Detta arbete har som syfte att undersöka hur politiker med skolan som ansvarområde samt skolchefer uppfattar möjligheten att skapa god lärmiljö för elever med utvecklingsstörning i grundskola. Jag har intervjuat sex skolchefer och sex politiker med kvalitativa intervjuer och undersökt hur informanterna ser på möjligheten att elever från särskola får sin utbildning i grundskolan. Jag har även undersökt hur informanterna beskriver arbetet med integrering mellan grundskola och särskola. Resultatet visar att informanterna såg olika på möjligheten för elever från särskola att få sin utbildning i grundskolan. De respondenter som såg det som möjlighet för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, hade annorlunda uppfattningar om skolans mål, elevernas möjligheter till socialt samspel och lärarnas kompetens än de som såg mera hinder. De respondenter som ansåg att det fanns hinder för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning i grundskola, betraktade skolans mål främst i relation till elevers individuella utveckling, de såg svårigheter i socialt samspel och en omöjlighet för lärare att anpassa undervisningen. Respondenterna uppger att kommunerna styrde på olika sätt, antingen genom tydliga politiska mål eller genom ekonomin. Alla informanter ansåg att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att inkludering ska lyckas. Men även här gick tankarna isär om vad som är möjligt. Några av informanterna såg möjligheterna till kompetensutveckling och att anställa den kompetens som behövs, medan andra såg det som att utmaningarna för lärarna skulle bli för stora ändå. Rektor sågs som den som har ansvar för att kompetensen finns, samt att lärarna får det stöd som behövs. Ingen kommun uppgav ekonomi som en faktor som påverkar om inkludering är önskvärt eller inte. I relation till tidigare forskning om möjligheter för inkludering av elever med utvecklingsstörning, har denna studie om politikers och skolchefers uppfattningar lyft fram flera viktiga aspekter, såsom betydelsen av hur respondenter ser på skolans uppdrag och mål, samt betydelsen av lärares kompetens, stöd till lärare och medveten politisk styrning.

Syftet med denna studie är att undersöka tolv grundskollärares inställning till integrering, samt om och hur de utifrån sin inställning skapar förutsättningar för lärande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsättningar för lärande är ett vitt begrepp har vi valt att fokusera på interaktion. Studien utgår från de två specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lärares inställning till integrerade elever och hur det påverkar integrerade elevers förutsättningar för lärande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att påtala interaktionens betydelse för lärande. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Metoder som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med undervisande lärare. Intervjuerna analyserades med ett kvantitativt analysredskap och med en kvalitativ innehållsanalys. Kvantitativa strukturerade observationer i undervisningssituationer för integrerade elever genomfördes. Observationerna analyserades med kvantitativt analysredskap, därefter med en jämförande kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att lärarens inställning har stor betydelse för den interaktion som sker mellan lärare och integrerade elever, men också för hela undervisningssituationen. Viljan att genomföra anpassningar i undervisningen utifrån elevens behov, användande av andra strategier än de vanliga samt kontroll av elevens kunskapsutveckling ser vi skiljer sig mycket beroende på om läraren har ett kategoriskt eller relationellt perspektiv.

Denna undersökning handlar om individintegrerade särskoleelever med en intellektuell funktionsnedsättning. Urvalsgruppen har varit hela 14 grundskolor, och pedagoger och assistenter på samtliga dessa skolor.Genom enkäter, observationer och formella samt informella samtal undersöks lärmiljön, samarbete mellan pedagoger och assistenter och hur skolan arbetar med begreppen integrering, inkludering och delaktighet. Frågeställningen i denna undersökning var vilka likheter och skillnader som finns i lärmiljöerna, hur samarbetet mellan pedagoger och assistenter ser ut samt vilken typ av inkludering och delaktighet som finns på de olika skolorna. Syftet med denna studie var att jag ville veta om det finns någon förklaring bakom varför vissa lärmiljöer är en positiv inlärningsmiljö och vissa är mindre bra för individintegrerade elever med intellektuell funktionsnedsättning. Analysmetoden i detta arbete utgår från grundad teori. Grundad teori är en metod som passar bra att använda när forskaren vill utgå från empiriskt material istället för en teori. Metoden är övervägande induktiv och hypotesgenererande. De koder som kom fram genom observationer och samtal sammanställdes till kategorier för att till slut landa i en tänkbar teori.Resultatet visar att relationer och läroplaner spelar en stor roll för lärmiljön. Pedagoger och assistenter har en osäkerhet när det gäller hur de ska använda och tillämpa särskolans läroplan i relation till grundskolans läroplan. Relationen och inställningen till dessa två läroplaner visar sig hos vissa lärare i en rädsla att misslyckas. Detta, menar jag, medför en ansträngd relation till integrerade elever.Likaså visar studien att relation mellan elev och pedagog är särskilt viktiga. Empati och förståelse är nyckelfaktorer. Förmågan att se hela barnet spelar roll, liksom att kunna se genom ”skalet” på en elev med beteendeproblem.Med hjälp av resultatet i denna undersökning önskar jag påbörja ett förändringsarbete där pedagoger och assistenter ska få möjligheter till nätverk, handledning och fortbildning i att undervisa och möta elever med intellektuell funktionsnedsättning, som är individintegrerade särskoleelever i grundskolan. / This study is all about individual integrated students with intellectual disabilities. The selection group has been 14 primary schools, teachers and assistants. Through questionnaires, observations and formal and informal discussions examined the learning environment, cooperation between teachers and assistants, and how the school works with the concepts of integration, inclusion and participation.The issue in this investigation were the similarities and differences in learning environments, the cooperation between teachers and assistants look like and what kind of inclusion and participations available in the various schools. The purpose of this study was that I want to know if there is any explanation behind why certain learning environments are good and some less good for students.The method of analysis in this work is based on grounded theory. Grounded Theory is a method that is suitable for use when the researcher wants to be based on empirical data rather than a theory. The method is predominantly inductive and hypothesis-generating.The codes were developed through observation and conversation compiled into categories to finally land in a possible theory.The results show that relationships and curriculum plays a big role in the learning environment. Teachers and assistants have an uncertainty regarding special school curriculum through the curriculum. Similarly, relations are important. Empathy and understanding are key factors. The ability to see the whole child matters.Using the results of this investigation, I wish to start a change process where teachers and assistants to be opportunities for networking, mentoring and training in teaching individual integrated pupils with intellectual disabilities.