Kvalitetsbristerna i registerkartan är ett välkänt problem och Lantmäteriet arbetar ständigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning på detta problem som är ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete så är bristerna stora på många håll, speciellt på landsbygden och inom skogsmark. Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans gränsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fältstudie där två fastigheters utmärkta gränser kontrollmättes mot registerkartans angivna gränser. En beräkning av det teorietiska skogsvärdet som hamnar i gränszonen mellan registerkartans gräns och den på marken utmärkta gränsen.  En schablonmässig beräkning bedömt på hela Sveriges årliga avverkningsareal som ligger inom den gränszon som påverkas av registerkartans brister har gjorts och värdet av virkesvolymerna inom detta gränsland har beräknats. En Litteraturstudie har genomförts på den litteratur som berör ämnet. Enkätundersökningar till sakkunniga inom skogsnäringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att få en inblick i hur registerkartans brister påverkar. Skogsnäringen vill inte se detta som ett stort problem som påverkar deras arbete. Även fast fel uppstår p.g.a. brister i deras kartmaterial och utrustning. De vill hellre peka på att gränserna många gånger är för dåligt underhållna av fastighetsägarna och att lantmäteriets prissättning gör att man hellre riskerar att göra fel än att få gränsen bestämd.

Samhällets utveckling mot ett allt mer digitaliserat samhälle, medför en ökad användning och efterfrågan av digitalt kartmaterial. Den ökade tillgången till lätthanterlig teknologi för karthantering gör dessutom att det digitala kartmaterialet med lätthet kan användas av allmänheten. Registerkartan som är en del av fastighetsregistrets allmänna del regleras främst i lag om fastighetsregistret och förordningen om fastighetsregister. Registerkartan redovisar bland annat, gränser och beteckningar för fastigheter och samfälligheter, områden för servitut, nyttjanderätter, ledningsrätter, vägrätt och planer. Digitala registerkartan används ofta av myndigheter, kommuner och andra yrkesverksamma för att utföra olika arbeten där en digital redovisning av fastighetsgränser är nödvändig. I detta arbete har yrkesverksammas användning av digitala registerkartan inom fem olika verksamhetsområden studerats för att undersöka hur användningen av registerkartan kan påverka de enskilda fastighetsägarna, ekonomiskt och juridiskt. Syftet med denna studie var att skapa underlag för att förbättra riktlinjerna kring användningen av den digitala registerkartan och för att motivera en mer enhetlig och rättssäker handläggning inom samhällsbyggnadsprocessen. Målet med studien var att kartlägga yrkesverksammas användning av digitala registerkartan för att kunna dra slutsatser om möjliga juridiska och ekonomiska konsekvenser som kan påverka fastighetsägarna. Studiens resultat genererades i huvudsak från en kvalitativ intervjustudie där tjugotre respondenter deltagit. Utöver denna intervjustudie har en dokumentstudie genomförts för att studera de yrkesverksammas befintliga riktlinjer. Av det insamlade resultatet framgick det att det finns en stor variation på användningsområden och hanteringssätt av registerkartan. Men också att kunskapen och insikten i materialet varierade. Vilket kan medföra en oenhetlig hantering som kan bidra till att fastighetsägarna påverkas ekonomiskt och juridiskt.  Slutsatsen av detta arbete var att det finns stora behov av att ta fram enhetliga riktlinjer och information om registerkartan för att säkerställa att registerkartan används på ett anpassat sätt i förhållande till dess varierande kvalitet. / The development of society towards an increasingly digitalized society leads to an increased use and demand for digital map material. The increased access to easy-to-use map management technology also makes it possible for the digital map material to be easily used by the public. The cadastral index map, which is part of the property register's general part is regulated primarily in the “lag om fastighetsregister” and ”förordning om fastighetsregister”. The cadastral index map shows, among other things, boundaries and designations for real estate joint property unit, areas for easement, rights of use, utility easement, right of way, as well as plans and more. The cadastral index map is often used, by other authorities, municipalities and other professionals, to perform various tasks where a digital accounting of real estate boundaries is necessary. In this work, employers' use of the cadastral index maps in five different areas of activity has been studied, to see how the use of the cadastral index map can affect the individual property owners financially and legally. The purpose of this study was to create a basis for improving the guidelines on the use of the cadastral index map and to motivate a more uniform and legal-safe handling of the social construction process. The aim of the study was to map the employers' use of the cadastral index map in order to draw conclusions about possible legal and economic consequences that could affect the property owners. The study's results were mainly generated from a qualitative interview study where twenty-three respondents participated. In addition to this interview study, a document study has been conducted to study the existing guidelines of the professionals. From the collected results it appeared that there was a great variety of areas of use and handling methods for the cadastral index map. But also that knowledge and insight into the material varied. Which can lead to an inconsistent management that can contribute to the property owners being legally and financially affected. The conclusion of this was that there is a great need to produce uniform guidelines and information on the cadastral index map to ensure that the register map is used in a customized manner in relation to its shortcomings.

I studien undersöktes hur en högre noggrannhet på fastighetsgränserna i registerkartan vid utbyggnad av VA-nät kan uppnås och vilka problem som kan uppstå om registerkartan inte stämmer. I studien undersöktes också hur stora avvikelserna är mellan registerkartans fastighetsgränser och gränserna i verkligheten och vilka mätningar som behöver utföras för att korrigera noggrannheten i registerkartan. Även en undersökning av vilka konsekvenser det kan leda till om registerkartan har en stor osäkerhet utfördes. För att besvara de frågeställningar som ställts genomfördes en fallstudie, där fältarbete och en enkätundersökning ingick. Fältarbetet genomfördes på landsbygden i Sunne kommun i områdena Karsbol och Tomthult. I dessa områden hade fastighetsgränserna varierande noggrannhet enligt registerkartan. För att undersöka fastighetsgränsernas noggrannhet i registerkartan mot de fysiskt markerade gränspunkterna tillämpades GNSS-mätning. Inför mätningen granskades fastighetsrapporter och förrättningskartor. En enkätundersökning genomfördes för att få en bredare bild av vilka problem registerkartans brister kan medföra. Vid denna enkätundersökning deltog nio personer med olika arbetstitel. Registerkartan ingår i fastighetsregistrets allmänna del, där bland annat information om fastigheternas och samfälligheternas registerbeteckning, tillkomstsätt och areal uppges. Den redovisning av fastighetsgränser som sker i registerkartan har inte någon rättsverkan utan det är förrättningsakten med tillhörande förrättningskarta som besitter detta. Mätningarna utfördes med hjälp av GNSS-mätning och nätverks-RTK, där flera SWEPOS-stationer och driftledningscentraler samverkar för att kunna ge en så korrekt position som möjligt. Resultatet från fältarbetet visar att gränspunkters lägen enligt registerkartan skiljer sig märkbart från motsvarande inmätta gränspunkter. Av resultatet framgår det att avvikelsen är större i området Karsbol, där inmätning av gränspunkterna skett i slutet på 1920-talet, än vad det var i området Tomthult där inmätning skett i närtid. En ersättningsberäkning genomfördes för att få en uppfattning av vilka konsekvenser som orsakas av registerkartans osäkerhet. Studien visar i sin helhet att det krävs mycket arbete för att uppnå hög noggrannhet över hela registerkartan. För att utreda andra konsekvenser som registerkartans osäkerhet kan leda till krävs ytterligare studier inom området. / Cadastral index maps are used by most municipalities on daily basis. However, the map partly has a low accuracy and problems can arise, for example, in the development of water and sewer networks, where it may be asked whose property the intrusion will take place on. Little scientific work has been done regarding investigation of the low accuracy of the property boundaries, because the work is time-consuming. The study was carried out in collaboration with the municipality of Sunne, and the areas that were investigated were Karsbol and Tomthult. This study is dealing with how to get a higher accuracy of the property boundaries on the cadastral index map can be achieved and what problem it can lead to if the map have poor quality. To investigate the property limits, the accuracy of the register map and the physically marked boundary points measured by GNSS-measurement. The survey was conducted to get a broader picture of what the problems the register map´s flaws may result in municipal work. The result shows that the cadastral index map is noticeably different from the actual boundary points and it would take a lot of work to get a high accuracy on the map. If the method is to be useful in practice, further investigation is required and measuring of more boundary points is necessary.

The cadastral index map is a great benefit to the surveying and governments. The map's main purpose is to show how the overall cadastral division looks in Sweden. The lack of quality of the cadastral index map dose not allows property-owners to know where to draw the boundary between their and others' property. In order to know where to find the boundaries between two properties, is it up to the property-owners themselves (self or in company by the other property-owner) to construct various usucaption at the boundaries. The main objective of the study is to verify the existence and extent of usucaption on forest properties in Bodan, a village outside Skellefteå. A subsidiary aim of the study was intended to investigate the problems that can occur when measuring with GNSS in a forest environment. Another subsidiary aim were to describe what legal protection the boundary conditions has been and find out how usucaption today is handled by the Cadastral Authority. Measurements of all usucaptions have been performed. This process of measurement was performed with GNSS instruments and network RTK as the measurement method. In order to answer how usucaption is currently handled an interview study was conducted, in which 7 people were interviewed. The results of previous studies resulted in forest density has the greatest impact on GNSS survey in the forest environment. After processing the data, the results concluded that differences in tree height are the most common usucaption in Bodan. Then an estimate of the deviation between all usucaptions and the cadastral index map was made. This resulted in the largest maximum deviation between usucaption and cadastral index map was 11,463 m and the average deviation of all usucaption against the cadastral index map was 2.074 m. The conclusion drawn after the course of the work was that the longer boundary lines, the greater the distance between claimed border and the cadastral index map. By interpreting and describing the text of § 18 JP, 14 Ch. 5 § FBL and immemorial custom has the legal situation of usucaption been answered.  The result was that usucaption today has a relatively weak legal protection, it is only when the boundaries are not legally defined the Cadastral Authority is using a usucaption to determining a boundary. By using laws principles § 18 JP, 14 Ch. 5 § FBL and immemorial custom, a boundary is moved if there is an agreement, however, requires a very high degree of proof for this to be implemented. From the interviews, the result was that usucaptions is not often used to decide a new boundary. The usucaptions is instead used to show the property owners where the approximate boundary is. An agreement between the property-owners is the most common solution on how usucaptions are handled. / Den digitala registerkartan (DRK) är till stor nytta för Lantmäteriet, myndigheter och övriga näringsidkare. Kartans huvudsyfte är att visa hur fastighetsindelningen ser ut i landet. Den bristande kvalitén på DRK gör att fastighetsägare inte vet var gränsen går mellan deras och andras fastigheter. För att veta var fastighetsgränsen går mellan två fastigheter kan fastighetsägare själva eller i samtycke med den andra fastighetsägaren uppföra olika gränshävder. Huvudsyftet med studien är att kontrollera förekomsten och omfattningen av gränshävder på skogsfastigheter i Bodan, en by utanför Skellefteå. Ett delsyfte med studien var att fastsälla vilka problem som kan uppstå vid mätning med GNSS i skogsmiljö. Ytterliggare delsyften var att beskriva vilket rättsligt skydd en gränshävd har samt ta reda på hur gränshävder idag hanteras av kommunala lantmäteriet i Skellefteå. För att undersöka hur stor omfattningen av gränshävderna var har det utförts inmätningar över alla gränshävder. Denna inmätningsprocess utfördes med GNSS-instrument och nätverks-RTK som mätningsmetod.  För att kunna besvara på vilka problem som kan uppstå vid GNSS-mätning i skogsmiljö har tidigare studier inom området undersökts. Undersökningen om tidigare studier resulterade i att skogens täthet har den största inverkan på GNSS-mätning i skogsmiljö. Efter bearbetning av mätdata från inmätningsprocessen blev resultatet att differens i trädhöjd (beståndsgräns) är den vanligaste gränshävden i Bodan. En beräkning av alla linjers medel-, maxavvikelse och medianvärde gjordes där resultatet blev att den största maxavvikelsen mellan en gränshävd och registerkartan var 11,463 m och att medelavvikelsen för alla gränshävder gentemot registerkartan var 2,074 m. Slutsatsen som drogs efter arbetes gång var att ju längre gränslinjerna är desto större är avstånden mellan gränshävderna och digitala registerkartan. Genom att tolka och beskriva 18 § JP, 14 kap. 5 § FBL (SFS 1970:988) samt urminneshävd har gränshävders rättsläge besvarats. 7 intervjuer har genomförts för att kunna besvara hur gränshävder idag hanteras. Resultatet från tolkningen av rättsläget blev att gränshävder idag har ett relativt svagt rättsligt skydd, det är först när gränser är icke lagligt bestämda som Lantmäteriet utgår från en gränshävd för att bestämma en gräns sträckning. Genom att använda lagrummen 18 § JP, 14 kap. 5 § FBL (SFS 1970:988) samt urminnes hävd kan en gräns sträckning flyttas om det finns överenskommelse, dock krävs en mycket hög bevisgrad för att detta ska kunna genomföras. Från intervjuerna blev resultatet att gränshävder oftast inte är till för att hävda en gräns sträckning från den lagligt bestämda utan att visa var gränsen går på marken. Samt att en överenskommelse mellan fastighetsägare är den vanligaste lösningen på hur gränshävder hanteras.

Derramamentos de petróleo geraram o aumento da atenção de órgãos governamentais e civis quanto a estudos e técnicas para minimizar os danos aos recursos ambientais e socioeconômicos causados por este tipo de acidente. O desenvolvimento de técnicas e os estudos relacionados à prevenção e resposta aos acidentes busca maior eficiência na resposta à contingência e à diminuição dos danos ambientais e socioeconômicos causados na área atingida. A Carta de Sensibilidade Ambiental ao Derramamento de Óleo (Carta SAO) é uma importante ferramenta para a diminuição de danos causados ao ambiente, para o planejamento ambiental na prevenção e na reposta a acidentes em locais de armazenamento e transporte de hidrocarbonetos, tais como dutos, ferrovias, rodovias, etc. Na Carta SAO, para áreas de exposição de sedimentos e rochas sedimentares, procura-se quantificar e qualificar uma determinada área que apresente vulnerabilidade e sensibilidade ao óleo, ou seja, estipular a área e as características intrínsecas do terreno que apresenta alguma probabilidade de ser atingido por óleo, considerando também atividades de resposta. As características dos sedimentos existentes em áreas vulneráveis permitem a determinação de sua sensibilidade, assim buscou-se estudar os parâmetros sedimentares mais influentes na determinação da sensibilidade ambiental do terreno, como a granulometria e seleção, os quais influenciam a porosidade e permeabilidade do terreno, e o cruzamento dessas informações com a declividade do terreno. A fim de testar a eficiência desses parâmetros, o estudo foi aplicado na Bacia do Ribeirão Tamanduá, na região de Cravinhos (SP), por ser interceptada pelo Duto OSBRA e a área de exposição dos arenitos da Formação Botucatu. / Oil spills have resulted in increased awareness among government and private agencies regarding studies and techniques to minimize damages caused by this type of accident to environmental and socio-economic resources. The development of techniques and the studies for prevention and response to accidents is intended to achieve greater effectiveness in dealing with this type of contingency and to decrease the environmental and socio-economic damage to the areas affected by oil spills. The Environmental Sensitivity Index Map for Oil Spills (ESI Map) is an important tool that helps to decrease the damage caused to the environment. It is also useful in planning prevention and responding to accidents in storage areas and in transporting hydrocarbons, in ducts, by rail, road, etc. The purpose of the ESI Map is to quantify and qualify certain areas of exposed sediments and sedimentary rocks that are vulnerable or present sensitivity to oil. In other words, stipulate the area and the intrinsic characteristics of the ground that may receive an oil spill, and considering the response actions. The characteristics of existing sediments in vulnerable areas allow the determination of the area\'s sensitivity. As a result, the study focused on the sedimentary parameters with greatest influence in determining the area\'s environmental sensitivity, such as granulometry and grain selection, which have an influence in the ground\'s porosity and permeability, and cross-referencing this information with the declivity of the ground. In order to test the efficiency of these parameters, the study was implemented in the Bacia do Ribeirão do Tamanduá, in the Cravinhos (SP) region, because it intercepts the OSBRA oil pipeline and an area with exposed sandstone from the Botucatu Formation.

Derramamentos de petróleo geraram o aumento da atenção de órgãos governamentais e civis quanto a estudos e técnicas para minimizar os danos aos recursos ambientais e socioeconômicos causados por este tipo de acidente. O desenvolvimento de técnicas e os estudos relacionados à prevenção e resposta aos acidentes busca maior eficiência na resposta à contingência e à diminuição dos danos ambientais e socioeconômicos causados na área atingida. A Carta de Sensibilidade Ambiental ao Derramamento de Óleo (Carta SAO) é uma importante ferramenta para a diminuição de danos causados ao ambiente, para o planejamento ambiental na prevenção e na reposta a acidentes em locais de armazenamento e transporte de hidrocarbonetos, tais como dutos, ferrovias, rodovias, etc. Na Carta SAO, para áreas de exposição de sedimentos e rochas sedimentares, procura-se quantificar e qualificar uma determinada área que apresente vulnerabilidade e sensibilidade ao óleo, ou seja, estipular a área e as características intrínsecas do terreno que apresenta alguma probabilidade de ser atingido por óleo, considerando também atividades de resposta. As características dos sedimentos existentes em áreas vulneráveis permitem a determinação de sua sensibilidade, assim buscou-se estudar os parâmetros sedimentares mais influentes na determinação da sensibilidade ambiental do terreno, como a granulometria e seleção, os quais influenciam a porosidade e permeabilidade do terreno, e o cruzamento dessas informações com a declividade do terreno. A fim de testar a eficiência desses parâmetros, o estudo foi aplicado na Bacia do Ribeirão Tamanduá, na região de Cravinhos (SP), por ser interceptada pelo Duto OSBRA e a área de exposição dos arenitos da Formação Botucatu. / Oil spills have resulted in increased awareness among government and private agencies regarding studies and techniques to minimize damages caused by this type of accident to environmental and socio-economic resources. The development of techniques and the studies for prevention and response to accidents is intended to achieve greater effectiveness in dealing with this type of contingency and to decrease the environmental and socio-economic damage to the areas affected by oil spills. The Environmental Sensitivity Index Map for Oil Spills (ESI Map) is an important tool that helps to decrease the damage caused to the environment. It is also useful in planning prevention and responding to accidents in storage areas and in transporting hydrocarbons, in ducts, by rail, road, etc. The purpose of the ESI Map is to quantify and qualify certain areas of exposed sediments and sedimentary rocks that are vulnerable or present sensitivity to oil. In other words, stipulate the area and the intrinsic characteristics of the ground that may receive an oil spill, and considering the response actions. The characteristics of existing sediments in vulnerable areas allow the determination of the area\'s sensitivity. As a result, the study focused on the sedimentary parameters with greatest influence in determining the area\'s environmental sensitivity, such as granulometry and grain selection, which have an influence in the ground\'s porosity and permeability, and cross-referencing this information with the declivity of the ground. In order to test the efficiency of these parameters, the study was implemented in the Bacia do Ribeirão do Tamanduá, in the Cravinhos (SP) region, because it intercepts the OSBRA oil pipeline and an area with exposed sandstone from the Botucatu Formation.

The eye lens grows continuously throughout life and changes its shape as the eye changes focus from a distant to a near object (the process of accommodation). These changes are complex because they may affect not only the shape of the lens, but also its refractive index distribution. To date there has been no satisfactory technique for directly and non-invasively measuring these changes. In this study the refractive index distribution through the isolated lens was measured non-invasively using a novel MRI technique. The dependence of the refractive index value of lens tissue on its transverse relaxation rate (R2) was determined empirically from measurements on lens homogenate samples. Using a multi-spin-echo imaging sequence, data were acquired for constructing R2 maps of a central slice through the isolated lens. These R2 maps were transformed to refractive index maps using the empirically determined dependence of refractive index on R2. Using a standard algorithm for ray tracing through gradient index media, the propagation of light rays through the index map were simulated. The optical properties of the lens, such as focal length, were then measured. The technique was validated by also directly measuring the focal length of each lens using laser ray tracing. The subtle changes in refractive index distribution that are responsible for the dramatic change in the optical properties of the isolated lens with age, were observed for the first time. The decrease in surface power of the isolated lens with age accounted only partially for the decrease in total lens power with age, the remainder resulting from a reduction in the gradient of refractive index (GRIN) power. It is likely that this reduction in GFUN power is the mechanism by which the eye maintains emmetropia (good distant vision) with age despite the increasing curvature of its surfaces. The reduction in the GRIN power of the lens was found to be mainly due to a flattening of the refractive index profile in the central region of the lens, accompanied by steepening of the profile near the edge of the lens. In agreement with a previous MRI study of the isolated human eye lens, this study found a decrease in the refractive index of the nucleus with age. However the age related change in this study was not as large and not found to be statistically significant. The results demonstrate that existing simple models for the optics of the eye lens are inadequate to accurately describe its properties. Several more sophisticated models were considered in an attempt to describe better the age-dependent changes that occur in both the power of the lens and its longitudinal aberration. Mathematical modelling was also used to simulate the accommodative process and investigate possible changes in the index distribution of the lens that may occur with accommodation. A preliminary in vivo study was performed aimed at observing the change in the refractive index distribution of the eye lens with age and accommodation. These results demonstrated the feasibility of the technique for in vivo applications and showed that within experimental error there is little change in the central refractive index of the lens with age. However the resolution achievable with standard clinical imaging sequences and signal detection hardware was not optimal for in vivo refractive index mapping of changes in the human eye lens with accommodation. Finally therefore, methods for refining the technique for in vivo applications are discussed which may make it possible to directly and simultaneously measure both the shape and refractive index distribution of the lens with age and accommodation.