Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn lärare i Idrott och hälsa på gymnasiet har på genus i förhållande till undervisningen samt hur de väljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i ämnesplanen för Idrott och hälsa kravet på att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsättningar att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster och jämställdhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rådande styrdokument lägger stor vikt på jämställdhetsfrågor är tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lärarna de nya direktiven? För att få en inblick i hur lärare resonerar kring förändringarna i ämnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lärare i Idrott och hälsa om hur implementeringen av de nya direktiven gått till. För att få en inblick i hur styrdokumenten behandlar jämställdhet och genus, samt för att visa på de förändringar som genomförts har vi granskat tidigare läroplaner och kursplaner och jämfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lärarna som intervjuats väljer att fokusera undervisningens innehåll på de delar som är betygsgrundande och väljer snarast att behandla målen i syftet som övergripande mål som ska genomsyrar undervisningen. Undersökningen visar även att de lärare i Idrott och hälsa som vi intervjuat tolkar direktiven med stor variation och att denna tolkningsvariation ofta handlar om personliga värderingar och tidigare erfarenheter men även om lärarnas kunskap om hur genus skapas. Då den kompetensutveckling som genomförts på skolorna har varierat både i kvalitet och i kvantitet har flera av lärarna uttryckt en osäkerhet i hur man ska arbeta med syftet. Detta visar på vikten av enhetlig kompetensutbildning för att implementering av förändringarna i läroplanen ska kunna ske så att medvetandegörandet och motverkandet av stereotypa könsroller inte bara blir en förändring i styrdokumenten utan även en del av undervisningen.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset. Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer. Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB. Andra viktiga faktorer var att innehållet i TUB kunde anpassas till enskilda verksamheters förutsättningar och patientklientel, liksom att det bestod av lagom mängd information. I intervjuerna framkom att följsamheten till TUB upplevdes ha minskat antalet patienter med septisk chock inom en klinik. Vidare antyddes att personalen, inom flera kliniker, mer frekvent förmedlade information på ett strukturerat sätt och att det interprofessionella samarbetet hade ökat. Det som angavs ha varit försvårande för implementering och följsamhet omfattade bl.a. personal- och tidsbrister samt brister i datajournalsystemet. / Aim: The purpose of this study was to investigate how the implementation of and adherence to a new local guideline Early Detection and Treatment (TUB) were experienced by TUB instructors in the Uppsala County Council. Method: The study had a qualitative, descriptive approach and was based on two focus group interviews. Both interviews were semi structured and taped. The processing of the assay was performed according to the method of content analysis. Main results: The result of the analysis resulted in three main categories. For the domain Implementation of TUB could Education and Procedures be identified and for the domain Adherence to TUB were Perceived effects identified. For each broad category were distinguished helpers and barriers.   Conclusion: TUB-instructors experienced the need for a management commitment to the implementation of TUB. Other important factors were that the contents of TUB could be adapted to individual operations´ conditions and clientele, as it consisted of just the right amount of information. The interviews revealed that adherence to TUB were thought to have reduced the numbers of patients with septic shock in a clinic. Furthermore, it was suggested that staff in several departments, more frequently conveyed information in a structured manner and that the inter-professional collaboration had increased. What was stating to have been aggravating for implementation and adherence included the staff and time constraints and weaknesses in the data log system.

No description available.

Syftet med denna studie är att analysera vad som stödjer och vad som hindrar genomförandet av förändringar inom sjukhusverksamhet. Ett av de områden som har varit berörda av förändringar under de senaste decennierna är svensk sjukvård, som trots sin komplexitet behöver utvecklas för att möta befolkningens behov samt efterfrågan på hög kvalitet och effektivitet. Förändringsprojekt ”Bättre flyt på opererande verksamheter III” som har genomförts på thoraxkirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala presenteras. Studien inriktar sig på de faktorer som har påverkat klinikens förändringsarbete. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer vilka på olika sätt varit inblandade i genomförandet av förändringsprojektet. En teoretisk referensram utformades. Fem väl genomtänkta implementeringsfaser och sex nyckelelement för ett effektivt förändringsarbete utgjorde senare en utgångspunkt för analys av studiens empiri. Studien visar att ledningens engagemang, medarbetarnas delaktighet, mätbara och uppnåeliga mål är några av de faktorer som stödjer förändringsarbete inom sjukvården. Stark hierarki, medarbetarnas motstånd och negativa inställningar samt tidsbrist nämns bland de faktorer som hindrar implementering av förändringar.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration. Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna. Resultatet av intervjuerna tyder  på att verksamheterna inte lyckades skapa ett forum där familjerna upplevt den helhetssyn man önskat. Familjeterapi handlar om att arbeta med förändring. Min slutsats av resultatet av intervjuerna bör sättas i sitt sammanhang det vill säga i förhållande till de svårigheter som uppstod med implementeringen av projektet och de utmaningar det innebär att leda nätverksmöten. I det här fallet visade det sig att det största motståndet mot förändring fanns på en organisatorisk/verksamhets nivå.

Bakgrund : För ett par år sedan började Migrationsverket att införa Lean med syfte att få ner sin handläggningstid från sex månader till tre månader för asylsökande. Lean-metoden kom därmed att kallas "Kortare Väntan". Det finns inte mycket forskning som ger en samlad bild kring vilka de viktiga faktorerna är för att lyckas med implementeringen av ett Lean-projekt. Syfte : Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är för att ledare ska lyckas få medarbetarna att nå de i Lean uppsatta målen. Detta studeras utifrån ett ledarskapsperspektiv i valda delar inom Migrationsverket och jämförs med medarbetarnas perspektiv på ämnet i fråga. Avgränsningar : Uppsatsens avgränsning är Migrationsverkets mottagningsenheter i Alvesta samt Kristianstad/Karlskrona, även Norrköping och Stockholm ingår här då det är där Generaldirektör och Verksamhetschef är placerade. Metod : Uppsatsen är en fallstudie. För att komma fram till svaren har vi intervjuat fyra chefer: Generaldirektören, Verksamhetschefen för mottagning och två Enhetschefer. Vi har kompletterat våra intervjuer med en enkät som vi skickat ut till medarbetarna som leds av de Enhetschefer som vi intervjuat. Resultat, slutsatser: Då Migrationsverkets asylprocess drog ut på tiden allt mer bestämdes att något skulle göras. Ledningsgruppen tog kontakt med konsultfirman McKinsey som tog fram ett förslag tillsammans med Migrationsverket att Lean kunde vara rätt väg att gå. Lean har blivit Migrationsverkets sätt för att följa upp och kvalitetssäkra arbetsmetoden. Enligt Migrationsverkets ledning har väntan kortats efter att Lean infördes. Både cheferna och medarbetarna är överens om att de fick kunskap kring hur Lean kunde förbättra verksamheten. Införandet av Lean stred mot kulturen som rådde på Migrationsverket, det är både chefer och medarbetarna överens om. Migrationsverkets ledning har ändå sett att väntan för de asylsökande har kortats, medarbetarna har redan nu nått många av målen. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka hur relationen mellan lön och måluppfyllelse att tideffektivisera skulle påverka medarbetarna. Detta skulle då sättas i relation till hur rättsäkerheten skulle influeras.

Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro. Resultaten visar att samtliga frontlinjebyråkrater till stor del uppfattar myndighetsutövningen på samma sätt. Frontlinjebyråkraterna uppfattar dock invandrarklienterna utifrån kulturella faktorer. Dessa uppfattningar kan riskera att slå igenom i myndighetsutövningen eftersom frontlinjebyråkraterna samtidigt uppfattar att myndighetsutövningen möjliggör en flexibel tillämpning av regelverket och en möjlighet att orientera sig mot den enskilda klientens behov och önskemål. För det integrationspolitiska utfallet är således detta negativt, då uppfattningar om invandrarklienterna som bärare av kulturella attribut snarare går i en assimilationspolitisk än integrationspolitisk linje.

This thesis investigates how teachers in political science work with global issues in their teaching. It investigates the implementation within a specific area. Implementation is a problematic concept and in debate it is often accused of not working. This thesis finds out whether dissatisfaction exists among teachers when it comes to how municipal schools work with global issues. The investigation consists of three interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools, in three different cities. The result shows that dissatisfaction exists among the teachers. Lack of time and lack of dialogue between the teachers and the principles are described as the main hindrances to reach the goals of the implementation. The implementation is however, in a broad outline, depicted positively.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har även varit av intresse att se vilka förväntningar det finns på användningen av Smartboarden. Metoden som användes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes på en skola och en förskola. Det är tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frågeställningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett användningsområde. Dock kan detta stora användningsområde endast komma till bruk om man är införstådd i arbetssättet. Resultatet baserades på respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning. Det visade sig att implementeringen skett genom ett top down taget beslut av skolledning och rektorer. Dock var de flesta pedagoger positiva till införandet av Smartboarden i skolan. I förskolan var det spridda tankar kring implementeringen eftersom att en del pedagoger ansåg att Smartboarden hörde hemma i skolan och andra visste inte ens vad det var för något.  En slutsats att dra efter denna studie är att pedagogerna som använder sig av Smartboard måste få utbildning kring användningen för att det ska ge ett bra resultat i undervisningen och satsningen av det nya läromedlet.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan använda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska även ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. På grund av allt mer ökad konkurrens i läkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta väljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet.  Metod: Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande på olika nivåer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean.  Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förändrat sin organisation genom att tillämpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett värdefulla för sin organisation.  Förändringen har medfört effektivare processer men även att medarbetarna upplever en ökad stress.  Förslag till fortsatt forskning: Det som vi tycker skulle vara mest intressant att studera vidare är: hur andra industriföretag har implementerat Lean i sina verksamheter och vilka verktyg de valt använda sig av. På detta sätt skulle man kunna stärka ytterligare generaliserbarheten av resultaten i vår uppsats.  Uppsatsens bidrag: Vår uppsats bidrar med att ta upp personalens olika synpunkter om implementeringen av Lean. Uppsatsen ska även ta upp flera styrverktyg som företaget inte använder sig av i nuläget, men skulle tänka sig att använda i framtiden för att uppnå en bättre effektivitet.