No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa resonerar kring och arbetar med begreppet hälsa på lektionerna i idrott och hälsa. De frågeställningar som besvaras är: Hur tolkar lärare i idrott och hälsa begreppet hälsa?Vilka didaktiska val gör läraren för att undervisa i hälsa?  Metod Metoden som användes i detta arbete var kvalitativ och empiri baserades på intervjuer. Intervjuerna var av halvstrukturerad karaktär och genomfördes med fem stycken lärare i idrott och hälsa i skolans senare år. Urvalet gjordes genom en kombination av ändamålsenligt urval och bekvämlighetsprincipen. Det teoretiska ramverket som valdes och som genomsyrar stora delar av arbetet med studien utgår ifrån didaktiska teorier och modeller.    Resultat Studiens resultat tyder på att lärarna i idrott och hälsa tolkar begreppet hälsa som något som kan delas in i olika delar. Främst framkommer då fysisk och psykisk hälsa, och i några fall även social hälsa. Uppfattningen om hur hälsan skall komma till uttryck i undervisningen görs utifrån lärarens egen definition av begreppet, det som framkommer i styrdokumenten och det som eleverna anses ha behov utav. Det mest framträdande inslagen i hälsoundervisningen är det som kopplas till fysisk aktivitet och fysiologiska effekter. Undervisning som syftar till kunskaper inom området hälsa och livsstil utförs både praktiskt och teoretiskt, men gemensamt är att lärarna försöker möjliggöra ett lärande i området med hjälp av verktyg som diskussion och reflektion. Slutsats  Studiens resultat överensstämmer med resultat från tidigare forskning såsom att lärarna definierar begreppet utifrån olika delar, men att det trots detta är den fysiska hälsan som dominerar hälsoundervisningen. Stor vikt läggs på fysisk aktivitet och att den tillsammans med teoretiska kunskaper skall bidra till förutsättningar för eleverna att påverka sina liv i en hälsosam riktning, både på kort och på lång sikt.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka mellanstadieelevers deltagande i och inställning till ämnet idrott och hälsa, samt att jämföra det med ämnena svenska, engelska och matematik. Vi vill också undersöka om det finns ett samband mellan inställning till ämnena och i vilken omfattning de deltar i undervisningen. • Skiljer sig elevers självrapporterade deltagande åt i de olika ämnena, i så fall hur? • Skiljer sig elevers självrapporterade inställning åt till de olika ämnena, i så fall hur? • Finns det ett samband mellan deltagande och inställning? Metod: Vi har valt att utgå ifrån en kvantitativ metod och enkät för datainsamling. Vi har anpassat enkäten efter deltagarnas ålder. I undersökningen ingick 86 mellanstadieelever på den skola som har valts ut genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna fick fylla i enkäten hemma och vi har samlat in den vid två tillfällen för att minska bortfallet. Vi har sammanställt resultaten i diagram för att kunna jämföra de olika ämnena med varandra och för att kunna undersöka ett eventuellt samband mellan deltagande och inställning. Vi har utgått från ramfaktorteorin. Resultat: Våra resultat har besvarat studiens samtliga frågeställningar. Vad gäller deltagande så kunde vi notera att de uppgav att de alltid närvarar i över 90 procent av fallen i samtliga ämnen som ingick i undersökningen. De uppgav dessutom att de var mycket eller ganska mycket aktiva i cirka 90 procent av fallen. Det var flest mycket aktiva i ämnet idrott och hälsa. Vad gäller elevernas inställning kunde vi notera att eleverna var övervägande positivt inställda till samtliga ämnen genom att beräkna ett genomsnittsvärde. 71 procent av eleverna svarade alternativ 4 eller 5 på frågorna kopplat till inställning. Flest elever var positivt inställda till ämnet idrott och hälsa. Vad gäller sambandet så kunde vi konstatera att andelen positivt inställda (71 procent) var nära att stämma överens med andelen mycket eller ganska mycket aktiva (91 procent). Slutsats: Vi kan konstatera att resultatet av deltagande i och inställning till de olika ämnena har varit positiva på den skolan vi har undersökt. Genom att jämföra med tidigare forskning på högstadiet och gymnasiet så kan vi konstatera att problemen är mer omfattande högre upp i åldrarna. Det har varit svårt att dra en slutsats vad gäller sambandet mellan deltagande och inställning.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka trivsel och känsla av sammanhang i ämnet Idrott och hälsa bland elever i årskurs 9 på kommunala skolor respektive friskolor i Haninge kommun. För att uppnå studiens syfte har nedanstående frågeställningar formulerats: ● Förekommer det skillnader i elevernas trivsel i Idrott och hälsa-ämnet mellan kommunala- och friskolor? ● Förekommer det skillnader i elevernas känsla av sammanhang mellan kommunala och friskolor? ● Finns det ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang och trivsel på Idrott och hälsa-ämnet? Metod Elevernas trivsel och känsla av sammanhang (KASAM) undersöks med hjälp av en kvantitativ metod. Datainsamlingen sker i form av en enkätundersökning. Enkäten utgår ifrån Antonovskys kortare enkät på 13 frågor som mäter KASAM. Enkäten har anpassats utifrån vårt syfte och frågeställning. Urvalsgruppen är tre grundskolor med totalt 115 svarande elever. Ett signifikanstest gjordes på respektive fråga i enkäten. Resultat Resultaten i studien visar att det förekommer skillnader mellan kommunala- och friskolor i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet tyder på att det förekommer skillnader i trivsel såväl som känsla av sammanhang, där de kommunala skolorna får högre resultat än friskolan. Resultaten visar också att det finns ett samband mellan elevers känsla av sammanhang och trivsel i Idrott och hälsa-ämnet. Slutsats Slutsatserna av studien är att det finns skillnader mellan skolformer och ett samband mellan trivsel och känsla av sammanhang. Detta behöver undersökas i en större sammanhang för att se om ett nationellt samband finns och därmed bidra med forskning till den svenska skolan.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att undersöka vilka av Engströms logiker som stämmer in på aktiva fotbollsspelare i åldern 8 – 12 år avseende deras inställning till tävling. Vilken inställning har barn till tävling iung ålder? Vilka/vilken logik genomsyrar barnens inställning till fotbollsspelande? Metod Vi valde en kvantitativ metod med en digital enkät. Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval och analyserade datan med hjälp av Excel. Vår data analyserades med en fördelningsanalys där Excel användes för att ta fram medelvärden och typvärden. I Excel tog vi även fram olika typer av diagram för att redovisa resultatet. Engströms teori om logiker användes som teoretiskt ramverk för att tolka resultatet. Resultat Den logik som genomsyrade barnens fotbollsspelande mest var färdighetsträning, 45,9 procent. Efter färdighetsträning var leken något viktigare än tävlingen och fysisk träning minst viktigast.Sedan är svaret på frågan kring barnens ställning till tävling splittrad. Tävlingen skattades ganska högt men i jämförelse med de andra logikerna skattades den lägst. Vi kunde se att hälften av barnen var missnöjda med Svenska Fotbollsförbundets beslut om att slopa tävlingsmomentet, 15 procent tyckte att det var bra, medan 29 procent ansåg det som helt okej. Vi såg också att trots beslutet om att sluta räkna mål och resultat, så räknar ändå majoriteten 79 procent av barnen mål och resultat. Slutsats Vi kan konstatera att barnen hade olika innebörd med fotbollen. Vi ser också att alla logiker skattades väldigt högt vilket visar på att för många barn är det mer än en logik som är viktig även om färdighetsträning var den viktigaste logiken för barnen. Barnens inställning till tävling är tudelad. 21 av 111 barn ser det som den viktigaste faktorn samtidigt som barnen i genomsnittskattar tävling som ”viktigt” i sitt fotbollsspelande. Att de flesta barnen räknar mål trots att tävlingsmomentet är borttaget och att hälften av barnen är missnöjda med SvFFs beslut tyder ändå på att många barn har en positiv inställning till tävling.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Det syfte som denna studie har är att ta reda på om den generella uppfattning som finns i samhället att flickor presterar bättre i skolan även gäller i ämnet Idrott och hälsa under läsåren 1996/1997 till 2018/2019 under läroplanerna Lpf94 samt Lgy11. Slutbetygen som kommer granskas i studien är betygen IG och MVG från Lpf94 samt betygen F och A från Lgy11. Studien kommer även att granska betygen mellan könen i ämnet Matematik som en jämförelse till ämnet Idrott och hälsa för att se om det finns likheter eller olikheter att urskilja Frågeställningarna som studien har är följande: Hur fördelas betygen i ämnet Idrott och hälsa mellan flickor och pojkar när det gäller det högsta betyget MVG samt det underkända betyget IG i Lpf94? Hur fördelas betygen i ämnet Idrott och hälsa mellan flickor och pojkar när det gäller det högsta betyget A samt det underkända betyget F i Lgy11? Hur fördelas betygen mellan flickor och pojkar i ämnet Matematik i jämförelse med Idrott och hälsa? Metod Den metod som använts i studien är en kvantitativ metod där statistik över 23 årsredovisningar av slutbetyget inom gymnasiet på riksnivå använts för att besvara frågeställningarna och se om hypotesen stämmer eller inte. Statistiken är framtagen från Skolverket och hela populationen. Därför är resultaten vetenskapligt relevanta då de är precisa och inte framtagna genom stickprov eller slumpmässigt urval. Antal elever som går ut varje år är ungefär 84000 under denna period på 23 år. Resultat Det resultat som studien visar är att i ämnet Idrott och hälsa har pojkar högst andel MVG men även IG ur läroplanen Lpf94, detta gäller även för betygen A och F ur läroplanen Lgy11. I ämnet Matematik varierar det år för år vilket kön som har högst andel MVG eller A. Under majoriteten av åren är det störst andel pojkar som har betyget IG eller F i Matematik.   Slutsats Slutsatsen är att pojkarna fortfarande har de högsta betygen överlag inom Idrott och hälsa och har haft det de senaste 23 läsåren, vilket även den tidigare forskningen har pekat på. Dock kan konstateras att skillnaden i slutbetygen för flickor och pojkar har minskat och det verkar som att det ämnet Idrott och hälsa som förr i tiden ansågs vara ett pojkämne blivit mer och mer könsneutralt precis som i ämnet Matematik. / Aim and questions The purpose of this study is to find out whether the general perception that exists in society that girls perform better in school also applies in the subject Physical education and health during the academic years 1996/1997 to 2018/2019 under the curricula Lpf94 and Lgy11. The final grades that will be examined in the study are the grades IG and MVG from Lpf94 and the grades F and A from Lgy11. The study will review the grades between the gender in the subject Mathematics as a comparison to the subject Physical education and health to see if there are similarities or differences to distinguish. The study has the following questions: How are the grades distributed between girls and boys with regard to the highest grade MVG and the lowest grade IG in Lpf94? How are the grades distributed between girls and boys with regard to the highest grade A and the lowest grade F in Lgy11? How are the grades distributed between girls and boys in the subject Mathematics compared to Physical education and health?? Method The method that the study has used is a quantitative method where statistics from 23 annual reports of the final grade from highschool at a national level have been used to answer the questions and see if the hypothesis is correct or not. The statistics are produced from the National Agency for Education and the entire population. The results are scientifically relevant as they are precise and not produced by spot-check or random sampling. The number of students who graduate each year is approximately 84,000 during this period of 23 years. Results The results from the study shows that boys have the highest proportion of MVG but also IG from the curriculum Lpf94, this also applies to grades A and F from the curriculum Lgy11. In the subject Mathematics, the gender with the highest grade varies from year to year and during the majority of the years, the boys have the lowest grade IG or F. Conclusions Conclusions drawn from the study is that the boys still have the highest grades in general in the subject Physical and health. It has been like that for the past 23 school years, which previous research also has pointed out. It can be stated that the difference in the final grades for girls and boys has decreased and it seems that the subject Physical education and health in the past was considered a boys' subject has become more and more gender neutral just like the subject Mathematics.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med det här arbetet är att undersöka tyska och svenska tränares syn på samspelet mellan barn och tränare inom ramen för föreningsidrott för barn, samt synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan tränarnas syn på detta samspel. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur beskriver tyska och svenska tränare samspelet mellan tränare och barn inom ramen för föreningsidrott för barn? Vilka likheter och skillnader mellan tyska och svenska tränares åsikter framträder? Metod Studien använder sig av intervju som kvalitativ metod för att samla in data och besvara syfte och frågeställningar. Fyra svenska tränare och fyra tyska tränare valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, med minst ett års arbetserfarenhet av att vara tränare inom barnidrott. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultat Tränarna beskriver en liknande syn på vad samspelet mellan barn och tränare ska bestå av och hur de bäst ska stimulera varje barns lärande och utveckling. Barn ska mötas på individnivå och samspelet karakteriseras av att kunna variera övningar och anpassa träningen utifrån olika målsättningar och därmed inkludera så många som möjligt. I lagidrotter lägger tränarna vikt vid hur laget fungerar ihop åt. Tränarna inom de individuella idrotterna betonar tränarens roll som förebild. De tyska respektive svenska tränarna förhåller sig något olika till hur de presenterar feedback. De tyska prioriterar en kombination av positiv och negativ feedback, medan de svenska tränarna väljer att prioritera positiv feedback. Slutsats Studiens resultat visar att såväl de svenska som tyska tränarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. De är eniga om att ett samspel mellan barn och tränare är viktigt för att främja lärande och utveckling. Den skillnad som framträder i studien mellan de svenska respektive tyska tränarna är de tyska tränarnas prioritering av metoder där en kombination av både positiv och negativ feedback utnyttjas för att bäst främja lärandet. De svenska tränarna framhöll vikten av att ge positiv feedback så ofta som möjligt. / Aim The aim of this study is to examine German and Swedish coaches’ views on coach and child interaction in the frame of club sport to highlight similarities and differences between coaches' views on this interaction. The study is based upon following more precise questions: How do German and Swedish coaches describe the interaction between coaches and children in the frame of children's club sport? What similarities and differences are made apparent between the German and Swedish coaches’ views? Method Interview is used as a qualitative method to collect data and to answer the aim of the study. Through a convenience sample four Swedish coaches and four German coaches, with at least one year of work experience as a coach in children's sports, were selected. The study takes its theoretical point of view from a sociocultural perspective on learning. Results Coaches show similar views of what coach and child interaction should consist of and how they should best stimulate each child’s development and learning. Children should be met on individual level and interaction is characterized by a variation of exercises and adaptation to training by different goal-settings in order to include as many individuals as possible. In team sports, the coaches point out the importance of teamwork. In individual sports the coaches emphasize the coach's role as role model. The German and Swedish coaches are somewhat different in how they present feedback. The Germans prioritize a combination of positive and negative feedback, while the Swedish coaches choose to prioritize positive feedback. Conclusions The results show that both the Swedish and German coaches work from a sociocultural perspective on learning. They agree that an interaction between children and coaches is important in promoting learning and development. The difference that emerges in the study between the Swedish and German coaches is the German coaches' prioritization of a combination where both positive and negative feedback is used to best promote learning. The Swedish coaches emphasized the importance of giving positive feedback as often as possible.

Syfte Syftet med studien är att undersöka om och hur föreningsidrotten arbetar med nyanlända barn och ungdomars integrering i samhället. Frågeställningarna är följande: - Hur ser idrottsföreningar på sin roll som integreringsarena för nyanlända? - Utifrån vilka strategier arbetar idrottsföreningar med integration av nyanlända barn och ungdomar? - Vilka hinder och möjligheter ser idrottsföreningar när det gäller integration av nyanlända? Metod Vi genomförde denna studie genom att intervjua tre olika representanter från föreningsidrotten för att få en djupare förståelse om hur de jobbar med nyanlända barn och ungdomars integration i samhället. Intervjuerna var semi-strukturerade. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i integrations begreppet. Resultat Resultaten som framkom i studien visar att föreningarna ser idrotten som en integreringsarena för nyanlända. Som mål med integrationsarbetet framkommer olika anledningar såsom att få nyanlända att trivas och vilja stanna kvar i föreningen, men även att förbereda och underlätta nyanländas anpassning till samhället. Vidare ser vi även att samtliga anser att arbetet med integration bygger mycket på kontakt mellan styrelse och tränare. Alla arbetar aktivt med att locka nyanlända till sina föreningar. Resultaten visar även att föreningarna gynnas av ett samarbete med kommuner/externa parter. Samtliga föreningar menar att de tjänar på att arbeta med integration. Det önskas dock av en förening att samarbetet med kommun/externa parter mynnar ut i mer än bara ekonomiskt stöd, till exempel genom att hjälpa till i rekryteringen av nyanlända. Slutsatser Studien visar att om föreningsidrotten arbetar aktivt med integrationsarbetet skapas förutsättningar till att bidra med mycket gott till samhället genom att underlätta integreringen av nyanlända barn och ungdomar. Det finns mycket nyttigt med integrationsarbetet både ur föreningsidrottens och nyanländas synvinkel. Kommunerna och idrottsföreningarna kan fortfarande komma närmare varandra i samarbetet och detta kan möjligtvis bidra till en ännu smidigare integrering av nyanlända barn och ungdomar i vårt samhälle.

Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers föreställning om vad syftet är med idrottoch hälsa i förhållande till skolverkets syfte samt i vilken utsträckning det förmedlas till eleverna.Frågeställning:- Hur uppfattar gymnasieelever syftet i idrott och hälsa i jämförelse med skolverketsdefinition?- I vilken utsträckning uppfattar eleverna att syftet förmedlas till dem? Metod För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ-komparativ ansats. En enkät skapadesmed hjälp av ett Google-formulär. I gymnasieskolan som undersöktes blev 5 klasser tillfrågade,dessa bestod av 127 elever, av dessa besvarade 94 elever enkäten. Det teoretiska ramverket iform av den didaktiska triangeln användes i studien genom att resultaten analyseras och på såsätt illustrerar vilken betydelse didaktiken (framställningen) kan ha för elev och lärare. Resultat Det framträdande resultaten i studien var bland annat att, 77,6 % svarade stämmer eller stämmermycket väl att syftet med idrott och hälsa är att utveckla en “samarbetsförmåga och respektför andra”. 69,2% svarade stämmer eller stämmer mycket väl att syftet med idrott och hälsa är“att lära sig sambandet mellan hälsa, livsstil och miljö”. 68,1% svarade att syftet är “att lära sigutveckla och ta hand om sin egna träning”, 68,1% svarade också att syftet är “att ni ska lära eranpassa kroppen i olika situationer? Till exempel; Hur man lyfter upp saker.”. Däremot svarade69,1% stämmer eller stämmer mycket väl att syftet med ämnet är “att ha roligt samtidigt somni tränar och får motion”. Slutsats Resultaten visar att eleverna till viss del har en korrekt uppfattning om vad som är syftet medidrott och hälsa ställt mot skolverkets styrdokument. Dock bekräftar eleverna samhällets bildav ämnet där en majoritet svarade att syftet med ämnet är att ha roligt och samtidigt få träningoch motion. På grund av att endast fem klasser i en gymnasieskola besvarade enkäten kanstudien inte generalisera resultaten mot en mer ansenlig population.