Syftet med studien var att undersöka vilka försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår samt att undersöka vårdpersonalens följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer. Studien utfördes som en litteraturstudie och bygger på resultatet från 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och PubMed. För att inkluderas i studien skulle de vara publicerade mellan 2005 och 2010, skrivna på engelska eller svenska, vara relevanta för ämnet samt tillgängliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visade att de flesta försök som gjorts för att minska förekomst av trycksår innebar en implementering av nya riktlinjer. För att höja kompetensnivån hos vårdpersonal har utbildning och information varit ett genomgående tillvägagångssätt i studierna. Ett starkt ledarskap sågs som en avgörande faktor för hur effektivt riktlinjerna efterföljdes av vårdpersonalen. I flera studier framgick att användandet av tryckavlastande madrass var det mest framgångsrika sättet att minska prevalens av trycksår. Studier som gjorts med syfte att beskriva vårdpersonals följsamhet till trycksårsförebyggande riktlinjer visade att det förelåg en diskrepans mellan evidensbaserad vetenskap och vårdpersonalens agerande i den kliniska verksamheten samt att följsamheten till riktlinjerna var låg.

Syftet med studien var att beskriva arbetet med Fysisk aktivitet på Recept, FaR®, bland fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Uppsala kommun sex månader efter införandet. Metoden som användes var kvantitativ och genomfördes i form av en webbaserad enkätstudie. Kriteriet för att delta i studien var att ha en anställning som fysioterapeut eller arbetsterapeut inom något av Uppsala kommuns ansvars- och verksamhets-områden. Enkäten besvarades av 111 personer och analyserades i SPSS. Resultatet visade att förskrivningen av FaR® sker sporadiskt och utförs av en liten andel av personalen. Attityden till FaR® som metod tycktes vara positiv och man hade tillräcklig kunskap för att förskriva, däremot verkade man inte anse att FaR® passar de aktuella patientgrupperna. Slutligen ansåg en majoritet av respondenterna att det organisatoriska stödet i form av riktlinjer, planering och utveckling av det lokala arbetet saknades. Slutsatsen är att fortsatta insatser är nödvändiga för att undvika att implementerings-processen avstannar. Resultaten pekade på tre viktiga faktorer att beakta i det fortsatta implementeringsarbetet: tillämpning i det dagliga arbetet, personalens attityd och motivation att förskriva FaR® samt behovet av en stödjande organisation.   Nyckelord: Implementering, Fysisk aktivitet på recept (FaR®), Inställning, Kunskap, Samordning.

Aim The aim of this study is to through managers in eldercares deskriptions of the systematic qualityleadingsystem examine the implementation process of this system in the eldercare in the municipality of Halmstad.    Background In this paper the background explains elderly care and social work context, leadership in change and implementation processes. The theoretical frame illustrates Vedungs implementation theory and Webers model of bureaucracy   Method To collect empirical data for this study, a qualitative research design was used in which eleven managers within Halmstads municipality home care management stood as respondents.   Result The respondents highlighted a variety in the use of the systematic quality management system tool. The result describes that several obstacles were experienced in the use of the systematic quality system.   Conclusion Based on the descriptions the respondents gives of the implementation process of the systematic quality management of Halmstad municipality home care management, the conclusion can be drawn that the implementation process has not resulted in the employees making use of systematic quality management in practice. The systematic quality management system that will ensure the quality of the care work is thus used to a limited extent.

Göteborgs Stad tog år 2008 beslutet att införa salutogent arbetssätt. Detta innebar att inom fyra år skulle alla medarbetare inom äldreomsorgen känna till vad ett salutogent förhållningssätt innebar. Alla insatser inom äldreomsorgen ska vara utformade efter hur de äldre upplever KASAM och bland medarbetarna ska tre kvalitetsfaktorer öka: delaktighet/påverkan, erkänsla och arbetstillfredsställelse. Det ska också finnas en mall för vad som krävs av verksamheterna för att bli salutogen-diplomerad. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om enhetschefer och medarbetare inom äldreomsorgen tycker att de idag arbetar salutogent, om det är någon skillnad på arbetssättet före och efter beslutet togs 2008 och om det salutogena arbetssättet genomsyrar hela verksamheten. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Tre enhetschefer och tre medarbetare intervjuades. Intervjuerna har spelats in och senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna tyckte sig vara medvetna om vad det salutogena arbetssättet innebar, de var positivt inställda till att förändra sitt arbetssätt men tyckte samtidigt att de fortfarande arbetade patogent. Alla respondenterna tycktes vänta på att någon skulle sätta igång förändringsarbetet. Denne någon var enligt respondenterna någon överordnad som också skulle bidra med ökade resurser. Medarbetarna saknade framför allt organisation, ledning, rutiner och tid medan enhetschefer saknade utarbetat material, personalbemanning och kompetens. Respondenterna uttryckte att deras arbete gick ut på att försöka klara av sitt arbete på ett drägligt sätt genom tillfälliga kortvariga lösningar och att det hela tiden kom upp nya problem att lösa vilket gjorde att den långsiktiga planeringen var omöjlig. Det salutogena arbetssättet var under intervjuerna fokuserade på omvårdnaden av brukarna och tanken att det skulle genomsyra hela verksamheten kom endast på tal när den direkta frågan kom upp.

Syftet med uppsatsen var att ge en nulägesbeskrivning av hur personalen på vårdcentralerna utförde sitt uppdrag kring vårdsökande med psykisk ohälsa och dessutom en jämförelse med det lokala vårdprogrammet för depression, innan dess implementering. Undersökningens huvudfråga var; Hur ser arbetssättet på vårdcentralerna ut kring vuxna patienter med psykisk ohälsa och hur överensstämmer det med landstingets vårdprogram för depression. En enkätundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna / funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, läkare och samtalsterapeuter. Både enkät och svar hanterades genom de tillfrågade landstingsanställdas e-post. Resultatet visade att ett centralt förbättringsområde är att utöka användandet av screeninginstrument och tester vid både bedömning och uppföljning. Behovet av att tydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan både inom vårdcentralen och med vårdgrannar framkom också. Slutsatsen är att i vissa avseenden efterföljs vårdprogrammet redan innan dess implementering och i andra finns förbättrings- och utvecklingsområden. Det som framkommit i denna studie är med största sannolikhet också ett resultat som skulle framträda vid liknande studie i andra landstings primärvård.

Titel: Vägen till bankens mobilapp – En studie i storbankernas implementeringsarbete Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur svenska storbanker implementerar sin mobil självbetjäningsteknik (SST) bland konsumenter. Studien ska bidra till att skapa förståelse för hur organisationer arbetar med att implementera SST.   Frågeställning: Hur har implementeringsmoment använts vid bankernas implementering av sin mobila SST? Är någon eller några av momenten mer vanligt förekommande i implementeringsarbetet än andra?   Metod: Studien är baserad på vetenskaplig teori inom fältet för marknadsföring. Det teoretiska materialet består av vetenskapliga artiklar som behandlar implementering av SST. Genom att utgå från studiens syfte var det lämpligt att använda en kvalitativ metod. Studiens empiriska undersökning utgjordes av en fallstudie. Där intervjuades 10 stycken tjänstemän från tre av Sveriges storbanker. Genom att observera utfallet från intervjuerna erhölls nyckelord. Förekomsten av dessa nyckelord har sedan analyserats för att finna mönster i respondenternas svar.   Resultat och Slutsats: Studien finner sju delmoment som är överförbara till implementeringsarbetet hos de banker som studerats. Studien kan inte visa huruvida någon eller några av momenten ska vara mer framträdande än andra i implementeringsarbetet. Slutligen visar studien en bild av hur de sju momenten för implementering av SST används hos tre av storbankerna på den svenska marknaden.   Bidrag: Studien bidrar till forskningsområden inom SST genom att visa hur moment i implementeringsarbetet används av en organisation. För verksamheter och dess ledning bidrar studien till att visa hur implementeringsmomenten hanteras hos tre av de största bankerna inom den svenska marknaden. Studien bidrar även till att visa hur SST kan utgöra ett verktyg till att möta kunder i en flerkanalslösning.   Begränsningar och förslag till framtida forskning: Att studien innefattar intervjuer hos 10 stycken respondenter kan påverka dess generaliserbarhet. Resultatet förväntas därför inte generaliseras till enskilda banker utan snarare bidra med en bild av bankers sätt att implementera SST. Vidare är studiens mönster nödvändigtvis inte överensstämmande med bankernas hela implementeringsarbete. Detta då vissa nyckelord kan användas trots att de inte innefattats i intervjuerna. Till fortsatt forskning rekommenderas att studera samma fenomen men mot verksamheter i andra branscher. Detta för att se huruvida implementerings-momenten även är applicerbara mot deras marknad. Ett ytterligare intressant ämne kan vara att undersöka hur kunder ser på implementeringsmomenten. Detta för att se om vissa moment anses mer viktiga för kundens adoption av SST.

Integration är en diskussion som är högt på agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda på hur ensamkommande flyktingbarn får chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frågeställningar har varit: I vilken grad har integrationsmålen uppnåtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? På vilka sätt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bättre i Bromölla?   Jag har valt att använda mig av implementeringsteori och har mätt hur integrationsmålen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att använda är ”uppifrån och ner”. Kvalitativ fallstudie har varit min metod. Jag har inte kunnat generalisera, men jag har fått en överblickssyn som jag har kunnat jämföra med tidigare forskning. Min uppsats tar reda på om integrationsmålen har implementerats på ett tillfredsställande sätt för ensamkommande flyktingbarn som kommer till Bromölla kommun. Jag intervjuar flyktingbarn, gode män, före detta personal på HVB-boendet, socialsekreterare och överförmyndare. De får ge sin personliga bild av mottagandet i kommunen.   Jag kommer fram till att det finns brister i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn som kommer till Bromölla. Det råder en samstämmighet bland mina respondenter angående rådande brister och vad man skulle kunna göra för förbättringar. Med mina kvalitativa intervjuer kan jag inte generalisera, men utifrån materialet jag fått fram ter det sig så.

Till följd av växthusgasutsläppen pågår en klimatförändring som successivt värmer upp jorden och påverkar klimatet negativt. Energisektorn är en av de största källorna till växthusutsläppen, främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. För att uppnå ett hållbart energisystem måste energifrågan integreras i hela samhället, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hållbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjälp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hållbar energiplanering utifrån de teoretiska utgångspunkter som beskrivs i teoridelen. Utifrån de teoretiska kriterierna bedöms aktörernas energiarbete och vad som kan bli mer effektivt för att nå ett hållbart energisystem. Resultatet visar att samtliga aktörer har integrerat hållbar energi i verksamheten och att de mest framstående brister som uppkommer i planeringscykeln är okunskap kring energifrågor, otydlig ansvarsfördelning inom kommunorganisationen och brist på central kommunikation kring energiåtgärder för att bidra till reducerade växthusgasutsläpp. Av resultatet konstateras att en högre grad av utbildning och kommunikation kring energifrågan är nödvändigt för att samtliga berörda ska kunna påverka de uppsatta energimålen.

Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval – arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun. Implementeringen undersöks med hjälp av Lundqvists tre egenskaper som han menar varje tjänsteman besitter – förstår, kan och vill. Sett utifrån detta teoretiska ramverk kommer uppsatsen fram till att implementeringen är misslyckad tack vare att tjänstemännen inte till fullo förstår eller kan implementera riktlinjerna.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: • Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa? • Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan? • Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven? Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare. Intervjuerna genomfördes på två idrottslärare och två skolsköterskor. Materialet analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori och med hjälp av denna kunde vi se hur de nationella riktlinjerna i hälsa konkretiserats i de lokala styrdokumenten och tillämpats i verksamheten. Resultat: Vi kunde se en skillnad i hur riktlinjerna har konkretiserats i de lokala styrdokumenten för skolsköterskorna och idrottslärarna. Skolsköterskornas riktlinjer var tydligt formulerade och återkom på samtliga arenor med liknande formuleringar. Idrottslärarnas riktlinjer däremot hade ett större tolkningsutrymme och var mer otydliga. Detta syntes klart då konkretiseringen av kursmålen på transformerings‐ och realiseringsarenan ibland kunde vara svåra att greppa. Vissa av kursmålen saknades dessutom på transformeringsarenan vilket gjorde det svårare att se hur hälsa tillämpats iidrottsundervisningen. Arbetsformerna påverkades pga. idrottslärarnas stora tolkningsutrymme. Skolsköterskorna kunde, till skillnad från idrottslärarna, lättare peka på vilka arbetsformer och innehåll de har i verksamheten. Avslutande reflektion: För att kunna uppnå en god implementering krävs det bl.a. att skolpersonalen vid ett tidigt skede är väl informerade om hur förändringsarbetet ska gå till samt varför det ska göras. När Lpo94 skulle implementeras skedde detta med en bristfällig förhandsinformation till lärarna vilket ledde till att de inte visste hur den nya läroplanen skulle tillämpas. Detta syns än idag om man tittar på idrottslärarnas lokala kursplaner och undervisning. Utifrån de nationella riktlinjerna för idrottslärarna och skolsköterskorna finns goda förutsättningar för eleverna att få kunskap och upplysning i hälsa. Vi efterfrågar dock att fler ämnen ska anknyta till hälsa i kursmålen, då detta skulle kunna öka elevernas medvetenhet om hälsa och dess främjande effekter.