Årsrapporter producerade av bolag anses vara det traditionella sättet att kommunicera mellan publika aktiebolag och dess intressenter. Enligt tidigare forskning i andra länder har dock årsrapporters storlek och struktur förändrats. Uppsatsen syftar till att undersöka hur årsrapporters storlek och struktur har förändrats över en 11-årsperiod (2004-2014) i svenska noterade bolag, samt hitta motiven till varför årsrapporterna har förändrats. Väsentliga teorier valdes för att få en bättre förståelse avseende området, men även som möjliga motiv för förändrade årsrapporter. En innehållsanalys på de största noterade svenska bolagen mätt i omsättning år 2015 gjordes för att skapa en kartläggning av deras årsrapporter. Vi utgick från flera parametrar för att få en bild av förändringen, t.ex. sidantal, bilder och ord. Delar som vanligtvis ingår i årsrapporter kartlagdes även för att få en inblick i hur delarna har förändrats över tidsperioden. Studien visar på att årsrapporter i svenska noterade bolag generellt har ökat i storlek och att strukturen har förändrats från 2004 till 2014. Hållbarhetsredovisningen är den del i årsrapporter som procentuellt har ökat mest av alla delar. Vidare finner vi motiv och orsaker som kan vara påverkande faktorer för varför förändringen har sett ut som den gör. Införandet av IFRS 2005, Finanskrisen 2007-2008 samt teorierna information overload, impression management och legitimitetsteorin används för att nå resultatet. / Annual reports produced by companies are considered to be the traditional medium between limited companies and its stakeholders. However, according to previous research made in other countries, annual report size and structure has changed during the last decades. This essay aims to examine how annual reports size and structure has changed over an eleven year period (2004-2014) in Swedish listed companies, and to find the causes/reasons to why the annual reports has changed. Essential theories were mainly chosen to better understand the area, but also as possible motives for changed annual reports. A content analysis on the 25 biggest listed Swedish companies measured in revenue year 2015 was made to map how the change have looked for the companies. We started from several parameters to get a picture of the change, for example from number of pages, pictures and words. Parts that is usually included (e.g. management report, sustainable report, CEO/Chairman’s letter) in annual reports was mapped so that we could get an insight in how the parts had changed over the time period. The study shows that annual reports of Swedish listed companies generally have increased in size and that the structure has changed from 2004 to 2014. The sustainable reporting is the part of the annual reports that increased the most in percent of all the parts. Furthermore, we find motives and causes that can be seen as affecting factors to why the changes looks the way it does. The introduction of IFRS 2005, the financial crisis 2007-2008 and the theories information overload, impression management and legitimacy theory are used to reach the result of the study.

In today’s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product’s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand’s power. In order to create a powerful brand and such positive associations amongst its consumers, this study demonstrates the importance of understanding how a brand’s interest group behaves in their choice of brand. The study investigates the significance of interaction between a brand and its consumers, as well as how such a connection can be utilized in the development of creative advertisement as part of a brand’s construction. Through an instrumental case study, aiming to analyze a specific case in order to discern more general questions within an area of study, Head and Shoulders was selected as a relevant brand to analyze on account of its creative promo using brand-ambassadors in order to change and strengthen its brand. The results of the study can be summarized in three parts. The first part concerns how respondents describe the brand Head and Shoulders and the conclusions of what specifics draw the consumer’s attention making the brand powerful or not. The second part covers how creative advertisement is a suitable manner for a brand to create a dialogue with its consumers and how the use of brand-ambassadors can broaden a brand’s target audience. The third and final part discerns the overall theme throughout all parts of the conducted interviews. This would be how a brand’s consumers are highly focused on their own behavior believing they are being judged by others. In other words, the important point of interest is the theory of impression management. / I dagens samhälle köper en människa inte enbart en produkt med dess utlovade funktion. Det är ett varumärke som köps och med det varumärket kommer en rad olika associationer. Dessa associationer som en produkt får i och med att det bär ett visst varumärke är det som bidrar till det mervärde som enligt denna studie är det som utmärker vad ett starkt varumärke är. För att skapa ett starkt varumärke och dessa posititva associationer hos sina konsumenter har denna studie visat på hur viktigt det är för företaget bakom varumärket att förstå hur deras konsumenter agerar kring val av varumärken. Studien utreder betydelsen av interaktionen mellan varumärken och dess konsumenter och vidare hur denna förståelse kan användas i utformning av kreativ reklam som en del av varumärkesbyggandet. Genom en instrumentell fallstudie, som syftar till att undersöka ett specifikt fall för att genom det kunna få insikt i mer generella frågor inom ett område, valdes Head and Shoulders som varumärke att studera då deras kreativa reklamfilm med användningen av varumärkesambassadörer togs fram för att förändra och stärka varumärket. Studiens resultat kan sammanfattas genom tre delar. Den första delen handlar om hur respondenterna beskriver varumärket Head and Shoulders och hur slutsatser om vad det är konsumenter lägger märke till hos ett varumärke därefter utmärker det som starkt eller ej kan göras. Den andra delen handlar om hur kreativ reklam är ett bra sätt för ett varumärke att skapa dialog med sina konsumenter och hur användningen av varumärkesambassadörer kan bredda ett varumärkes målgrupp. Den tredje och sista delen handlar om vad studien funnit som övergripande tema genom alla delar av intervjuerna som gjorts. Detta är hur människor, ett varumärkes konsumenter, är väldigt fokuserad på sitt eget beteende utifrån tron om att de blir bedömda av andra. Det handlar alltså om teorin impression management.

The primary goal of this study is to explore the impact of dominant cultural patterns associated with the contemporary workplace on organizational members' experience of time. First, in order to investigate such potential relationships, three temporal factors---varying levels of synchronicity, temporal compression, and temporal expansion---are identified as contemporary dominant cultural patterns. Next, these dominant cultural patterns are isolated to reflect three growing communication practices: multicommunicating, virtual work practices, and primary work location. With a review of the literature, these communication practices are tested with seven dimensions of time (present time perspective, urgency, pace, flexibility, punctuality, separation, and linearity). A secondary goal is to also examine both organizational members' temporal experience and communication practices with the impression management strategy, exemplification. Taken together, each goal and subsequent findings helps to inform our understanding of contemporary communication phenomenon. / text

Syftet med denna studie har varit att söka svar på polisaspiranters subjektiva upplevelser av hur deras icke verbala kommunikation fungerat under deras praktikperiod, den så kallade aspiranten, detta i syfte att utveckla undervisningen inom ämnet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där semi-strukturerade intervjuer använts för att söka svar på dessa frågor. Studien visade att aspiranterna under såväl skoltid som under sin aspirant upplevde att de fått lite eller ingen feedback på sin icke-verbala kommunikation av kollegor och lärare. Lärandet har istället i hög grad skett genom att observera mer erfarna kollegor som aspiranterna själva upplevt varit kompetenta kommunikatörer ur ett icke-verbalt perspektiv. Studien har vidare visat att liten vikt fästs vid icke-verbal kommunikation i det studiematerial som finns tillgängligt inom svensk polis, något som försvårat aspiranternas möjlighet att problematisera och reflektera kring icke-verbal kommunikation, samt att mycket av den kunskap som finns inom ämnet är implicit och finns på individnivå. Ytterligare en faktor som försvårat aspiranternas utveckling inom ämnet har varit avsaknaden av en gemensam nomenklatur inom svensk polis vad gäller icke-verbal kommunikation. Samtliga aspiranter som intervjuats framhävde den egna förmågan att med icke-verbal kommunikation visa empati och knyta kontakter som en styrka, medan merparten av aspiranterna upplevde att förmågan att visa hög status eller dominans som en brist. Sammanfattningsvis kan sägas att trots att forskningen visar att polisyrket ställer stora krav på individen att vara en flexibel och kompetent kommunikatör och att det icke-verbala står för en stor del av vår kommunikation, så förefaller det finnas ett behov av att utveckla utbildningen vad den icke-verbala kommunikationen inom svensk polis.

A pesquisa centra-se no estudo do gerenciamento de impressões no mercado empresarial brasileiro, analisando a relação entre gestores e investidores da empresa, com base na teoria da atribuição. A teoria da atribuição explica que a pessoa, em um ambiente de interação com outras, costuma associar fato positivos a si mesmo e evitar os negativos, garantindo que sua imagem não seja arranhada. Para observar o fenômeno o trabalho adaptou a pesquisa de metodológica de Brennan et al (2009), que desenvolveu uma estrutura para identificar indícios de gerenciamento de impressões em narrativas textuais. Como instrumento de pesquisa foi selecionada um estudo de caso da empresa Petrobras, durante o exercício de 2014, analisando dados secundários da organização. A pesquisa é qualitativa e interpretativa, procurando observar o gerenciamento de impressões considerando o contexto de mercado inserido a Petrobras. Os resultados apresentaram indícios de gerenciamento nos documentos analisados corroborando com as explicações apresentadas pela teoria da atribuição. A pesquisa contribui para os estudos da qualidade das informações, ressaltando como o processo de gerenciamento de impressões pode ser realizado / The research focuses on the impression management in the Brazilian business market, analyzing the relationship between managers and investors of the company, based on the attribution theory. The theory of attribution explains that the person, in an environment of interaction with others, usually associates positive fact with himself and avoid negative ones, ensuring that his image is not impaired. To observe the phenomenon the work adapted the methodological research of Brennan et al (2009), who developed a structure to identify indications of impression management in textual narratives. As a research tool, a case study of the Petrobras company was selected, during the 2014 fiscal year, analyzing secondary data of the organization. The research is qualitative and interpretive, seeking to observe the management of impressions considering the market context inserted in Petrobras. The results presented management evidence in the documents analyzed, corroborating the explanations presented by the attribution theory. The research contributes to the studies of information quality, highlighting how the process of managing impressions can be realized

Notre recherche a pour objectif d’étudier le comportement du dirigeant des sociétés cotées en France lorsqu’il diffuse l’information aux investisseurs. Nous considérons que le dirigeant adopte un comportement « opportuniste », défini par la théorie de la gestion des impressions. Ainsi, le dirigeant cache les « mauvaises informations » notamment la mauvaise performance financière, qui peuvent avoir une influence sur le cours de l’action au travers de la lisibilité narrative. L’objet de cette recherche est formulé sous la question suivante : Quels sont les déterminants de la lisibilité de l’information diffusée par les sociétés cotées en France ? Nous étudions 192 sociétés cotées en France au CAC All entre 2007 et 2012. Notre échantillon est composé de 1152 observations entreprise/année concernant l’étude du rapport de gestion et 1012 observations entreprise/année concernant l’étude le mot du Président. Nous mesurons la lisibilité au travers de l’indice de Flesch (adapté à la langue française) issu de la littérature informatique en linguistique et au travers de la longueur des parties étudiées. Ce travail met en exergue le comportement opportuniste de diffusion de l’information des dirigeants. Les résultats de l’analyse quantitative indiquent d’une part que la performance financière influence la lisibilité du rapport annuel et d’autre part que l’obligation de diffuser une information lisible n’influence pas la lisibilité du rapport annuel des sociétés cotées en France. / This research aims to study the manager’s behavior of listed companies in France when manager discloses information to investors. Based on the theory of impression management, we consider manager is "opportunistic". In this way, manager obfuscates the “bad news” especially bad financial performance that can have an impact on the share price trough narrative readability. The purpose of this research is formulated by the following question: What are determinants of disclosed information readability by listed companies in France? We investigate 192 french listed companies in the CAC All between 2007 and 2012. This yields a sample of 1,152 firm-years with MD&A sections and 1,012 firm-years with Chairmen’s statements. We measure the readability using the Flesch formulas (adapted to the French language) from the computational linguistic literature and the length of the annual report parts. This research highlights manager is likely to have opportunistic behavior when he discloses information to investors. Results from quantitative analysis suggest both financial performance affects the readability of annual report and obligation to disclose readable information does not affect the readability of the annual report of listed companies in France.

Uppsatsen tar avstamp i de ökade krav om samhällsansvar som ställs på företag. Kravenresulterar i att företagen antingen tar större ansvar eller framställer sig som att de tar störreansvar. Problematiken som uppsatsen adresserar är följaktligen svårigheten i att avgörahur pass hållbara företag egentligen är, om de externa hållbarhetsredovisningarna ärvinklade i syfte att öka läsarens tro att företaget arbetar hållbart. Syftet med uppsatsen äratt undersöka likheter och skillnader i hur företag som anses hållbara respektive ickehållbaraskapar intryck av ett hållbart företagande i sina hållbarhetsredovisningar. Tvåhållbarhetsredovisningar från hållbara företag och två från icke-hållbara företagundersöktes utifrån teorin om impression management. Undersökningen bestod av tvådelar, där den ena innebar en mätning av fyra impression management taktiker och denandra en öppen ansats där fokus låg på att studera visuell information samt löpande text.Undersökningen gav att både de hållbara och de icke-hållbara företag använderimpression management i sina hållbarhetsredovisningar, men att de icke-hållbaraföretagen använder fler och i vissa fall mer aggressiva former.

abstract: Research suggests that behaving in an ingratiatory manner towards one’s supervisor is a double-edged sword. On the one hand, ingratiation is a powerful tool through which employees develop positive social exchange relationships with target audiences (i.e., supervisors) and subsequently obtain desired outcomes at work. On the other hand, third party observers of ingratiation often view this behavior (and the people enacting it) in a negative manner, thereby hindering ingratiatory employees’ ability to develop high quality social exchange relationships with these individuals. However, this research primarily focuses on how organizational actors perceive of ingratiatory employees while neglecting the social context in which this behavior occurs. This is an important limitation because there are compelling reasons to believe that the social context plays a crucial role in how individuals react to ingratiation. Specifically, the social context may influence the extent to which ingratiation is salient, valued, and/or perceived as normative behavior by organizational members both within and external to the ingratiator-target dyad, which in turn affects how this behavior relates to relationship quality with the target and observers. The objective of my dissertation is to address this limitation by integrating a social context perspective with social exchange theory to build a “frog-pond” model of ingratiation. To that end, I propose that employees’ ingratiation relative to their team members, rather than absolute levels of ingratiation, drives positive exchange quality with supervisors. Furthermore, I hypothesize that congruence between the focal employee’s ingratiation and other team members’ ingratiation increases employees’ social exchange quality with team members. I also shed light on the asymmetrical nature of ingratiation (in)congruence by investigating how different types of congruence and incongruence impact social exchange quality with team members in different ways. In addition, I examine how relative ingratiation indirectly influences supervisors’ citizenship behavior toward the focal employee via focal employee-supervisor social exchange quality, as well as how ingratiation congruence indirectly affects team members’ citizenship behavior toward the focal employee through social exchange quality between the two parties. I test my hypotheses in a multi-wave multi-source field study of 222 employees and 64 teams/supervisors. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Business Administration 2019

<p>Studiens syfte var att undersöka om det sker en social desirability effekt vid självskatting av egenskaper som beskriver manliga och kvinnliga stereotyper när dessa egenskaper framhävs positivt. Studien ämnade ytterligare undersöka om män och kvinnor skiljer sig åt i social desirability. Ett experiment utfördes där försökspersonerna slumpvis fördelades över en kontrollbetingelse och två experimentbetingelser. Den ena experimentbetingelsen tilldelades en kvinnlig manipulation där kvinnliga stereotyper framhävdes positivt medan den andra experimentbetingelsen tilldelades en manlig manipulation där manliga stereotyper framhävdes positivt. Kontrollbetingelsen tilldelades ingen manipulation. Därefter fick försökspersonerna skatta sig själva på påståenden i en enkät som beskrev de könstereotyperna som angivits i de båda manipulationerna. Ingen social desirability effekt uppvisades i resultatet.</p>

<p>Introduction: </p><p>A job interview is for both the candidate and the company involved, an important</p><p>situation. It might be tempting for the candidate to adjust the answers to the job in question or what he</p><p>or she thinks the recruiter wants to hear. This behaviour is a part of what socialpsychology would call</p><p>impression management. This term means that you try to control the impressions you send out and</p><p>accordingly adjust your behaviour for the current situation.</p><p>Purpose: </p><p>Candidates usage of impression management is a widely debated subject where the</p><p>research mainly has focused on the candidates, their strategies and the efficiency of impression</p><p>management. Our purpose with this thesis is therefore to see how recruiters experience candidates</p><p>impression management in a job interview, how they handle it and what level of acceptance they have</p><p>for it.</p><p>Theoretical perspectives: </p><p>The theories and previous research used as models for explanation and</p><p>basis for discussion is mainly Erving Goffman´s (1974) dramaturgical perspective and thoughts about</p><p>impression management and Mark R Leary´s (1995) theories concerning impression management</p><p>tactics. In addition to these we also used more specific research concerning attribution, selfdescription</p><p>and problems with applicants use of impression management.</p><p>Methodology: </p><p>We carried out six qualitative semistructured interviews with recruiters from two</p><p>marketleading Swedish companies. The empirical foundation was analyzed through the method</p><p>concentration of meaning and thereafter put in relation to relevant theories and previous research.</p><p>Finally the empirical foundation was discussed on the basis of the thesis purpose.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation is mainly a description of the recruiters experiences</p><p>of different impression management tactics and their coping strategies. The result shows that there is</p><p>many different experiences of the various tactics and whether they are seen positive or negative is</p><p>dependent on which job it is and the candidates impression in general. The empirical foundation also</p><p>describes the recruiters thoughts about how a candidate carries out a successful interview and what</p><p>their interviewsituation looks like. The chapter ends with a description of which importance the</p><p>recruiters ascribe candidates usage of impression management.</p><p>Conclusions: </p><p>Our main conclusion is that even if the recruiters on direct questions concerning</p><p>different impression management tactics describe it as negative, the result shows that it often is seen</p><p>as a relevant social skill and something that is expected of a good candidate. We also think that the</p><p>recruiters are “unconciously aware” of the different impression management tactics. At first they show</p><p>no awarness concerning the tactics but after further discussions we found that they had several coping</p><p>strategies for them.</p>