Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare inom individ och familjeomsorgen (IFO) i två kommuner i Värmland arbetar för att bryta det sociala arvet. Vi använder oss utav en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte. Studien bygger på intervjuer med sju yrkesverksamma socionomer, där samtliga är verksamma inom IFO. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och tolkats utifrån empowerment-teorin och Gustav Jonssons teori om det sociala arvet. Resultatet visade att IFO arbetar utifrån två olika synsätt för bryta ett socialt arv, det ena innefattar att tillföra nya influenser till barnet i dennes hemmiljö och det andra innebär att avlägsna den unge från sin bristande hemmiljö för att på så sätt tillföra nya perspektiv. Resultatet visar även att det förebyggande arbetet är en bristvara inom kommunerna, vilket försvårar arbetet att kunna fånga upp individer i ett tidigt skede. Slutsatsen var att socialsekreterarna använder sociala insatser som verktyg för att öka möjligheterna till att bryta både det enskilda barnet och familjens behov av sociala insatser, dock i samma stund som insatsen tillsätts arbetar socialsekreterare IFO aktivt för att stärka individer för att de ska kunna klara sig själva. Vi gör tolkningen att individernas sociala arv kan påverka deras motivation till insats. / The purpose of this study was to investigate how social workers within the individual and family care (IFO) work in two municipalities in Värmland to break the social heritages.  The study is based on interviews with seven professional social workers, all of them are working within IFO. Data has been analysed with a qualitative content analysis and Empowerment Theory and Gustav Jonsson's (1969) Theory of Social Heritage. The results showed that social workers utilise two different approaches to break negative intergenerational patterns. The first approach involves introducing new, positive influences to the child and it´s family in their home environment, whilst the second approach involves removing the child from undesirable environmental aspects in order to add new, positive influences. The result also showed that the lack of preventive interventions makes it difficult to assist individuals at an early stage. We conclude that social workers utilise social intervention as a method to increase the success rates of breaking the negative social heritage to children and their families. Evidently, at the same time as social intervention is utilised, the IFO social workers aim to actively strengthen individuals so that they can function on their own.  We do the interpretation that an individuals' social heritage may have an impact on their motivation for effort.

The purpose of this study is to examine how supervisors within individual and family care handle the area for burnout among social workers. The study also examined supervisors view on the psychosocial environment and its significance for burn-out. In this qualitative study, interviews were conducted with 7 professionals supervisor. The result show that supervisors within individual and family care have experience of burn-out among social workers. All informants point out that the occurrence of burn-out looks different for different individuals who are affected. The result also show, based on the informant’s responses, that the psychosocial work environment in the workplace has a connection with the mental illness of the employee and that in combination with each other, affect the individual's well-being. The majority of informants illustrate various challenges regarding these areas, including privacy life versus professional life in the occurrence of burn-out. The result of the study show that there is a need for more research on the subject. / Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom individ- och familjeomsorg hanterar området för utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Studien undersökte även chefers syn på den psykosociala arbetsmiljön och dess betydelse för utmattningssyndrom på arbetsplatsen. Till studien valdes en kvalitativ ansats där sju stycken yrkesverksamma chefer intervjuades. Resultatet visar att chefer inom individ-och familjeomsorg har erfarenheter av utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Samtliga informanter pekar på att uppkomsten av utmattningssyndrom ser olika ut för olika individer som drabbas. Resultatet visar också, utifrån informanternas upplevelser, att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen har ett samband med psykisk ohälsa hos medarbetaren och att dessa i kombination med varandra påverkar individens mående. Majoriteten av informanterna belyser olika utmaningar gällande dessa områden, däribland privatliv kontra yrkesliv i uppkomsten av utmattningssyndrom. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av mer forskning kring ämnet.

The aim of this study was to investigate newly graduated social workers and soon to be graduated students of social work and their experiences regarding legal knowledge as practitioners working in individual and family care. The study was carried out with the help of a qualitative method. The material was collected through semi-structured interviews with social workers working in different areas such as child and family-care, financial assistance and addiction-intervention care. The interviewees presented their experiences of differences and gaps, confidence in their own legal knowledge, the inevitable possibility to interpret, time during education, further development of legal knowledge, and promotional and inhibiting factors for learning. The theory being used is Aristotle's theory of knowledge and its further development of Kant and Ryle. The study consistently contains a professional-theoretical perspective. In addition, previous research has been used to link the results with both the theoretical perspective and the interviewees' statements. The result shows that there is a difference and a gap between studies and working life and that a large part of the legal knowledge comes from the work. The majority considered that they had acquired basic legal knowledge from their education but they wanted more in-depth knowledge. They also considered that the work as a social worker is complex, as the different areas within the law they work with leave a great deal of room for individual interpretations. Half of all interviewees also described a need for further development. A large part of previous research correlates with what emerged from the study's results. According to the interviewees, a large part of their knowledge derives from practical experience while there is an imminent desire to combine the practice with the theory. / Studiens syfte var att undersöka nyexaminerade socionomers och snart utexaminerade socionomstudenters upplevelser av sina juridiska kunskaper som myndighetsutövare inom området individ- och familjeomsorg. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetade inom områdena barn- och familj, ekonomiskt bistånd samt missbruk. Intervjupersonerna återgav sina erfarenheter av skillnader och glapp, förtroendet till den egna juridiska kunskapsnivån, det oundvikliga tolkningsutrymmet – en utmaning, tiden på socionomprogrammet, vidareutveckling av juridiska kunskaper samt främjande och hämmande faktorer för inlärning. Den teori som har använts är Aristoteles kunskapsteori samt dess vidareutveckling av Kant och Ryle. Studien innehåller genomgående ett professionsteoretiskt perspektiv. Därtill har tidigare forskning använts för att knyta samman resultatet med både teorin och intervjupersonernas utsagor. I resultatet framgår det att det finns en skillnad och ett glapp mellan studier och arbetsliv och att en stor del av den juridiska kunskapen kommer från arbetet. Majoriteten ansåg att de fått med sig grundläggande juridiska kunskaper från socionomprogrammet men att de önskat mer fördjupning. De ansåg även att arbetet som socialsekreterare är komplext då lagtexterna de arbetar med lämnar ett stort utrymme för individuella tolkningar. Hälften av alla intervjupersoner beskrev därtill ett behov av vidareutveckling. En stor del av tidigare forskning korrelerar med det som framkom i studiens resultat. Enligt intervjupersonerna härstammar en stor del av deras kunskaper ifrån praktiska erfarenheter och det finns ett överhängande önskemål om att kombinera praktiken med teorin.