Denna uppsats handlar om implementering av Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare SFS 2010:197 i Kalix Kommun. Syftet har varit att undersöka hur verksamheter ansvariga för flyktingmottagandet samverkar i Kalix, samt vad det är beroende av för att fungera. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med nio respondenter i Kalix Kommun. De teoretiska utgångspunkter som används är implementering, gatubyråkrat och samverkan. Det första av de fyra resultaten från denna uppsats är att samverkan i Kalix verksamheter karaktäriseras av informella kontakter. Det visar att en formellt nedskriven ansvarsfördelning är viktig för att handskas med problem som kan uppstå med en alltför personbunden samverkan. Det andra resultatet visar att Arbetsförmedlingen upplever tidsbrist i att hinna med sitt uppdrag som både samordnare och etableringsansvarig som Lagen om etableringsinsatser inneburit (SFS 2010: 197). Det tredje resultatet visar att samverkan mellan tjänstemän och politiker beskrivs som ett gap och kan utökas för att bättre kunna utnyttja varandras kunskaper. Slutligen visar det fjärde resultatet att politikernas styrning och ledarskap har betydelsen för det praktiska utförandet av politiska beslut.

Denna studie är ett resultat av att utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv studeralärares arbete med summativ bedömning när det gäller skriftliga elevarbeten i engelska,årskurs 7-9, och undersöka i vilken utsträckning Skolverkets riktlinjer gällande summativ bedömning följs. Genom att utgå från Lipskys (2010) teori om närbyråkrater avser studien att tydliggöra bedömningsuppdraget samt påvisa möjliga problem i implementeringen av Skolverkets riktlinjer. Implementeringen undersöktes genom kvalitativa forskningsintervjuer av sex lärare i engelska utifrån Lundquists (1992) tre villkor för en lyckad implementering:vilja, kunna och förstå. Resultatet visar att implementering är möjlig i de flesta fall men resurser som schemalagd tid för bedömning, organisation för kollegialt samarbete,kompletterande material till kunskapskraven samt kompetensutveckling behöver tillsättas för att bedömningsuppdraget ska kunna utföras enligt riktlinjerna och implementeringen lyckas.Det stora antalet elever och mängden undervisningstimmar anser lärarna direkt hindrande föratt utföra en professionell bedömning. Sammanfattningsvis finns inte tillräckliga resurser för lärare i engelska att bedöma skriftliga elevarbeten så som Skolverket kräver och verktygen är få. Skolverkets bedömningsmaterial är användbart men otillräckligt. Kunskapskraven används i hög utsträckning men det finns en fara att lokala matriser kommer att ha en framträdanderoll i framtiden. Uppdraget må ha blivit tydligare för vissa men styrningen når inte ända fram.

Idén om evidensbaserad praktik har spridits i det sociala professionsfältet och det pågår ett nationellt statligt arbete med att implementera den i den lokala praktiken i kommunerna. Syftet med denna uppsats är att, genom kvantitativ abduktiv ansats, undersöka förutsättningarna för en evidensbaserad socialtjänst i Umeå kommun, samt den faktiska tillämpningen och vilka faktorer som kan tänkas främja implementeringsarbetet. Detta initiativ har mynnat ut i ett samarbete med Enheten Stöd och utveckling i Umeå kommun, som ett bidrag till det utvecklingsarbete som fortskrider för att skapa en kunskapsbaserad socialtjänst. Det kan även ses som ett försök att ge en utvidgad förståelse för förhållningssättet. Resultatet av enkätundersökningen visar på en positiv grundinställning till evidensbaserad praktik och goda förutsättningar för en evidensbaserad socialtjänst i Umeå kommun. Över 80 procent av samtliga chefer och personal inom de olika verksamheterna som ingått i studien, är eniga om att evidensbaserad praktik kommer förbättra tillvaron för brukarna och det egna arbete. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet att det finns ett behov av organisatoriska förbättringar för att på ett säkerställt och ändamålsenligt sätt kunna utveckla en evidensbaserad socialtjänst. Den mest tydliga framgångsfaktorn anses vara tid, för att aktivt kunna hålla sig á jour med aktuell forskning och utvärdera resultaten av beslut. Även en mer aktiv roll från FoU-enheter anses kunna bidra till ett mer effektivt utvecklingsarbete, där dessa kan fungera som en länk mellan forskare, praktiker och utbildare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med jämställdhet och miljömässigt hållbar utveckling inom trafikplaneringen. Tyngd har legat vid hur begreppen uppfattas, prioriteras och implementeras. För att svara på syftet har fem planeringsdokument analyserats och en gruppintervju har utförts med trafikplanerare på Uppsala kommun. Resultaten visar att den miljömässiga hållbarheten ges mer plats i trafikplaneringen. Delvis på grund av miljöfrågans tyngd, men även på grund av att mer resurser och kunskap finns kring denna fråga. Inom aspekten miljömässig hållbarhet arbetar kommunen mycket med att försvåra bilanvändning och uppmuntra till hållbara transportsätt. Jämställdhet ges väldigt lite plats inom trafikplaneringen men hos trafikplanerarna framkommer under intervjun en medvetenhet angående vad som brukar räknas som jämställdhetssatsningar. Tydligt framträdande är också hur trafikplanerarna har en uppfattning om att arbete med miljömässigt hållbara transporter, i längden leder till att jämställdhet gynnas. Det finns ingen ovilja mot att arbeta med jämställdhet men resurser och kunskap saknas. Generellt framträder att det ofta krävs att en samhällelig vinst kan göras, för att direktiv ska implementeras.

The aim of this Bachelor’s thesis is to further knowledge of how the amendment to the Swedish education act relating to access to school libraries has been implemented. The studys’ starting point has been the idea that the act has had an impact on the development of school libraries. The research questions guiding the study were: In what ways do principals actively strive to ensure that school pupils have access to a school library? What opportunities and obstacles emerge in the implementation of the amendment? How do principals view school libraries? To carry out this study an online survey was created and sent to a number of pre-selected school principals. The results were analyzed using implementation theory. According to the results all but one of the investigated schools have access to a library according to their principals’ definitions of access. However, these libraries are not similar to each other and are not used in the same ways. This awakens the issue of how the amendment to the act is interpreted and how the concept of the school library is understood.

Syftet med denna uppsats är att analysera förutsättningarna för implementeringsprocessen när det gäller de lagar som berör ensamkommande barn, i och med den extraordinära situation som den markanta ökningen av denna grupp gett upphov till. Syftet och tillhörande frågor besvaras genom att urskilja om de kommunala verksamheterna i Halmstad, som valts utifrån ett målinriktat urval, förstår, kan och vill implementera dem. Genom en semistrukturerad intervjumetod besvaras tre bifrågeställningar som utgår från Lundquist och Vedungs teoretiska implementeringsvillkor: om tjänstemännen (1) förstår, (2) kan och (3) vill implementera lagarna i arbetet. Detta i sin tur besvarar huvudfrågeställningen: har Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Överförmyndarförvaltningen och Socialförvaltningen, i takt med den extraordinära situation som uppkommit, förutsättningarna som krävs för att implementera lagarna i arbetet? Rättsreglerna som skulle implementeras var Lag om mottagande av asylsökande, Lag om god man för ensamkommande barn och Socialtjänstlagen. Resultatet påvisar att förutsättningarna för implementeringen saknades. Tjänstemännen kunde, ville och förstod inte hur lagarna skulle tillämpas i enlighet med beslutsfattarnas intentioner. Skälet grundar sig i den markanta ökningen av ensamkommande barn.

Detta är en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats där urvalsgruppen är mellanstadielärare som menar sig använda formativ bedömning i svenskundervisningen. Studien teoretiska ramverk är ur ett sociokulturellt perspektiv och tas hänsyn till vid utformningen samt resultat- och diskussionsanalys. Datainsamlingen har skett genom narrativa forskningsintervjuer med anledning av att studiens syfte är att öka kunskapen om lärarnas egen tolkning och beskrivning av den formativa bedömningens innebörd, dess implementering samt påverkande faktorer vid implementeringen. Därefter har en innehållsanalys gjorts på materialet för att öka förståelsen och bilden av lärarens egna perspektiv av formativ bedömning. Resultatet visade att informanterna hade liknande tolkning av definitionen av formativ bedömning men stämde inte överens med tidigare forskningar som bedrivits ur ett lärarperspektiv. Det som visade sig vara av stort värde var planeringen av mål och strukturer även om syftena bakom kunde skilja sig något åt mellan informanterna. Den mest framträdande påverkande faktorn var tiden vilket är i enlighet med tidigare forskning.

BakgrundBakgrunden tar upp matematik- och bedömningsforskning såsom måluppfyllelse inom matematik, betygssystemets förändring över tid, diagnoser i skolan, Diamantmaterialet samt olika former av bedömning. Bakgrunden tar även upp olika strategier och perspektiv rörande policyimplementering i verksamheter.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilka avtryck diagnosmaterialet Diamant har satt i verk-samheten. Frågeställningar för studien: Hur har Diamant implementerats? Kan det urskiljas att Diamant används som ett formativt bedömningsinstrument?MetodUndersökningen är en studie som genomförs i samarbete med Tranemo kommun och Limmaredsskolan. Studie kan användas av skolan i deras utvärderingsarbete av matematikutvecklingen. Redskapet intervju har använts där gruppintervjuer har genomförts.ResultatDe avtryck vi funnit i studien är att nivån på undervisningen har höjts beroende på att Dia-mantmaterialet tillsammans med de nya matematikmatriserna ställer högre kunskapskrav jämfört med den tidigare undervisningen. Även en större medvetenhet hos pedagogerna vad gäller vikten av gemensam grundsyn på matematiken, gemensamt språkbruk samt diskussioner gällande matematikprogressionen på skolan har upptäckts. Gällande implementeringen av Diamantmaterialet har vi funnit att verksamheten befinner sig i implementeringsfasen, vilket innebär att förändringar genomförts i verksamheten men förändringen är ännu inte institutionaliserad. / Program: Lärarutbildningen

Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie. Ett av kraven för att konkurrensfördelarna ska materialisera sig är att styrsystemet implementeras på rätt sätt i företaget. Med rätt implementering ökar chansen att företaget får det resultat som de förväntar sig, dock visar forskningen att en större del av alla implementeringsarbeten misslyckas. I vår studie reder vi ut vad som kan bidra till det höga antal misslyckade implementeringsprojekt.Vi går i denna uppsats igenom de delar som krävs för att implementeringen ska få en grund att stå på. Detta gör vi genom att vi använder oss av allmänna implementeringsteorier och samtidigt jämför detta med Balanced Scorecard teorier angående implementering. Detta ställde vi sedan mot kritiska tankar angående implementering av Balanced Scorecard. Med detta som grund för vår forskningsfråga gick vi sedan vidare för att utföra en kvalitativ undersökning hos vår respondent genom intervjuer. Detta arbetssätt bedrev vi för att få en så överensstämmande bild av vad som krävs för att kunna utföra en lyckad implementering då vi jämförde skillnaden mellan teorin och empirin för att komma fram till ett resultat. Därefter presenterar vi detta genom att diskutera de inre och yttre faktorer som påverkar implementeringsprocessen. Där visar vi att det finns faktorer som påverkar en implementeringsprocess mer än andra. I vår slutsats kom vi fram till att de faktorerna som har störst påverkan på implementeringsprocessen är förankring samt företagskulturen. Vi anser genom denna slutsats att utan en god förankring i företaget samt en stödjande företagskultur så finns det stor risk att implementeringsprocessen kommer att stöta på problem.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans år F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? Känner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt Våga Visa? Studien är en enkätstudie. Enkäten är utformad som en strukturerad enkät med en öppen fråga där pedagogen fick ge sin egen syn på fortbildning. Det är 41 pedagoger från fyra grundskolor i en kommun som har svarat på enkäten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade någon gemensam uppfattning om vem det är som organiserar och planerar deras fortbildning. De hade dessutom en bristfällig uppfattning om skolan hade någon strategi för fortbildningen. Pedagogerna i studien har olika syn på fortbildningen. En tredjedel menar att den enbart leder till kompetensutveckling. Hälften av pedagogerna tror inte att den leder till skolutveckling. Studien bekräftar tidigare studier som visar att pedagogerna är mycket intresserade och blir inspirerade av fortbildningen. I enkätstudiens fria fråga är det flera pedagoger som efterfrågar fortbildning som utgår från deras egna behov. Flera pedagoger menar att fortbildningen ska vara genomtänkt. Pedagogerna i studien har en osäker uppfattning om fortbildningen leder till ett gemensamt förhållningssätt eller om den förändrar pedagogens arbetssätt. Studien visade att fortbildningen diskuterades och reflekterades sällan efteråt. Majoriteten menade att man bara diskuterat fortbildningen ”någon gång” efter ett fortbildningstillfälle eller på en arbetsplatsträff trots att de flera gånger velat få reflektionstid efter ett fortbildningstillfälle. I studien är en stor majoritet intresserade av begreppet skolutveckling. Hälften av pedagogerna i studien kände inte till projektet Våga Visa som styr en stor del av kommunens mål för skolutveckling. Begreppet skolutveckling är ett stort och subjektivt begrepp som innehåller många delar bl.a. implementering. Skolutveckling handlar om så mycket mer än om pedagogernas fortbildning och kompetens. Alla i kedjan, från skolledning i kommunhus ner till pedagoger, har en roll i skolutvecklingen. Den största delen av skolutvecklingen ligger i skolans egen kultur. Det är i samspelet med kollegor och i systematisk reflektion av frågor och ifrågasättande som skolutveckling sker. En skolas kultur uppstår i samarbetet mellan rektor, pedagoger, elever och föräldrar. Den kulturen är det viktigt att få stöd för från skolledningen i kommunen. Ju bättre samarbete i alla led desto bättre skolkultur och skolutveckling.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Fortbildning, skolutveckling och implementering.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>