<p>Det har länge funnit en vilja att harmonisera redovisningen då redovisningstraditionerna har skiljts sig åt mellan olika länder. En harmoniserad redovisning underlättar för handel och transaktioner mellan utländska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma språk. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som därför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. Övergången till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde år 2005 och även fast redovisningsrådet följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergången åtskilliga problem. Några av standarderna stred mot tidigare regler i årsredovisningslagen då de nya standarderna innebar värdering till verkligt värde som ej var tillåtet i Sverige tidigare. Detta var en av svårigheterna som implementeringen av IFRS innebar och konsultbyråer förutspådde ett ökat behov av konsulthjälp.</p><p>Det leder oss därför in på frågeställningen i uppsatsen:</p><p>Hur har problematiken med implementeringen av IFRS påverkat företagens utnyttjande av konsulttjänster?</p><p>Syftet med studien är:</p><p>Eftersom införandet av IFRS har inneburit komplikationer och betydande förändringar för en del företag vill vi få en klarhet i om det finns ett samband mellan införandet av IFRS och ökade konsultkostnader. Vi vill även undersöka hur företag arbetar med dessa förändringar och hur de olika förhållningssätten då påverkar konsultutnyttjandet. Detta utförs genom att först göra en materiell undersökning av börsnoterade företag och därigenom välja ut ett antal företag för intervjuer.</p><p>I studien har författarna valt att utgå från ett deduktivt angreppssätt, att pröva teorier i verkligheten och på så sätt bekräfta dessa. Det har både använts en kvantitativ och kvalitativ metod i studien. Först studerades 20 årsredovisningar från börsnoterade företag och utifrån dessa kontaktades fem för intervjuer. Med hjälp av teorierna utformades en intervjuguide som ledde till ett brett och intressant material för empirin.</p><p>Resultatet från studien är att många faktorer har påverkat konsultutnyttjandet. Eftersom det är svårt att forma standarder som passar alla redovisningskulturer har detta bidragit till att standarderna kan ha blivit svårförståeliga och teoretiska. Detta leder till ett behov av konsulter för att tyda och förklara standarderna. En annan företeelse som påverkat konsultutnyttjande är svårigheten att förändra redan existerande synsätt och traditioner i företagen. Om redovisningen fungerat bra i företaget kan det vara svårt att förstå syftet med att göra en omfattande förändring. Det har därför behövts konsulter för att göra omstruktureringar och för att skapa nya rutiner i företagen. Värderingsproblemet är ett annat exempel på en djupt rotad tradition som har varit svår att förändra. Det har även varit svårt för företagen att utföra dessa värderingar själva och därför har konsulter anlitas för att forma värderingsmodeller och även för att implementera dessa. Studien har visat att interna resurser har använts i stor utsträckning hos företagen Eftersom egen personal har använts i första hand har konsulter inte behövts i samma omfattning. Företagen har även anlitat konsulter i utbildningssyfte av den egna personalen men interna resurser har använts för det fortsatta arbetet. Gemensamt för alla dessa faktorer som påverkat konsultutnyttjandet är att konsulterna hela tiden funnits där som bollplank. Företagen har samarbetat med konsulterna och haft en ständig dialog med dem. Sammanfattningsvis kan det sägas att konsultutnyttjandet har ökat i och med införandet av IFRS, men att ökningen inte varit så stor i jämförelse med förändringen som skett.</p>

<p><p>Studien fokuserar på Corporate Social Responsibility, CSR, och hur det implementeras i företag i Sverige. De tre typerna av företag; tjänsteföretag, varuproducerande företag och företag som erbjuder en blandning mellan en tjänst och en vara studeras i syfte att öka förståelsen för hur CSR implementeras.</p><p>CSR handlar om företags sociala ansvarstagande, och rör frågor som miljö och etik. Konceptet är på frammarsch i Europa, och företags tycks känna en press att engagera sig i CSR-aktiviteter (Matten och Moon, 2008). Studiens teoretiska referensram baseras bland annat på Maignans et al (2005) modell om CSR-implementering.</p><p>Åtta företag som arbetar aktivt med CSR-frågor är föremål för studien. Tre av företagen består av tjänsteföretag, tre är varuproducerande företag, och två består av företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst. Det empiriska materialet samlas in genom telefonintervjuer. Våra respondenter varierar från VD:s till CSR-ansvariga, och den gemensamma nämnaren mellan dem är en god insyn i sina företags CSR-arbete.</p><p>Resultaten indikerar att teoribildningen kring CSR-implementering är otillräcklig för att förklara hur implementeringen sker i företag i Sverige. I praktiken är CSR-implementeringen i Sverige en relativt ostrukturerad process, där konkreta riktlinjer för arbetet samt definitioner av CSR saknas.</p><p>Vidare har vi funnit att företag i Sverige är tveksamma till att marknadsföra sina CSR-initiativ. Det finns en rädsla för att det ska ”slå tillbaka”. Slutligen kan vi konstatera att de företag som erbjuder en blandning mellan en vara och en tjänst skiljer sig från de tjänste- och varuproducerande företagen med avseende på policys och uppföljning.</p></p>

<p>Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro. Resultaten visar att samtliga frontlinjebyråkrater till stor del uppfattar myndighetsutövningen på samma sätt. Frontlinjebyråkraterna uppfattar dock invandrarklienterna utifrån kulturella faktorer. Dessa uppfattningar kan riskera att slå igenom i myndighetsutövningen eftersom frontlinjebyråkraterna samtidigt uppfattar att myndighetsutövningen möjliggör en flexibel tillämpning av regelverket och en möjlighet att orientera sig mot den enskilda klientens behov och önskemål. För det integrationspolitiska utfallet är således detta negativt, då uppfattningar om invandrarklienterna som bärare av kulturella attribut snarare går i en assimilationspolitisk än integrationspolitisk linje.</p>

<p>Under 2009 bestämde IMO att ECDIS skall föras in på i stort sett samtliga fartygunder en period mellan 2012 och 2018. Detta är något som direkt drabbar styrmännen på fartygen.</p><p>Det jag har riktat in mig på att undersöka är hur pass redo svenska styrmän känner sig, vad de anser behövs samt vad det tycker att en utbildning skall innehålla infördenna övergång. För att komma fram till detta har jag intervjuat svenska styrmän som aktivt arbetar till sjöss. Jag har också gjort en expertintervju med en personsom jobbar med att utbilda sjöfolk i användandet av ECDIS.</p><p>Slutsatserna av arbetet blev att svenska styrmän idag är redo att segla med ECDIS,men att det krävs att det finns bra utbildningar på ECDIS. Både generella och systemspecifika utbildningar som kan ge användaren bättre förutsättningar att använda systemet korrekt. Det skulle också vara bra med en standardisering av ECDIS-systemens grundfunktioner.</p>

<p>Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.</p><p>Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor. Syftet med samarbetet var att komma fram till ett gemensamt synsätt och arbetssätt kring IUP. Det kan konstateras att det i arbetet kring IUP inte har funnits något genomgripande organiserat samarbete mellan kommun och skola. Rektorernas inställning till IUP-s framtid är positiv och de framhåller att det synsätt som skall genomsyra IUP är viktig för skolans framtid. </p><p>Det kan konstateras att arbetet kring IUP på våra informanters skolor inte är avslutat utan är en pågående process. Vi menar därför att ett bättre samarbete mellan kommun och skola samt skolor emellan hade skapat bättre förutsättningar för implementeringen av IUP.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna. Det har även framkommit att rektorernas uppfattningar av upplägg kring skriftliga omdömen skiljer sig. I resultatet framkommer även att rektorernas uppfattningar av lärande verkar ha bidragit till deras val av tillvägagångssätt vid införandet av de skriftliga omdömena.</p>

<p>The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers.</p><p>The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural. The economical factor is visible but hasn’t the same influence in the debate as the two others and it isn’t conclusive for the reforms.</p>

<p>I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut.</p> / <p>In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.</p>

<p>Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara.</p><p>I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet. Vi ville ta reda på hur de gick tillväga för att få in systemet på bästa sätt. Likaså har vi valt att ta reda på hur utbildningen av slutanvändarna på företaget har fungerat.</p><p>Syftet med uppsatsen är att försöka ge företag, som ska implementera ett nytt affärssystem i sin organisation, ett underlag och stöd. Vi vill också visa på vad som är viktigt att tänka på samt vilka delar det är värt att lägga större vikt vid.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. För att kunna genomföra vår analys har vi intervjuat två personer på Stora Enso som varit delaktiga i projektet för det nya affärssystemet. Den empiri vi tagit fram har vi så småningom sammankopplat i analysen med rådande teori inom ämnet.</p><p>Vår slutsats visar att om de delaktiga involveras så tidigt som möjligt underlättas införandet av affärssystemet. Det är också viktigt med en bra kommunikation på företaget, likaså ger väl utarbetade strategier och genomförda planeringar att implementeringen underlättas. Till sist är det viktigt att företaget har de resurser som krävs samt att de lägger stor vikt vid utbildningen av slutanvändarna, vilket har varit en brist hos Stora Enso.</p>

<p>In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with.</p><p>The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis.</p><p>Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.</p><p> </p>