Syfte:Elektronisk handel är ett växande fenomen i affärsvärlden. Att förstå företagens avsikt med e-handelsanvändning är viktigt för både akademiker såväl som praktiker. Företag, organisationer och till och med kommuner har börjat bedriva e-handel för att automatisera, effektivisera och på sikt spara pengar i sina verksamheter. Syftet med denna studie är att empiriskt beskriva e-handelns utveckling och användning i Sverige och specifikt inom den teknologiska industrin som arbetar med automation.  Metod:Denna studie behandlar e-handel i automationsföretag. Respondenterna ombads att validera betydelsen av e-handel genom webbaserade enkäter. Vidare undersöker denna studie effekterna av e-handel mellan företag. Resultatet bekräftades genom att analysera data och information med hjälp av SPSS.  Slutsatser:Resultaten visar att e-handel mellan företag ger positiva effekter. En betydande del av automationsföretagen var positiva till e-handel och slutsatserna kan vara till hjälp för företag vid bedömningen av drivkrafterna och hindren för en effektiv driftsättning av e-handel med andra företag. Resultatet av e-handel är främst effektivitet i arbetet och reducerad administration.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv. Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas. Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen. Analysen som utgått från denna teori, intervjuerna samt tidigare forskning visar att de båda skolorna har viljan och förståelsen som krävs för att arbeta med problematiken. En av skolorna har även förmågan att arbeta effektivt med likabehandlingsplanen, medan den andra skolan inte nått ända fram, vilket kan bero på att skolan inte har tillräckligt med resurser i form av ekonomi, tid och kunskap för att förverkliga arbetet.

Problem: Hur har implementeringen av det nya regelverket Basel II påverkat en liten respektive en stor bank? Vilken metod använder en liten respektive en stor bank vid beräkning av risker enligt den första pelaren och är storleken på bank avgörande för val av metod? Vilka brister har Basel II och hur kan regelverket förbättras? Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur Basel II påverkat en liten respektive en stor bank, dessutom påvisa om det finns skillnader i val av metod vid beräkning av risker enligt den första pelaren. Syftet är även att belysa Basel II´s brister, samt föreslå möjliga förbättringar. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetodik för insamling av empirisk data. Undersökningen bestod av intervjuer med en liten respektive en stor bank, samt Finansinspektionen. Även böcker, rapporter och tidigare forskning har legat till grund för vår studie. Slutsats: Bankerna i den här studien anser att implementeringen av Basel II varit resurskrävande, både kostnads- och kompetensmässigt. Nyttan har dock övervägts av kostnaderna då både Sparbanken i Enköping och storbanken ökat sin riskhanteringsförmåga. Val av metod skiljer sig enbart vid beräkning av kreditrisker. Storbanken använder den grundläggande IRK-metoden och har därför haft fördelen att få en kapitallättnad. Brister i det nuvarande regelverket är att kapitalkravet blir volatilt över tiden och att likviditetsrisken inte fått ett tillräckligt stort utrymme, vilket kan förbättras i ett framtida regelverk.

Problembakgrund: Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen. Frågeställning:Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank? Syfte:Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn. Metod:Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori. Resultat:Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer. Vi fann att en framgångsfaktor ensamt inte skapar en framgångsrik implementering, utan det är kombinationen av framgångsfaktorer som skapar framgång.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas – En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans Bengtsson Institution: Sektionen för hälsa och samhälle Typ av arbete: Magisteruppsats Antal sidor: 50 Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet. Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken. Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya läroplanen Lgr 11.På uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga läroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger på huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna på varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer än hälften av kommunerna i ett svenskt län ställde upp på intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte på problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad.

Titel: SMART – Implementering av ett leankoncept Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Myrzell & Lee Friman Handledare: Lars Torsten Eriksson Datum: 2013-05-29 Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera implementeringen av ettleankoncept i ett företag. Vi vill öka förståelsen för implementeringens starka och svaga sidoroch undersöka hur denna förändring påverkar personalen. Vi vill genom denna studie även fördjupa våra kunskaper om lean production, och bidra till den empiriska kunskapen om implementering av leankoncept i företag. Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi först sökte sekundärdata om hur man på bästa sätt bör implementera ett nytt styrkoncept i en organisation. Detta gjorde vi genom att söka efter redan tillgänglig information i artiklar, vetenskapliga studier och böcker. Vi har fått primärdata genom att intervjua chefer och andra anställda på OKQ8. Teori: I teorin har vi fokuserat på implementeringen av ett styrkoncept eftersom det är där vi finner ett intresse och grund för vår uppsats. Vi avser verksamhetsstyrning med grund iekonomi och med det slutliga målet att förbli lönsamt. OKQ8 har valt att implementera ett styrkoncept vid namn smart. Styrning med smart kommer ursprungligen från lean men är speciellt utarbetad efter OKQ8s verksamhet. För att förstå vad smart bygger på behöver vi därför utgå från lean som utvecklats och tillämpats under de senaste 50-60 åren för att göra företag effektivare. Lean är ett övergripande styrkoncept och kan användas på olika sorters verksamheter. Vi har valt att studera lean inom serviceyrket, då vi anser att OKQ8 främst tillhandahåller service till sina kunder. Vi har speciellt fokuserat på personalen på OKQ8 och hur de har upplevt organisationsförändringen för att få fram både implementeringens styrkor och svagheter. Vi har tittat på tidigare studier och resultat som finns tillgängliga omOKQ8s koncept smart. OKQ8s tillämpning studerades till exempel av Brohage och Gunningberg (2011) och vår studie bygger vidare på denna samt kan ses som en valideringsstudie av deras undersökning. Resultat & slutsats: Från vår studie kan man dra slutsatserna att för bästa resultat vid implementering av ett leankoncept bör man dels ta god tid på sig och dels arbeta med att få med sig medarbetarna i processen. Detta anser vi vara de två viktigaste slutsatserna att beakta. Man bör se över sina rutiner för att kunna minska på onödiga kostnader och utnyttjade resurser som redan finns inom verksamheten. Det man är ute efter är långsiktiga resultat både vad gäller vinst och andra mål inom verksamheten. Det är också viktigt att man ser över den kritik som finns tillgänglig och att man tar till sig de fel som andra gjort för att undvika att göra dessa själva. För att lyckas med implementeringen av lean så har vi även kommit fram till att det är viktigt att man inte bara använder lean, utan att man även använder sig av olika verktyg som är anpassade för den enskilda verksamheten som tillexempel ”just in time” eller ”5s”. Detta för att det annars lätt kan bli för smalt, lean måste anpassas för att fungera på olika verksamheter. Samma arbetssätt fungerar inte till alla. Det är viktigt med noggrannhet och att man ser till både kundens bästa samtidigt som man tänker på de människor som faktiskt ska genomföra förändringarna. De är viktigabyggstenar i processen och det är viktigt att man har alla med sig, för att kunna införa styrkonceptet på allra bästa sätt. En annan viktig slutsats är informationsflödet och dessfunktion, för att man ska undvika problem vid implementeringen. Tydlig och riklig information samt att kommunikationen mellan ledning och anställda fungerar tillfredsställande. Vid implementering av ett styrkoncept i till exempel enserviceverksamhet med olika stationer, så som hos OKQ8, bör man även ha under konsideration att olika butiker/stationer kan behöva olika produkter och förutsättningar beroende på vart i landet de befinner sig. Den ekonomiska styrningen ska tack vare lean spara på onödiga kostnader och meningen är att öka intäkterna. Inom organisationen har de speciellt fokuserat på personalhanteringen samt lagerhantering för att åstadkomma detta. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det fattas empiriska resultat om hur manimplementerar lean inom serviceföretag vilket skulle bidra till ett mer fylligt och komplett informationsutbud. Vi anser att det vore intressant att ta reda på om lean är det bäst fungerande styrkonceptet för serviceföretag eller om det finns andra styrkoncept som ärmer lämpade för dessa företag. Vi ser det även intressant att forska om de kulturella skillnader det finns vid implementering av lean i olika städer runt om i världen, hur skillnaderna ter sig och hur man lämpligast ändrar verktygen med detta i åtanke. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur man går till väga vid implementeringen av ett leankoncept i en verksamhet. Den kan vara värdefull för intressenter kring och inom OKQ8 för vidare arbete med deras styrning men även andraverksamheter i olika branscher för att se till exempel likheter och olikheter. Studien bidrar även till att ge information om vad som kan orsaka problem vid implementering av styrkonceptet lean och vad man eventuellt skulle kunna göra för att undvika dem. Nyckelord: Verksamhetsstyrning, implementering, lean, smart, förbättringsarbete.

Få handlare har tagit initiativ till implementeringen av mobilbetalning, trots att handeln spelar en avgörande roll i utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. För att uppnå syftet gjordes en fallstudie bestående av intervjuer med handlare som implementerat den mobila betaltjänsten SEQR samt en insamling av bransch- och samhällsorienterad information. Resultatet visade att de starkaste drivkrafterna för implementeringen av mobilbetalning är minskade kostnader, liten finansiell risk, optimistisk framtidstro samt en önskan om ett alternativt elektroniskt betalmedel. Dessutom fungerade ytterligare faktorer som drivkrafter, exempelvis förbättrad image, beroende på företagets typ av verksamhet och tekniska profil. Även förutsättningar som krävs för att implementeringen ska kunna ske identifierades, till exempel en främjande legal och politisk miljö samt hög kompatibilitet med verksamheten. En stark övertygelse om mobilbetalnings positiva effekter för handeln och ett beslut med liten finansiell risk driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. Däremot innebär bristande kännedom om mobilbetalning att implementeringen ännu går långsamt.

Abstract – “Costs to consider in connection with the implementation of a new ERP system” Date: January 8th 2013 Level: Master thesis in business administration, 15 ECTS Institution: School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen University Authors: Sanna Hellblom-Björn Title: Costs to consider in connection with the implementation of a new ERP system Tutor: Cecilia Lindh Keywords: ERP-system, business system, implementation, implementation costs Research question: What costs and issues should companies take into account in order to  establish a realistic budget in connection with the implementation of a new ERP system, and increase the chances for a successful implementation? Purpose: The purpose of the paper is to investigate the hidden costs that may arise in connection with the implementation of an ERP system that companies should take into account in order to establish a realistic budget. The paper will also examine how companies can reduce their costs and affect the outcome of the implementation. It should be investigated by means of interviews, reports and articles. Method: In order to answer the question in the paper secondary data is collected in the form of articles, books and reports. Primary data was collected through interviewing a company that has implemented a new business system, a company that performs implementations and a Senior manager of ERP Services. The theoretical framework and the empirical results are the basis for the analysis. Based on a comparison with the theoretical framework and empirical findings, conclusions could be drawn. Conclusion: There are certain items in the budget, drawn up in the context of an implementation that is difficult to estimate, with the result that they are often exceeded. The conclusions drawn in this study are that the costs for the training of staff, customization of the system, conversion of data and upgrading of the system are usually underestimated. Companies can reduce their costs in connection with implementation by the use of internal staff for education instead of hiring external consultants that increases costs. A well-defined implementation strategy as well as an excellent preparatory work is the key to a successful implementation. / Sammanfattning - ”Kostnader att ta hänsyn till i samband med implementering av nytt ERP system” Datum: 8 januari 2013 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Sanna Hellblom-Björn Titel: Kostnader att ta hänsyn till i samband med implementering av nytt ERP system Handledare: Cecilia Lindh Nyckelord: ERP-system, affärssystem, implementering, implementeringskostnad Frågeställning: Vilka kostnader och aspekter bör företag ta hänsyn till för att kunna upprätta en realistisk budget i samband med implementering av nytt ERP system samt öka chansen för en lyckad implementering? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka dolda kostnader som kan uppstå i samband med en implementering av ett ERP system som företag bör ta hänsyn till för att kunna upprätta en realistisk budget. Uppsatsen kommer även studera hur företag kan minska sina kostnader samt påverka utfallet av implementeringen. Det ska undersökas med hjälp av intervjuer, rapporter samt artiklar. Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning har sekundärdata samlats in i form av artiklar, litteratur samt rapporter. Primärdata samlades in genom att intervjua ett företag som implementerat ett affärssystem, ett företag som utför implementeringar samt en Senior manager of ERP Services. Den teoretiska referensramen samt de empiriska resultaten ligger till grund för analysen. Utifrån en jämförelse med den teoretiska referensramen samt empirin har slutsatser kunna dragits. Slutsats: Det finns vissa poster i budgeten som upprättas i samband med en implementering som är svåra att uppskatta, vilket medför att de verkliga kostnaderna för implementeringen ofta överskrider de budgeterade kostnaderna. Slutsatserna som dragits i studien är att kostnader för utbildning av personal, specialanpassning av systemet, konvertering av data samt uppgraderingskostnader är de som vanligtvis underskattas. Företag kan minska sina kostnader i samband med implementeringen framför allt genom att använda sig av intern personal för utbildning istället för att hyra in externa konsulter som ökar kostnaderna. En väldefinierad implementeringsstrategi samt ett väl genomfört förarbete är nyckeln till en lyckad implementering.

Lean är ett koncept med människor i fokus som inkluderar dess tanke- och arbetssätt samt de metoder och verktyg som används. Problem kan dock uppstå ifall konceptets helhet inte implementeras, särskilt en förändring av tankesätt är det som medarbetare ofta motsätter sig. Vi ämnar därför utröna möjliga förutsättningar till hur en välvilja till förändring skapas samt hur systemet med lean förmedlas på ett sätt så att helhetsbilden framgår. En teoristudie används till att identifiera förutsättningar och en fallstudie förklarar nödvändigheten med de identifierade förutsättningarna. Förutsättningarna som uppdagades var engagemang och delaktighet från ledarskapet samtidigt som en medvetenhet kring helheten av lean behövs för att uppnå detta engagemang. Utifrån analysen av teorin och empirin fastslår resultatet att ledarskapets engagemang endast får effekt när medarbetarna också är deltagande i förändringsprocessen. Med andra ord behöver samtliga anställda på företaget ha samma helhetsbild av lean så att tankesättet genomsyrar hela organisationen.