1 |
Implementering- lättare sagt än gjort : En studie om vad som hindrar eller möjliggör en god implementering / Implementation - easier said than done : A study concerning obstecals or possibilities for a good implemetationÖjebrandt, Emelie, Törnqvist Kullberg, Maria January 2012 (has links)
I denna uppsats har vi gjort ett försök att ta reda på hur det går till i samband med vidareutbildning för de som är anställda i Socialtjänsten. Vi har genom analys av enkäter försökt utskilja vad som varit särskilt hjälpsamt och vad som möjliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har därför också sökt förståelse för dess motsats, nämligen de hinder som kan ha funnits. Vi hoppas att denna uppsats kan utgöra ett diskussionsunderlag för såväl studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att förstå processer av implementering och lärande inför att utbildningar ska planeras och genomföras. Vår avsikt med uppsatsen är inte att presentera nya teorier utan att försöka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut för enskilda socialarbetare. Vi önskar också lämna ett kunskapsunderlag om implementeringens viktighet och slutligen vad vi sett som skulle kunna vara viktigt att beakta i detta hänseende. Det har på olika vis varit intressant att arbeta med uppsatsen, som inneburit att vi bland annat utformat en enkät som beskriver olika områden avseende implementeringens möjligheter och begränsningar. De nio informanternas reflekterande svar har bland annat visat att tiden är en viktig komponent att beakta då ett implementeringsarbete ska göras. Genom analys med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter har vi slutligen kunnat presentera nya frågeställningar som kan ge uppslag till nya uppsatser eller forskning. Det har varit lika kul att få bearbeta och förstå informanternas många svar på frågorna samt se vart de leder.
|
2 |
Företag i förändring : - En kvalitativ studie som belyser implementeringsarbetet av förändrade arbetsuppgifter i ett företag / Business in change : – A qualitative study to ensure the implementation of work changing tasks in a companyDabessay, Haben, Tjernström, Robert January 2014 (has links)
Syftet med studien varatt undersöka hur ett företag genomfördeett implementeringsarbete av förändrade arbetsuppgifter, samt hur förändringen upplevdesav den berörda arbetsgruppen. Genom att besvara frågeställningarnauppnås syftet; Hur genomförs implementeringen av de förändrade arbetsuppgifterna? På vilket sätt arbetar företaget för att förändringen ska ske så framgångsrikt som möjligt?Hurupplever arbetsgruppen det rådande implementeringsarbetet?Studien är utförd genom en kvalitativ metod där vi intervjuat fem respondenter med koppling till förändringen.Av det som framkommit av empirin när den ställts mot de teoretiska utgångspunkterna var att det finns brister i genomförandet av implementeringsarbetet. Men även att det finns förutsättningar för att nå ett önskvärt resultat om att stärka företagets konkurrenskraft på marknaden
|
3 |
Det gröna vinet : en studie om svenska vinimportörers relation till CSRde Tavernier, Céline, Henriksson, Adam January 2016 (has links)
Bakgrund På grund av ökad medvetenhet i samhället och högre krav från konsumenter, har CSR blivit allt mer aktuellt. Systembolaget har infört en uppförandekod för sina leverantörer. Sedan 2013 har försäljningen av ekologiskt producerade drycker ökat markant hos Systembolaget. Syfte Syftet med studien är att identifiera hur CSR präglar vinbranschen samt att identifiera hur vinimportörer implementerar CSR. Forskningsfrågor Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor: Hur påverkade Systembolagets medlemskap i BSCI svenska vinimportörer? Vilka incitament och tillvägagångssätt har vinimportörer för att implementera, utveckla och förbättra CSR-arbetet? Hur ser svenska vinimportörer på CSR och BSCI? Metod Kvalitativ och deduktiv ansats där intervjuer med fyra vinimportörer använts för datainsamling. Teori Studien grundar sig i tidigare forskning och teorier från flera olika tidsperioder. De mest centrala teorier som använts är Fyra faser för implementering av CSR, av Maon et al. (2010), Institutionell teori samt Fyra utmaningar vid implementering av CSR. Slutsatser Studien har visat att vissa vinimportörer och vinproducenter sedan en längre tid arbetat med hållbarhetsfrågor, utan att kalla det för hållbarhet. Hållbarhetsfrågor har på senare år blivit allt mer omtalat och fått mer uppmärksamhet i media. Studiens övergripande slutsatser lyder följande: Vinimportörer måste anpassa sig till de normer och värderingar som finns i samhället för att vara legitima, CSR är en del av dessa. CSR institutionaliseras i branschen. Bästa tillvägagångssätt vid CSR-implementering har inte gått att identifiera. Tillit och relation har identifierats som en nyckelfaktor mellan vinimportörer och vinproducenter. / Background Because of increased awareness in society and greater demands from consumers, CSR has become increasingly relevant. Systembolaget has introduced a code of conduct for its suppliers. Since 2013 sales of organically produced beverages increased significantly at Systembolaget. Purpose The purpose of the study is to identify how CSR characterizes the wine industry and to identify how wine importers implement CSR. Method A qualitative deductive research approach with interviews with four wine importers to collect data. Theory The study is based on previous research and theories from several different periods. The most important theories that have been used are Four phases for implementing CSR, Institutional theory and Four challenges in the implementation of CSR. Research question This study aims to answer the following questions: How did Systembolaget’s membership in BSCI affect Swedish wine importers? What incentives and approaches have wine importers to implement, develop and improve CSR activities? What is Swedish wine importers view on CSR and BSCI? Conclusions The study has resulted in several conclusions: wine importers must adapt to the norms and values of the community to be legitimate, CSR is a part of this. CSR is going towards being institutionalized in the industry. Best practices in CSR implementation has not been possible to identify. Trust and relationship has been identified as key factors between wine importers and wine producers.
|
4 |
Bolognaprocessen - Lärarutbildares uppfattningar om processen vid Högskolan i HalmstadLind, Johan, Johannessen, Hilde January 2008 (has links)
<p>Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter.</p><p>Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av</p><p>fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av</p><p>implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod.</p><p>Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär</p><p>oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare</p><p>för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt. </p><p>Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.</p>
|
5 |
Implementering av ett processorienterat arbetssätt : <em><em>förutsättningar och hinder</em></em>Franzon, Gunilla January 2009 (has links)
<p>Att fokusera på processer och arbeta med processorientering är något som många organisationer hävdar att de gör. Vanligt är dock att man bara byter titlar, så avdelningschefer av olika slag blir processägare och därmed anser man att man arbetar processorienterat. Att gå från ett funktionellt arbetssätt till ett mer processorienterat innebär en del problem och utmaningar.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett processbaserat perspektiv analysera och ifrågasätta hur Företag X arbetar med sina rutiner kring projekt idag, samt att fördjupa mig i hur företaget kan implementera ett mer effektivt arbetssätt. Jag tittar också närmare på om man stöter på några annorlunda problem vid implementering av nya arbetssätt i en konsultfirma.</p><p>Uppsatsen börjar med att beskriva hur man går till väga för att identifiera sina kärnprocesser för att sedan övergå till vad Företag X kan göra för att förbättra processen kring hur de driver projekt. Till hösten ska Företag X införa en Projekthandboken för att klargöra hur man ska arbeta med projekt. Som den är uppställd idag så är den delvis processorienterad, men det saknas några viktiga delar. Den bör ändras så att den innehåller hela projektprocessen, från anbud till slutleverans och utvärdering. Den bör också beskriva processägares, processledares och övriga rollers ansvar och befogenheter.</p><p>Företaget har rutiner för hur man ska gå tillväga vid arbete med projekt, men de ser inte hela processen. Företaget har utifrån befintliga rutiner sammanställt Projekthandboken och därmed kan det förbli svårt att ändra invanda arbetssätt. Om de i stället börjar med att identifiera sina kärnprocesser och därefter bryta ner dem till värdeskapande delprocesser och ifrågasätta sina rutiner har de större chans att lyckas med att arbeta processorienterat. Företag X bör också förbättra sina kommunikationsmöjligheter så att nya rutiner förmedlas.</p><p>En av framgångsfaktorerna vid implementering av ett nytt arbetssätt är personalens förmåga att hantera förändringen. Det viktigaste är att acceptera att implementeringen är en process, skynda långsamt, bedöm potentiella risker och att skapa motivation och förmedla visionen om hur företaget ska se ut efter implementeringen.</p><p>Det jag också kom fram till är att Företag X har lyckats med att behålla kompetent personal i företaget genom att kompetenssäkra företagets kunskap hos flera individer och erbjuda utmanade och varierande arbetsuppgifter. Det Företag X bör fokusera på att skapa en tydligare samhörighetskänsla bland personalen genom regelbundna träffar.</p>
|
6 |
Bolognaprocessen - Lärarutbildares uppfattningar om processen vid Högskolan i HalmstadLind, Johan, Johannessen, Hilde January 2008 (has links)
Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter. Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod. Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt. Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.
|
7 |
Ja just de, så har vi det här med miljön också. En kvalitativ studie om miljömålssystemets svårigheterMatschke, Hanna January 2012 (has links)
No description available.
|
8 |
Mål och resultatstyrning : En väg till en professionalisering eller deprofessionalisering av läraryrket?Lundberg, Simon, Nordström, Håkan January 2013 (has links)
No description available.
|
9 |
En skola i förändring : En attitydundersökning kring implementering av GY2011Almqvist, Sandra January 2013 (has links)
Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som ändrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala där betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på lärarens inställning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för implementering utifrån tre olika områden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har använts i denna studie är en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till lärare verksamma på tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland. Studiens resultat har utifrån de data som samlats in analyserats utifrån olika teorier kring implementering. Lärarnas inställning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstått i implementeringsprocessen. Resultatet har visat att politikernas beslut om en ny gymnasieskola inte har nått fram till alla lärare i denna studie. Det har visats att det är viktigt att ha med sig lärarna vid en skolreform och det är intressant då resultatet visar att lärarna verkar känna till de bakomliggande orsakerna som politikerna gav angående skolreformen, men att de möjligtvis inte riktigt förstår, eller har en positiv inställning till dem. I samband med detta visar studien även att många lärare inte har känt sig delaktiga i förändringsarbetet på skolan. Det finns en antydan till att det har saknats viss tydlighet vid implementeringen utav Gy2011. Vid betygssättning är lärarna fortfarande påverkade utav de ”gamla” riktlinjerna och de anser att det är för tidigt att se en förbättring på skolan. I allmänhet verkar det finnas en positiv stämning på skolorna verksamma i denna studie.
|
10 |
Implementering av ett processorienterat arbetssätt : förutsättningar och hinderFranzon, Gunilla January 2009 (has links)
Att fokusera på processer och arbeta med processorientering är något som många organisationer hävdar att de gör. Vanligt är dock att man bara byter titlar, så avdelningschefer av olika slag blir processägare och därmed anser man att man arbetar processorienterat. Att gå från ett funktionellt arbetssätt till ett mer processorienterat innebär en del problem och utmaningar. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett processbaserat perspektiv analysera och ifrågasätta hur Företag X arbetar med sina rutiner kring projekt idag, samt att fördjupa mig i hur företaget kan implementera ett mer effektivt arbetssätt. Jag tittar också närmare på om man stöter på några annorlunda problem vid implementering av nya arbetssätt i en konsultfirma. Uppsatsen börjar med att beskriva hur man går till väga för att identifiera sina kärnprocesser för att sedan övergå till vad Företag X kan göra för att förbättra processen kring hur de driver projekt. Till hösten ska Företag X införa en Projekthandboken för att klargöra hur man ska arbeta med projekt. Som den är uppställd idag så är den delvis processorienterad, men det saknas några viktiga delar. Den bör ändras så att den innehåller hela projektprocessen, från anbud till slutleverans och utvärdering. Den bör också beskriva processägares, processledares och övriga rollers ansvar och befogenheter. Företaget har rutiner för hur man ska gå tillväga vid arbete med projekt, men de ser inte hela processen. Företaget har utifrån befintliga rutiner sammanställt Projekthandboken och därmed kan det förbli svårt att ändra invanda arbetssätt. Om de i stället börjar med att identifiera sina kärnprocesser och därefter bryta ner dem till värdeskapande delprocesser och ifrågasätta sina rutiner har de större chans att lyckas med att arbeta processorienterat. Företag X bör också förbättra sina kommunikationsmöjligheter så att nya rutiner förmedlas. En av framgångsfaktorerna vid implementering av ett nytt arbetssätt är personalens förmåga att hantera förändringen. Det viktigaste är att acceptera att implementeringen är en process, skynda långsamt, bedöm potentiella risker och att skapa motivation och förmedla visionen om hur företaget ska se ut efter implementeringen. Det jag också kom fram till är att Företag X har lyckats med att behålla kompetent personal i företaget genom att kompetenssäkra företagets kunskap hos flera individer och erbjuda utmanade och varierande arbetsuppgifter. Det Företag X bör fokusera på att skapa en tydligare samhörighetskänsla bland personalen genom regelbundna träffar.
|
Page generated in 0.1294 seconds