en attraktiv samarbetspartner och skapa en relation till sina följare.   Bidraget studien har gett är en ökad kunskap för hur professionella individuella idrottare arbetar med sociala medier för att bygga upp det personliga varumärket på sociala medier för individuella idrottare. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns stora marknadsförings möjligheter genom Instagram. / The sport sector is not what it once was, commercialization and professionalism has resulted with higher economic demands on the sport sector. Today Athletic clubs and individual athletes have to work on a strong brand building to attract the needed resources for competitive performance. Digitalization and social media opened the new opportunities for the personal brand building.     The purpose with this study is to discuss an individual athlete personal brand building using Instagram as a tool. Eight interviews with professional individual athletes were conducted; the empirical material was thematically analyzed according to existing theories. As result, three key factors of athletes´ personal brand building were identified, such as: (1) a strong identity, (2) a good cooperative partner, and (3) a relationship with followers.   The study contributes to the knowledge on the personal brand building in social media, and in Instagram particular, as a platform with biggest marketing opportunities for professional individual athletes.