En utforskande och kvalitativ förstudie kring användningen av skönhetsfilter på Instagram för att förstå unga kvinnors åsikter och tankar kring ämnet. Baserat på Leon Festingers teorier kring social jämförelse, Erving Goffmans impression management och Roger Caillois mimicry så försöker vi förstå vad skönhetsfilter gör med oss och varför vi använder det, tillsammans med användningen av augmented reality och skapandet av ett eget skönhetsfilter. Förstudien utfördes med hjälp av ett framtaget skönhetsfilter som testades på åtta kvinnor i åldrarna 20-24, uppdelat i fyra mindre fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuterades även generella inställningar till skönhetsfilter och sociala medier. Resultaten från fokusgrupperna visade på en liten direkt effekt av att använda skönhetsfilter, men att dessa hade haft större effekt på deltagarna tidigare i livet. De effekter som uppstod var en hypermedvetenhet om sitt utseende och en något sämre kroppsbild bland deltagarna. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Low self-confidence and self-esteem are common among young people. Often, this is a result of the ideals that Instagram users create. With editing tools, adolescents are able to present a better version of themselves – a version they are proud of. However, the ideal of the "perfect person" creates a negative impact, which generates stress. The stress means that young people present themselves in different ways in the pursuit of validation. At the same time, there is a lack of knowledge concerning how this stress affects them and their lives. The aim of this study is, therefore, to explore how young people experience pressure on Instagram. To find out young people's experiences, it was important to talk to them. Therefore, we chose to do twelve qualitative interviews with 18-year-old adolescents in Karlstad, Sweden. From previous research, we were able to identify five different negative influences that generate stress, which were: social acceptance, status, achievements, body image and sexual self-presentation. These negative influences were our starting points when our study was designed. The main research question was "How do young people experience stress on Instagram. We then asked questions that covered the five previous identifed negative influences. By starting from these, we could also distinguish two new negative influences that generate pressure: lifestyle stress, and the stress to collect ”likes,” which we call ”like stress” for short. Lifestyle stress means that young people feel compelled to have a perfect life in the pursuit of validation and likes. Not only do adolescents feel they should have perfect lives online, but they must also live these lives offline. Furthermore, young people are competing to see who manages to show off the most perfect life on Instagram. It emerged in our study that the negative influences of body image, sexual self-presentation, performance and lifestyle are dependent on likes, which made it possible to identify ”like stress” as another variable. This means that young people feel pressured to present themselves in different ways in the pursuit of likes on Instagram. To explain the interdependence between the various negative influences that generate stress, we designed a model named ”The model of Likestress”. The model explains how the social acceptance and status are linked to body image, sexual self-presentation, performance and lifestyle through like stress. In future, it will be important to understand how large a role Instagram plays for young people, as stress can affect their identity development. / Dåligt självförtroende och självkänsla är vanligt bland ungdomar. Ofta är det ett resultat av de ideal som finns på Instagram. Med hjälp av redigeringsverktyg finns möjlighet att presentera en bättre version av sig själv – en version man är nöjd med. Problematiken med detta är att idealbilden av “den perfekta människan” skapar en negativ påverkan som generar press. Kraven innebär att ungdomar presenterar sig själva på olika vis i strävan efter bekräftelse. Samtidigt saknas kunskap om hur detta påverkar dem och deras liv. Denna studie redogör därför för hur ungdomar upplever press på Instagram.   För att få reda på ungdomars upplevelser var det viktigt att prata med dem. Därför valde vi att genomföra tolv kvalitativa samtalsintervjuer med 18-åriga ungdomar i Karlstad. I tidigare forskning kunde vi identifiera fem olika negativa påverkansfaktorer som genererar press, vilka var följande: social acceptans, status, prestationer, kroppsideal och sexuell självpresentation. Dessa hade vi som utgångspunkt när frågorna för vår studie utformades. Vi ställde den övergripande frågan “Hur upplever ungdomar press på Instagram?” och ställde sedan underfrågor som täckte de fem tidigare identifierade negativa påverkansfaktorerna. Genom att utgå från dessa kunde vi även urskilja två nya negativa påverkansfaktorer som genererar press:  livsstilspress och likepress. Livsstilspress innebär att ungdomar känner krav på att uppvisa ett perfekt liv i strävan efter bekräftelse och likes. Ungdomar ska inte bara uppvisa perfekta liv online utan de ska även leva dessa liv offline. Dessutom tävlar ungdomar om vem som lyckas visa upp det det mest perfekta livet på Instagram. Det framkom att de negativa påverkansfaktorerna kroppsideal, sexuell självpresentation, prestationer och livsstil är beroende av likes, vilket i sin tur bidrog till att vi kunde identifiera en likepress. Den innebär att ungdomar känner sig pressade att presentera sig på olika vis i strävan efter likes. För att förklara beroendeförhållandet mellan de olika negativa påverkansfaktorerna som genererar press utformade vi en modell vid namn ”Likepress-modellen”. Den förklarar hur social acceptans och status är sammankopplade med kroppsideal, sexuell självpresentation, prestationer och livsstil genom likepress. För det framtida samhället är det viktigt att förstå hur stor roll Instagram spelar för ungdomar, då press och krav kan påverka deras identitetsutveckling.

Introduktion Tidigare forskning kan identifiera en tydlig revisorsstereotyp.Trots att revisorer i viss mån har arbetat för att motarbetastereotypen, kvarstår samma stereotyp idag som för 40 årsedan. Skiljer sig omgivningens stereotyp från hur revisornuppfattar sig själv, föreligger ett förväntningsgap. Brist påforskning kring hur revisorerna upplever stereotypen och hurde bemöter den, motiverar vår studie. Syfte Studien syftar till att utforska hur revisorer uppfattar denstereotypa bilden om revisorer samt hur och varför de arbetarför att påverka omgivningens föreställningar om revisorer. Metod Denna kvalitativa studie har genomförts genom tolvsemistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter ärrevisionsmedarbetare med olika befattningar och arbetar pånågon av de fyra världsledande revisionsbyråerna. Slutsatser Vi kommer fram till att revisorer uppfattar stereotypen omrevisorer som i huvudsak negativ och icke överensstämmandemed revisorns egen bild av sig själv. Vi har identifierat ett nyttförväntningsgap – skillnader i förväntningar om hur en revisorär. Revisorer arbetar aktivt för att motarbeta stereotypeneftersom det medför fördelar för dem i yrkeslivet. Trotsmotarbetandet kvarstår stereotypen och därmedförväntningsgapet. I viss mån sker dessutom ett omedvetetagerande som tyder på att stereotypen förstärks eller ignoreras. / Introduction Previous research identifies an evident auditor stereotype.Although auditors to some extent have attempted to change thestereotype, the stereotype as it appeared 40 years ago stillremains. Differences between the stereotype and the auditors’perceptions of themselves causes an expectation gap. The lackof research regarding how auditors perceive the stereotype aswell as how they treat it, motivates our study. Purpose The purpose is to examine how auditors perceive the stereotypeof auditors as well as how and why they are working to changethe surroundings perceptions of auditors. Method This qualitative study is based on twelve semi-structuredinterviews. All respondents are audit staff with differentpositions that work in one of the Big 4 accounting firms. Conclusions We conclude that auditors mainly perceive the stereotype ofauditors negative and not consistent with their own images ofthemselves. We have identified a new expectation gap –differences in expectations about the auditor’s traits. Auditorsare working actively to counter the stereotype as it entailsbenefits to them in their professional life. To some extent,auditors are also unconsciously acting in a way that suggeststhat the stereotype is reinforced or ignored.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Syftet med denna studie är att analysera om, och i så fall hur, svenska börsnoterade företag använder impression management (IM) i VD-ord samt om företagens karaktäristika har ett samband med IM. Denna studie fokuserar på sambandet mellan företagets finansiella resultat och användandet av IM i form av läsbarhetspåverkan. Det vill säga, huruvida företag med förbättrade eller försämrade finansiella prestationer rapporterar positiva respektive negativa nyheter i VD-ord på olika sätt. VD-ord är ett populärt avsnitt i årsredovisningen eftersom företagets ledning där får möjlighet att översätta komplexa förhållanden, annars uttryckta i siffror och redovisningsposter, till en lättförståelig, användarvänlig och informativ text. VDord blir till skillnad från årsredovisningens övriga innehåll inte granskat av revisorer och kan därför utsättas för IM i syfte att influera eller förvirra intressenters perception om ett företag.IM i VD-ord utgör studiens beroende variabel och mäts med hjälp av ett läsbarhetstest utvecklat av Rudolf Flesch. Företagens karaktäristika är studiens oberoende variabler och uttrycks genom finansiell prestation och förändringen i finansiell prestation över tid. Företagsstorlek och företagsålder är studiens kontrollvariabler. Finansiell prestation mäts genom avkastning påtotala tillgångar (ROA). Förändringen i finansiell prestation över tid mäts genom den procentuella förändringen i nettovinsten år 2017 jämfört med år 2016. Företagsstorlek reflekteras av totala tillgångar och företagsålder reflekteras av antal börsnoterade år. För att analysera sambandet mellan studiens variabler har statistiska bearbetningar och tester utförts. Studien observerar svenska börsnoterade företag listade på Large-cap i alla branscher förutom finanssektorn.Resultaten visar att VD-ord i genomsnitt är svåra att läsa och därför begripliga endast för en begränsad publik. Det finns en signifikant, positiv relation mellan förändringen i finansiell prestation över tid och IM i VD-ord. Även om finansiell prestation och företagsstorlek har positiva samband med läsbarhet i VD-ord, så är dessa samband inte signifikanta. Företagsålder har ett negativt samband med läsbarhet, emellertid är sambandet inte signifikant. / This study aims to investigate the use of impression management (IM) in CEO-letters of companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Another intention is to analyze different company characteristics and their relation to IM. For instance, how the financial performance of companies affects their use of IM, in terms of readability manipulation of CEO-letters, i.e. whether companies report positive or negative news in CEO-letters differently depending on the company’s financial performance. CEO-letters are a popular section in annual reports because the company’s management is able to translate complex conditions, otherwise expressed in numbers and accounting records, into an easy-to-understand, user-friendly and informative text. However, CEO-letters are not audited and may therefore be exposed to IM inorder to influence or obfuscate stakeholders’ perception of the company.Using the Flesch reading ease formula and statistical analysis, this study explores how the readability of CEO-letters in annual reports tends to vary with several company characteristics and business cycles. The analysis controls for variables previously identified as relevant to the use of IM, such as company size, company age, company performance and companyperformance over time.The results show a significant positive relationship between readability and financial performance over time, measured as the percentage change of net profits compared to previous years. Furthermore, company performance measured as return on assets (ROA) and company size has an insignificant positive relationship with readability. Also, company age has a negative relationship with readability, however, not significant. In addition, this study finds that most companies’ CEO-letters are difficult to read and comprehensible to a limited population.

Syftet med denna studie är att undersöka hur traditionella banker och fintech-banker använder retorik som ett inslag av ’impression management’ i sin hållbarhetsredovisning – för att presentera en hållbar företagsbild. Vidare ska studien undersöka skillnader mellan bankerna. Utgivna hållbarhetsrapporter av två banker från år 2017 och 2021 analyseras genom en retorisk analysmodell baserad på Aristoteles klassiska retorikram etos, patos, och logos. Studiens resultat visar att företagen använder sig av retorisk argumentation i sin hållbarhetsredovisning på ett övertygande sätt och på så vis förmedlar en hållbar bild av sig själva. Etos används för att öka trovärdighet hos företaget exempelvis genom association till andra trovärdiga aktörer på marknaden och genom att de informerar om att de följer lagar och regelverk. Patos används för att anspela på känsla och identifikation hos läsaren genom målande beskrivningar om en mer hållbar framtid och genom metaforer som knyter an till nutida samhällsvärderingar. Logos används i argumentation genom rationalitet som data, vetenskap och rationell argumentation och bidrar till att ge en företagsbild som ger ett logiskt intryck. En korsanalys av fallen visar att den traditionella banken använder retorisk argumentation som mer kan förenas med en konservativ natur. Studien visar hur traditionella banker och fintech-företag använder sig av argumentation i sin hållbarhetsredovisning: och hur bankerna därigenom kan förmedla en bild av sig själva som hållbara. Studien pekar också på att bankerna använder det frivilliga utrymmet i sin hållbarhetsredovisning som ett kommunikationsmedel där de presenterar en önskad företagsbild. / The purpose of this study is to investigate how traditional banks and fintech banks use rhetoric as an element of 'impression management' in their sustainability reports – to present a sustainable corporate image. Furthermore, differences between these banks will be analysed. Sustainability reports presented by two banks in 2017 and 2021 were analysed using a rhetorical analysis model based on Aristotle's classical rhetoric concept of ethos, pathos, and logos. It is found that the banks use rhetoric argumentation to convey a convincing image of their own organization’s sustainability. Ethos is used to support the credibility, for instance through association with other credible actors on the market, and by informing that they follow laws and regulations. Pathos is used to influence emotions and a sense of identification with the reader through illustrative descriptive social values. Logos is used for argumentation by rationality and reason which contributes to the logic appeal of the company. Logos is achieved through data, science, and logic argumentation. A cross case difference is that the traditional bank use rhetoric techniques more in line of a conservative nature. This study shows how traditional banks and fintech companies can use argumentation in their sustainability reports – and how banks can convey an image of themselves as sustainable. This study also imply that banks use the voluntary space in their sustainability reports as a means of communication where they present a desired corporate image.

Syfte: Företagsledningen har stor möjlighet att påverka innehållet i årsredovisningen eftersom delar av den saknar regleringar. Detta gör att det finns en problematik om årsredovisningen ger en trovärdig bild av företaget. Enligt tidigare forskning används grafer i årsredovisningar för att påverka läsarens uppfattning om företaget och det har visat sig att företagen snedvrider graferna för att grafen ska se bättre ut. Syftet med denna studie är därmed att undersöka användningen av grafer för finansiella nyckelvariabler i årsredovisningar och snedvridningar av dessa variabler för medelstora företag. Metod: Studien har ett positivistiskt och objektivt synsätt och en deduktiv ansats. Utifrån den teoretiska referensramen formulerades hypoteser som sedan testades mot det empiriska materialet. Det empiriska materialet bestod av grafer från årsredovisningar och detta samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys. Studien har en longitudinell design där vi studerade 39 medelstora företag listade på Nasdaq OMX Stockholm under två olika år, vilket resulterade i att 78 årsredovisningar studerades. Det empiriska materialet testades genom statistiska tester för att kunna undersöka hypotesernas acceptans. Resultat &amp; slutsats: Studien har visat att medelstora företag har en hög grafanvändning i årsredovisningar och att de använder sig av grafer för finansiella nyckelvariabler konsekvent över tid. Företagen tenderar att visa positiva trender för finansiella nyckelvariabler men studien har även visat att mer än hälften av dessa variabler presenteras felaktigt genom snedvridningar. Denna studie har visat på en högre andel snedvridna finansiella nyckelvariabler jämfört med tidigare forskning som har undersökt stora företag. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom denna studie har visat att det finns snedvridningar i grafer för finansiella nyckelvariabler för medelstora företag listade på Nasdaq OMX Stockholm vore det intressant med ytterligare studier inom området för små och stora företag. Detta för att undersöka om små respektive stora företag skiljer sig från medelstora företag gällande snedvridningar för finansiella nyckelvariabler. Vidare vore det även intressant att undersöka snedvridningar för samtliga grafer i årsredovisningar.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att öka förståelsen för hur medelstora företag använder grafer för finansiella nyckelvariabler i sina årsredovisningar. Den bidrar även till nya kunskapsområden eftersom inga tidigare studier har undersökt varken svenska eller medelstora företag. Studien visar att grafer för finansiella nyckelvariabler tenderar att visas på ett felaktigt sätt för att ge en bättre bild av företaget. Denna studie ökar därför medvetenheten hos läsare av årsredovisningar att grafer inte alltid presenteras på ett tillförlitligt sätt. / Aim: The management has a great opportunity to influence the content of annual reports as there are elements that do not adhere to regulations. Hence there is a concern whether the annual report is a reliable representation of a company. According to previous research, graphs are used in annual reports with the purpose of influencing the reader’s perception about the company. Furthermore, it has been demonstrated that some companies distort the graphs with the purpose of improving their appearance. Thus, the purpose of this study is to investigate the use of graphical representations of key financial variables in annual reports, and the distortion of these variables in mid size companies. Method: The study has a positivist and objective approach with a deductive undertaking. Hypotheses has been formulated based on the theoretical framework, they have thereafter been tested against the empirical findings. The empirical material consisted of various graphs from annual reports which were collected through a quantitative content analysis. The study has a longitudinal design in which we have studied 39 mid size companies during two different years, in total 78 annual reports have been studied. The empirical material has been analyzed through statistical tests with the purpose of investigating the acceptance of the hypotheses. Result &amp; conclusions: The study has shown that mid size companies has an elevated usage of graphs in annual reports, and that they use graphical representations of key financial variables consistently over time. The companies tend to show positive trends for key financial variables, however the study has shown that a majority of these variables are erroneously represented due to distortions. The study has demonstrated a higher share of distorted key financial variables compared to earlier research which has been focused on large companies. Suggestions for future research: As this study has demonstrated the existence of distortions in graphical representations of key financial variables in mid size companies, it would be interesting to conduct further studies in the area of Swedish small and large size companies. Hence investigating if small and large size companies are any different compared to mid size companies regarding distortions of key financial variables. Furthermore it would be interesting to investigate distortions of all graphical representations in annual reports. Contribution of the thesis: The study contributes to an increased understanding of how mid size companies use key financial variables in their annual reports. It also contributes to new knowledge areas as no previous studies has investigated Swedish nor mid size companies. The study shows that graphical representations of key financial variables tend to be exposed erroneously in order to improve the image of the company. Thus, this study increases the awareness of the reader’s of annual reports and alerts them that graphs are not always presented in a reliable way.

No description available.

In the wake of the COVID-19 pandemic and working from home conditions, hybrid work is becoming an increasingly common practice among companies. However, the mix of employees working from home and from the office creates a new environment for communication between employees and supervisors. Physical interactions in the office have proved to be important in allowing employees to present themselves and their work to colleagues and supervisors. Thus, the aim of this study is to investigate how hybrid work affects employees’ opportunities to make themselves and their work visible on equal terms. The method used is semi-structured interviews with employees and supervisors at two large Swedish companies. Results show that employees use continuous dialog, fostering close relations, and supporting colleagues to create favorable impressions in the hybrid workplace. These impression management tactics were motivated by both wanting to look good, as well as do good in the organization. Supervisors likewise agree these behaviors create favorable impressions, although supervisors are more likely to acknowledge behaviors that directly or indirectly assist the supervisors’ work. The study identified four aspects that affect employees’ impression management: routines for mutual meetings, trust and openness within the group, transparency in the work environment, and informal channels for interactions. The results indicate that a hybrid workplace with equal opportunities for managing impressions will decrease the risk of employees experiencing impression management as a sacrifice. However, the biggest challenge to create equal opportunities was identified as providing adequate informal channels for interaction - both generally in the remote environment, as well as informal channels that connect to the wider organization and higher ups in the physical office. / I kölvattnet av COVID-19-pandemin och påtvingat hemarbete, har hybridarbete blivit en alltmer vanligt förekommande arbetsform bland företag. Däremot skapar blandningen av att medarbetare arbetar delvis hemifrån och delvis från kontoret nya förutsättningar för kommunikation medarbetare emellan och med ens chefer. Fysiska interaktioner på kontoret har tidigare visats vara viktigt för medarbetare för att framställa sig själva och sitt arbete inför kollegor och chefer. Denna studie ämnar därav besvara hur hybridarbete påverkar medarbetares möjligheter att på lika villkor synliggöra sig själva och sitt arbete. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på två stora svenska företag. Resultaten visar att medarbetarna använder kontinuerlig dialog, främjande av närhet, och att stötta kollegor för att inge positiva intryck på den hybrida arbetsplatsen. Dessa taktiker för att skapa intryck motiveras både av viljan att se bra ut, och att göra gott för organisationen. Cheferna instämmer med att dessa beteenden skapar ett positivt intryck, även om cheferna är mer troliga att uppmärksamma beteenden som direkt eller indirekt underlättar deras arbete. Studien identifierar fyra aspekter som påverkar medarbetarnas möjligheter att skapa intryck: rutiner för gemensamma träffar, tillit och öppenhet, transparens i arbetsmiljön, samt informella kontaktvägar. Resultaten indikerar att en hybrid arbetsplats med jämlika möjligheter för medarbetarna att skapa intryck minskar risken av att medarbetarna uppfattar sina ansträngningar som uppoffringar. Däremot identifierades den största utmaningen i att skapa jämlika förutsättningar som att förse medarbetarna med lämpliga informella kontaktvägar - både generellt i distansarbetet, men även informella kontaktvägar till den större organisationen och högre uppsatta chefer på kontoret.

Master of Arts / Department of Communication Studies, Theatre, and Dance / Nicole M. Laster / Goffman (1959) suggests that it is through communication that we are able to form impressions of self and express our identity to society. With the emergence of computer-mediated communication and social network sites we’ve witnessed a new form of communication online, and as a result, the traditional forms of impression management used to construct and display identity have shifted to include not just speaking or writing our identity, but displaying who we are through photographs online. This research investigates the connection between the use of a particular social network site, Facebook, and the pattern of impression management techniques through the management and addition of photographs on the site. A two-month ethnography of 16 participants was conducted followed by 3 interviews. Results indicate that digital natives (individuals who have grown up heavily in the presence of technology) tend to convey a variety of conflicting online identities through images, resulting in a “no consequences” generation that, while concerned with privacy, are more concerned with communicating an impression that fits within their primary social roles.