Facebook offers users a mode in which to (re)construct their identity. Recent studies examining identity and Facebook explore how impression management is a major factor when participating in the site. However, a research gap exists regarding the perspectives and experiences of older adult users and how they construct their identity on Facebook. This study extends the current knowledge base on identity in online environments. Qualitative face-to-face interviews with 16 individuals (8 male, 8 female) between the ages of 48-67 followed by a detailed thematic analysis indicate that identity is not fixed; but rather, is multiple and ever-changing. Findings reveal the performative nature of identity on Facebook through the identification of seven identities: expressive, hesitant/cautious, censored, vain, controlled, confident, and validated. Results give voice to older adults, an age group largely ignored when exploring the use of social media.

In this thesis, I proposed that individuals high in relative autonomy toward exercise would make fewer excuses for personal goal failures and that endorsement of certain types of excuses would foster commitment/internalization toward exercise, limiting future excuse-making. Excuses were expected to vary in effectiveness at removing culpability and enhancing commitment. In 3 studies, relative autonomy was measured or primed. Participants considered past personal goal failures, and sometimes provided excuses, and in one study, participants received expert excuse tolerant/intolerant feedback. Contrary to predictions, excuse-making was similar across all levels of relative autonomy. The results showed, however, that (a) some excuses effectively remove culpability for failure and maintain commitment to exercise goals; (b) such excuses are used more frequently than their less effective counterparts and that this selective may be stronger for those high in relative autonomy toward exercise; and (c) an excuse-tolerant social environment can foster commitment/internalization of exercise goals.

Impression management (IM) handlar om enmedveten eller omedveten process att styra intrycken av sig själv som ges tillomgivningen i syfte att imponera och söka erkännande. Tidigare forskning har istor utsträckning berört anställningsrekommendation utifrån intervjuer och demest framgångsrika resultaten har visat sig vara självförbättrande IM taktik.Studiens syfte vara att undersöka hur självförbättrande IM taktik i personligtbrev, två kvalitéer av meriter, påverkar ett beslut omanställningsrekommendation, samt undersöka hur en uppsättning personliga egenskaperrelaterar till självförbättrande IM taktik. Deltagarna var studenter, 57kvinnor och 32 män. Studien var experimentell 2 x 2 x 2 mellangruppsdesign. Deviktigaste fynden var att, högre kvalité av meriter innebar högre skattning avanställningsrekommendation samt att högre skattning av egenskaper vidsjälvförbättrande IM taktik skattats. Meriters kvalité visades viktig,egenskaper visade samband med IM dock satte IM trovärdighet på spel.Könsskillnader påträffades även och vidare forskning förslås göras mellankönen.

In this thesis, I proposed that individuals high in relative autonomy toward exercise would make fewer excuses for personal goal failures and that endorsement of certain types of excuses would foster commitment/internalization toward exercise, limiting future excuse-making. Excuses were expected to vary in effectiveness at removing culpability and enhancing commitment. In 3 studies, relative autonomy was measured or primed. Participants considered past personal goal failures, and sometimes provided excuses, and in one study, participants received expert excuse tolerant/intolerant feedback. Contrary to predictions, excuse-making was similar across all levels of relative autonomy. The results showed, however, that (a) some excuses effectively remove culpability for failure and maintain commitment to exercise goals; (b) such excuses are used more frequently than their less effective counterparts and that this selective may be stronger for those high in relative autonomy toward exercise; and (c) an excuse-tolerant social environment can foster commitment/internalization of exercise goals.

Studenter har ofta som mål att få ett arbete efter avslutade studier och med hög konkurrens på arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varumärkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hjälpmedel för att få ett arbete. Men hur många utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte är att belysa denna kombination. Frågeställningen handlar om hur studenter inom olika yrkesområden upplever och hanterar presentationen av sig själva i sociala medier. Vi undersökte också hur studenter reflekterade över olika publiker och roller på sina sociala medier och hur de tänkte kring det de publicerade. Vi var också intresserade av hur de såg på den påverkan som innehållet på deras sociala medier kunde ha på eventuella framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk utgår från Erving Goffmans teori om självpresentation, också kallad impression management. Teorin handlar om hur man genom olika handlingar försöker påverka vilken bild som andra ska få av en själv. Vi presenterade också de teorier som finns om personal branding. Impression management och personal branding jämfördes sedan för att undersöka skillnader och likheter. Impression management visade sig vara mer eller mindre omedvetna och vardagliga handlingar för att påverka den bild som presenteras av en själv. Personal branding är medvetna strategier för att nå olika mål, ofta karriärmässiga. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 16 studenter från fyra olika ämnesområden på Karlstads universitet. Studenterna från de olika ämnesområdena kommer troligtvis att söka arbete på arbets- marknader med olika hög konkurrens och var därför extra intressanta att jämföra. Utifrån resultatet av denna studie delade vi in respondenterna i tre olika grupper utifrån hur stor benägenheten var att bygga sitt eget varumärke på sociala medier. De slutsatser som vi kom fram till var att studenter tycker det är viktigt att visa upp en fördelaktig bild av sig själv på sociala medier, något de ofta gör omedvetet. De reflekterar heller inte så hög grad kring de olika publiker som finns på deras sociala medier. Till sist tror många att en potentiell arbetsgi- vare undersöker deras sociala medier i rekryteringssyfte. För en del studenter innebär detta att de i framtiden kommer att ändra innehållet på deras sociala medier för att förbättra sina chanser för en anställning.

国立情報学研究所で電子化したコンテンツを使用している。

abstract: The current study expands prior work on early adolescents’ impression management in the classroom by developing a self-report measure that was used to explore students’ endorsement of four academic self-presentation strategies (i.e., exaggerate, downplay, honest, and avoid) depending on peer type (i.e., best friend and most popular classmate), academic performance condition (i.e., strong and poor performance), and whether gender differences emerged, when discussing one’s level of effort on a class project. Specifically, data were collected from 475 eighth-grade students (253 boys, 222 girls) within a high-performing educational context. Preliminary psychometric evidence is provided indicating that the measurement tool developed for the present study shows promise. Additionally, findings from the current study extend existing work in which eighth-grade students perceive that high-status youth are less academically engaged than one’s close friends, and students are reluctant to appear industrious to one’s peers; however, given the novelty of the measure and educational context in which data were collected, alternative interpretations and corresponding implications of study results are discussed. The current study also extends theoretical conceptualizations of how transactional processes among early adolescents’ perceptions of academic norms among classmates, concerns over one’s public image, and students’ use of academic self-presentation strategies with peers may have lasting effects on students’ educational identity and commitment. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Family and Human Development 2017

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala och miljömässiga frågor har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Detta har gjort att trycket har ökat på företag till att lägga mer fokus på hållbarhetsfrågor. En bransch som tidigt ville förbättra sitt rykte och redovisa hur de arbetade med dessa frågor var drivmedelsbranschen. Vissa företag väljer att spendera mer tid på grön marknadsföring än faktiska åtgärder för att minimera företagets påverkan på miljön, vilket kallas för greenwashing. En process som beskriver skillnaden mellan faktiska åtgärder och vad företaget presenterar utåt är impression management. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur impression management används inom drivmedelsbranschen, då denna bransch kritiseras för sin användning av “grön marknadsföring”. Av denna anledning vill vi även jämföra hur hållbarhetsredovisningar utformas för att se hur användandet av impression management kan skilja sig åt. Teoretisk referensram: De teorier som presenteras i denna studie är impression management, attributionsteorin, legitimitetsteorin och intressentteorin. Metod: Studien bygger på de fem ledande företagen inom drivmedelsbranschen: Statoil, Shell, St1, OKQ8 och Preem. Tre kategorier inom impression management, reading ease manipulation, attribution of performance och rhetorical manipulation, användes som grund till att göra innehållsanalyser på företagens hållbarhetsredovisningar. Resultat och analys: Resultatet presenteras med hjälp av tabeller och figurer och analyseras utifrån de tre kategorierna inom impression management, den teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Slutsats: Av de hållbarhetsredovisningar som granskades kunde vi se att alla företag använder sig av impression management i någon form och att det går att utläsa både likheter och skillnader mellan företagen och de studerade kategorierna.

I use a mixed methods, qualitative approach to explore whether individuals become so invested in an organization that they engage in impression management to influence others’ perceptions of the organization. Additionally, I aim to reveal impression management strategies in an environment that is explicitly gendered in a transformative manner. I use roller derby as a case study because it is a rare example of a single-sex dominated organization that is voluntary and explicitly aims to be transformational of the current gender system.

Self-evaluations are typically performed in the workplace in order to apportion rewards, judge suitability for promotions and to assign people to appropriate roles. However, people adapt their representations of the self to their circumstances so much so that self-evaluations, as a true reflection of a person’s performance or character, are often of little worth. Assuming honest and sincere rather than manipulated feedback in the workplace is better for achieving business objectives, this research describes hypothesised key drivers of self-presentation behaviour and contributes towards improving the design of self-evaluation instruments. A theoretical model of self-presentation behaviour was constructed, drawing on theory of social desirability bias, impression management and accountability, that proposes anticipation of two distinct characteristics of an audience, power to reward and knowledge of the dimensions being assessed, cause the self-presenting individual to adapt their representations of themselves in specific and predictable ways. A quasi-experiment was performed, using a sample of 278 MBA students allocated to four groups, on the effects of audience anticipation on self-reporting on the dimensions of performance and personality. Statistical pair-wise comparisons of means in experimental groups and principal components analysis verified the theoretical model. / Mini Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2018. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / MBA / Unrestricted