Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka idrottslärarnas arbete i grundskolan med allmänt prestationshöjande insatser. Detta för att kunna bidra med kunskaper om hur idrottsämnet och skolan överhuvudtaget skulle kunna utvecklas för att förbättra elevernas skolresultat generellt. Undersökningen tre frågeställningar är: Har idrottslärarna en uppfattning om idrottsämnets inverkan på de andra ämnen i skolan för eleverna? Hur i så fall ser denna ut?Arbetar idrottslärarna med eleverna på idrottslektionerna på ett sätt som skulle kunna förbättra elevernas resultat och prestation i de andra skolämnen? I så fall på vilket sätt? Metod Metoden som kommer tillämpas för den här undersökningen är den kvalitativa forskningsintervjun och kommer att intervjua fyra idrottslärare. I undersökningen används en semi – strukturerad intervju med syftet att få ut så mycket som möjligt av idrottslärarnas uppfattning och erfarenhet kring frågeställningarna. Alla intervjuer skedde genom datorstödda intervjuer vilket innebär att konversationen skedde via email. Resultat I resultaten framgick det att alla idrottslärarna var överens om att fysisk aktivitet påverkar eleverna på ett bra sätt. Det framgick även att de flesta idrottslärarna använder olika typer av metoder som de vet förbättrar elevernas resultat och allmänna skolprestation. Metoderna som idrottslärarna i undersökningen använde var bland annat konditions- och koordinations baserade övningar där eleverna antingen fick jobba individuellt eller i grupp tillsammans med andra elever. Resultaten har analyserats utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv där fokuset kommer vara på formuleringsarenan, tranformeringsarenan och realiseringsarenan. Vilket innebär: hur utgivandet av det bestämmande läroplanen ser ut, vilka aktörer påverkar läroplanen, samt vilka tillvägagångssätt arbetar idrottslärarna på under lektionerna som utformat sig mer eller mindre enligt planerna. Slutsats Idrottslärarna uppvisade variation på sina svar huruvida fysisk aktivitet hjälper eleverna med deras resultat- och skolprestation. Oavsett variationen på de olika intervjusvar så ansåg idrottslärarna enhälligt att fysisk aktivitet hjälper eleverna med deras intellektuella funktioner, koncentrationen samt minnet. Det framgick även i undersökningen huridrottslärarna använder sig utav olika metoder för att jobba med eleverna på idrottslektionerna.

Bakgrund: Ämnet talang och talangutveckling blir mer och mer ett komplext och omdiskuterat ämne inom svensk idrott. Med en bakgrund inom innebandy som ledare och spelare har jag därför valt att skriva kring detta ämne och hur det ser ut i nuläget.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur elittränare och anställda i olika innebandyförbund arbetar med talangutveckling inom innebandy i Sverige.Metod: Studien är av kvalitativt angreppssätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att fånga upp deltagarnas kompetens, funderingar och tankesätt.Resultat: Deltagarna visar tydliga bevis på att begreppet talang och arbetet kring talangutveckling är komplext. Att en mängd olika faktorer kring ledarskap, sampling, deliberate practice, deliberate play, coachens betydelse, goda idrottsliga miljöer, sampling eller tidigare specialisering, relativ ålders effekt är av betydelse i olika utsträckningar.Diskussion: Vilket tillvägagångssätt är bäst för unga idrottare och hur ska man skapa rätt förutsättningar. Olika tillvägagångssätt har visats vara ett faktum. Om det är kompetens som är i framkant eller ledarens egenskaper. Att lagen har roligt och en trygg miljö eller främst är en god talang.

No description available.

Eftersom ämnet kring covid-19 är nytt samt att det inte har hunnits utforska helt finns det flera möjligheter till ny forskning. Då den svenska idrottsrörelsen är en stor del av svenskars fysiska aktivitet har denna studie sin grund i detta. Syftet med denna studie är att undersöka om föreningsidrotten i Skåne har minskat under coronapandemin, samt hur RF-SISU:s projektstöd har använts i föreningarna för att hålla igång träningen. Projektstödet som RF-SISU delade ut till föreningar skulle hjälpa dem att bibehålla sin verksamhet under corona och kunna förhålla sig till de restriktionerna. Genom ett utvärderande synsätt och modellen ADKAR har enkäter från föreningar analyserats. Enkäter skickades ut till föreningar som fått beviljat stöd under 2020, och genererade 28 svar av totalt 36 föreningar. Resultaten visar att majoriteten av föreningarna har fått hjälp av stödet men att mer än hälften dessutom blivit mindre aktiva medlemmar. Den åldersgrupp som har fått ta del av störst del av stödet är åldrarna 8–11, men många föreningar har använt sitt stöd till flera olika åldersgrupper. Föreningarna har använt stödet till material för utomhusbruk, mer material, material för ny träning, hyror och så vidare. Slutsatsen i denna studie är att stödet har underlättat för föreningarna men inte i vilken grad det har hjälpt föreningarna. Majoriteten av idrottsföreningarna har kunnat fortsätta bedriva sin verksamhet, men hälften av alla föreningar har minskat i antal aktiva medlemmar. Majoriteten av föreningarna beskriver också att RF-SISU:s projektstöd har hjälpt föreningarna att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Det framkommer även att stödets syfte inte har följts i alla fall av RF-SISU och föreningar har köpt in material som inte bidrar till träningen.  Nyckelord: Covid-19, projektstöd, RF-SISU Skåne, enkät, ADKAR-modellen

No description available.

Sporten styrkelyft upplever en ökning av antalet kvinnliga utövare och att undersöka kvinnors upplevelser av att vara aktiva inom kraftsporter är ett till stora delar outforskat område. Det finns kunskapsluckor som behöver fyllas för att bättre förstå och fortsätta arbetet med att tillgängliggöra kraftsport som ett alternativ för flickor och kvinnor. Syftet med detta arbete är att undersöka kvinnors upplevelse av att utöva styrkelyft och hur eller om de upplever att detta har påverkat deras träningsmotivation och relationen till den egna kroppen. Frågeställningarna behandlar hur de kvinnliga styrkelyftarna ser på motivation i förhållande till sin träning, hur och om styrkelyft har påverkat synen på den egna kroppen samt om det händer något speciellt när kvinnor börjar styrkelyfta, och om det går att definiera vad det är.  Semistrukturerade intervjuer genomfördes och områden kopplade till träningsmotivation och kroppssyn behandlades. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys och vilar på ett teoretiskt ramverk av self-determination theory, empowerment och en sammantagen teorigrund gällande skapandet av kropp och kön inom idrott. Två huvudteman identifierades, vilka berörde motivation och kroppen i koppling till styrkelyft, samt ett antal underkategorier. Huvudresultaten i undersökningen visade att kvinnorna upplevde en ökad träningsmotivation och en förändrad syn på sin egen kropp i samband med att de började utöva styrkelyft. Gemenskap, kompetens och självbestämmande var avgörande faktorer för en ökad inre motivation. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att kvinnorna som deltog i intervjuerna upplevde en förändrad syn på sin kropp genom styrkelyftandet. Motivationen till att träna har ökat, då intervjudeltagarna känner sig kompetenta och i kontroll över sina liv, samt att en social gemenskap runt träningen bidrar starkt till att öka glädjen och kärleken till sporten.

Författare: Fredrik Carlsson och John Eriksson Handledare: Joacim Andersson Nyckelord: Friluftsliv, idrott och hälsa, kunskaper, skolundervisning Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielärare pratar om friluftsliv i undervisning inom skolämnet idrott och hälsa för att identifiera vilka kunskaper som förmedlas i friluftsliv. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ metod och baseras på tidigare forskning samt fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor. Datan analyserades och bearbetades genom tematisk analys. Teori: De teoretiska perspektiven i denna studie grundar sig i kunskapskulturer och undervisningspraktiker som kan bidra med att förstå förhållandet mellan kunskap och undervisning. Även powerful knowledge, powerful knowns och powerful knowings implementeras för att kunna skapa en ökad förståelse kring vilka kunskaper undervisning i skolan bidrar med. Resultat och Slutsatser: Gymnasielärarnas arbete med friluftsliv i deras undervisning tyder på att ett enkelt friluftsliv som är simplifierat är det mest realistiskt genomförbara i skolan. Gymnasielärarna ser att platsen har stor betydelse för friluftslivsundervisningens utformning. Samtidigt framkommer att de flesta av gymnasielärarna vill att friluftslivet ska förhålla sig kravlöst till naturen. Både de teoretiska och praktiska kunskaperna prioriteras i undervisningen och vissa av gymnasielärarna ser även att andra värdefulla kunskaper framkommer i friluftslivet. Däribland hör sociala relationer och värdegrundsfrågor för skolan. Gymnasielärarna tycker att friluftslivet är en viktig del i skolämnet idrott och hälsa och ser utvecklingspotential genom att lägga till nya koncept i friluftsliv.

The current publication is a paper at university level about health- promoting work and healthcare in the workplace. In cooperation with BillerudKorsnäs at Gruvön, the present paper aims partly to study employees´knowledge of and use of healthcare benefits, and to investigate any differences between healthcare benefits, gender, working time, employment and age. Through a quantitative survey, the purpose are partly also to investigate possible association between healthcare contribution, perceived health, level of physical activity and work motivation. The study are based on four theoretical starting points such as the salutogenic perspective, Bronfenbrenner´s ecological model, self- determination theory and WHO´s model (2010).  Previous research describes that physical activity is an important component for both body and soul. Health- promoting achievements aimed to increasing physical activity, can be important both for the society and public health (Faskunger, 2007: YFA, 2016). Towards, health is created within that enviroment in which people live, the workplace is an important place for health promotion work (Glantz, Rimer & Viswanath, 2008: Winroth, 2018). Health- promoting achievements in the workplace might be able to promote work performance and the efficiency of operations (WHO, 2010: Winroth, 2018). By offer benefits and inspire to healthy lifestyles, there is good conditions for employees to make healthy choices. Winroth (2018) means that healthcare can be a good way to work with organizational health. Moreover, Abraham and Graham- Rowe (2009) account for that health promotion in the workplace might be a way to overcome the fact that lack of time is a common factor of not participating in physical activity. However, health work in the workplace might involve certain challenges, for instance that only a few use the wellness contribution (Svenska dagbladet, 2017). Thus, it is interesting to study health promotion work in the workplace and employees´own perceptions. According to the result most of the employees use the healthcare contribution, and above half of the employees do not participate in physical activities or apply the gym that the workplace offers. Reasons of participating in physical activities, partly are because of enjoy and for maintaining health. Accordning to the result, lack of time, exercising in other ways and the current pandemic are determining factors in not participating in physical activities. Otherwise, the employees also shared their own suggestion, such as web- based activities and information about local healthcare offers.

No description available.

Aim: The aim of the study was to improve the understanding on the relationship between different training- and match load variables and subsequent perceived rating of fatigue. This was done by investigating whether traditionally used workload variables (e.g GPS, HR data) functions as a good indicator of the players' perceived ratings of fatigue. A secondary aim was to quantify the size and distribution of the accumulated workload variables effects, in a three-days sequence, on perceived rating of fatigue by using a distributed lag model. That is the workload measured the day before, two days before and three days before the perceived rating of fatigue. Method: The current study is a retrospective observational study. Heart Rate data, data from a 10Hz GPS tracking system and data from Wellness Questionnaire were collected from a convenience sample of 13 professional male football players (average age ± SD: 24.62 ± 3.01 years, height 180.23 ± 5.04 cm, weight 74.77 ± 5.89 kg) from Swedish Allsvenskan team during a pre-season. A correlation analysis and distributed lag regression were used to detect the association between training- and match load variables and perceived rating of fatigue. Results: Moderate correlations were found between fatigue and several internal- and external- training load variables from the previous day session. A model with Fatigue explained by Training load Score (TLS) showed a significant positive (higher TLS = more fatigue) effect from all of the three previous days training sessions or matches with the largest effect from the session closest in time, i.e the day before (size of coefficient = 0.0100) followed by decreasing effect for the session two days ago (size of coefficient = 0.0074) and three days ago (size of coefficient = 0.0036).  Conclusions: The results showed in this study provides practitioners with a helpful tool to plan training and to estimate the dose-response relationship based on the group and training methods used. Diverse internal- and external training load variables can be used effectively to quantify the training load. The size of the coefficients can be used as an index or multiplier when estimating the effect from the last three days training load on fatigue. Nevertheless, a large variation in the group response depends on individuals responding differently which gives extra weight on monitoring the load on individual level and not only team-level. A larger sample, with fixed characteristics like age, playing position and gender, could provide more general conclusions. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att bedöma sambandet mellan olika traditionellt använda tränings- och match load variabler och efterföljande uppskattning av trötthet. Detta gjordes genom att undersöka om traditionellt använda arbetsbelastnings variabler (t.ex. GPS, HR-data) fungerar som en bra indikator på spelarnas självuppskattning av trötthet. Ett sekundärt mål var att kvantifiera storleken och fördelningen av de ackumulerade workload variablernas effekt, i en tre-dagars sekvens, på upplevd trötthet genom att använda Distributed lag modell. Det är den arbetsbelastning som mättes dagen före, två dagar före och tre dagar före den upplevda bedömningen av trötthet. Metod: Den aktuella studien är en retrospektiv observationsstudie. Hjärtfrekvens data, data från 10 Hz GPS-system och data från Wellness frågeformulär samlades in under en försäsong. Urvalet var ett bekvämlighetsurval av 13 professionella manliga fotbollsspelare (ålder ± SD: 24.62 ± 3.01 år, längd 180.23 ± 5.04 cm, vikt 74.77 ± 5.89 kg) från en Allsvensk klubb. En korrelationsanalys och Distributed lag Regressionsanalys användes för att upptäcka sambandet mellan tränings- och match variabler samt upplevd trötthet. Resultat: Måttlig korrelation hittades mellan trötthet och olika interna och externa träningsvariabler från föregående dags träning. En modell med trötthet förklarad av Training load Score (TLS) visade en signifikant positiv (högre TLS = mer trötthet) effekt från alla de tre föregående dagars träningspass eller matcher med störst effekt från träningen närmast i tid, dvs. dagen innan (koefficient storlek = 0.0100) följt av minskande effekt för träningen för två dagar sedan (koefficient storlek = 0.0074) och för tre dagar sedan (koefficient storlek = 0.0036).  Slutsats: Resultaten i denna studie ger utövare ett användbart verktyg vid träningsplanering och för att uppskatta förhållandet mellan träningsdos och respons baserat på gruppen och de träningsmetoderna som används. Olika interna och externa träningsbelastning variabler kan användas effektivt för att kvantifiera träningsbelastningen. Storleken på koefficienterna kan användas som en index eller multiplikator när man uppskattar den totala effekten av träningsbelastningen, de senaste tre dagarna, på trötthet. En stor variation i gruppens träningsrespons beror på den individuella variationen i respons  vid träning vilket ger extra vikt vid att belastningen ska planeras och övervakas på individnivå och inte bara på lagnivå. Ett större urval kontrollerat för egenskaper som ålder, position och kön skulle dock kunna ge mer generella slutsatser.