<p>Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes. Studien omfattades av 23 elever som går första året på IV i en kommunal gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visade att elever på IV har genomsnittligt låg KASAM. Antonovsky (1991) menar att individer med låg KASAM ser både yttre och inre stress uteslutande från den negativa sidan. Författarnas förförståelse var att eleverna skulle ha låg KASAM och resultatet motsvarar författarnas förväntningar.</p>

<p>Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser.</p><p>Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.</p>

Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser. Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.

Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes. Studien omfattades av 23 elever som går första året på IV i en kommunal gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visade att elever på IV har genomsnittligt låg KASAM. Antonovsky (1991) menar att individer med låg KASAM ser både yttre och inre stress uteslutande från den negativa sidan. Författarnas förförståelse var att eleverna skulle ha låg KASAM och resultatet motsvarar författarnas förväntningar.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergång från ett individuellt program på gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där fyra elever i åldern 16-19 år har intervjuats. Vårt intresse fångades under en praktikperiod på en skola där många av eleverna på IV läste upp betygen och sökte in på ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna är att en inre motivation och ett mål spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier.</p> / <p>The object of this essay is to describe some student’s changeover from the individual programme in college to the national program. A qualitative method has been used, four students between the ages of 16-19 has been interviewed. Our interest for this subject was developed during a practice period at a college, where some students, unlike the belief of the school board, at the individual programme continued to the national programme. The common factors for the students to get further in their studies have been their inner motivation as well as having academic goals.</p>

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergång från ett individuellt program på gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där fyra elever i åldern 16-19 år har intervjuats. Vårt intresse fångades under en praktikperiod på en skola där många av eleverna på IV läste upp betygen och sökte in på ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna är att en inre motivation och ett mål spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier. / The object of this essay is to describe some student’s changeover from the individual programme in college to the national program. A qualitative method has been used, four students between the ages of 16-19 has been interviewed. Our interest for this subject was developed during a practice period at a college, where some students, unlike the belief of the school board, at the individual programme continued to the national programme. The common factors for the students to get further in their studies have been their inner motivation as well as having academic goals.

Studiens syfte är att: med utgångspunkt i två skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) påvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid två skilda tidpunkter löst differentieringsfrågan, samt att påvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstås. Syftet uppfylldes genom två frågeställningar. Den första riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jämförde de båda propositionerna för att se om det över tid skett någon förändring i differentieringsfrågans besvarande och dess bakomliggande motiv. Studien befinner sig inom ett läroplansteoretiskt forskningsfält och har tagit avstamp ifrån differentieringsrelaterad teori. Studiens källmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat påvisade en förändring över tid i besvarandet av differentieringsfrågan. Båda de undersökta propositionerna betonar det demokratiska syftet mest frekvent, men de gör det på olika sätt. I propositionen daterad 2009 går det demokratiska syftet oftare att koppla till elevers egna individuella val. I studien framkom två skäl till detta som beror på en över tid ändrad syn på det meritokratiska syftets innebörd. Det första att regeringen inte anser att alla elever är lämpade för högskolestudier. Den andra att den nu sittande regeringen inte delar synen om en arbetsmarknad som förutsätter ett kunskapssamhälle. Istället ser man att en framtida arbetsmarknad kommer att ställa mindre krav på utbildning.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever.

The aim for this study is to investigate how the cooperation between teachers from nine-years compulsory school and comprehensive upper secondary school is organized in a Swedish municipality, based on the formulation in the Swedish curriculum. My idea is to see how the cooperation is organized, when it comes to information about pupils who haven’t passed the qualifications to upper secondary school, especially in Mathematics. Lennart Lundquist’s basic ideas about the qualities of the one who is guided, in this case the teacher, underlie my study when it comes to the directions from the school board. I carried out my study in a Swedish municipality, where I interviewed teachers at two different compulsory schools and one upper secondary school. I also let the school board become a part of my study, as they received a minor questionnaire. The results of my study points out that there is much to be done when it comes to cooperation between the teachers from different school levels. The interviewed teachers points out that they lack knowledge about each other and they ask for more physical meetings to start cooperation. The school board also seems to be aware about the lack of cooperation. One of the principals states in his questionnaire that a first physical meeting is planned this August, as a first step to generate a more organized cooperation between the school levels. At the end of this essay I also suggest how this first meeting could be a start at a new form of cooperation in the investigated municipality, for example a wider discussion between the school board and the teachers and subject-focused collegial meetings across the school levels.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever på individuella programmet ser på studievägledaren och den studievägledningen de får på skolan. Jag har även valt att undersöka hur studievägledarna arbetar med eleverna och se om det krävs specifika kunskaper från dem när de arbetar på individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren på de frågor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn på studievägledaren på individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievägledaren och eleverna fick mig att förstå att det finns mycket att skriva om när det gäller elever på individuella programmet. För att få svar på mitt syfte valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Jag gjorde en intervju med en studievägledare på individuella programmet och jag ville även ge eleverna chansen att träda fram genom att även intervjua dem. Genom en kvalitativ undersökning kunde jag med intervjuer med eleverna få ut ett mer utförligare svar på mina frågor, eftersom jag kunde forma frågorna under intervjuerna beroende på hur eleverna var vid intervjutillfället. Några av eleverna var tysta och hade svårt att formulera sig och jag kunde då hjälpa dem genom att använda mig av öppna frågor. Jag kunde även med min metod få tillfälle att förklara vissa frågor som de inte förstod, som exempelvis visste några av dem först inte vad studievägledning stod för. Jag valde att använda mig av elever som går på individuella programmet och som har gått där under minst ett år. Jag ville ha elever som inte var behöriga till gymnasiet för att se hur de ser på studievägledningen på programmet. Med hjälp av studievägledare på individuella programmet fick jag fram sex elever att arbeta med. Under två dagar hade jag mina intervjutillfällen med eleverna som tog ca 20 minuter. Intervjuerna hade jag på skolan där eleverna befann sig. Jag hade även min intervju med studievägledaren på skolan. Resultatet visar att de elever jag intervjuat är mycket nöjda med studievägledaren och den studievägledning de får på individuella programmet. De känner att studievägledaren alltid finns tillgänglig för dem och visar intresse för dem och det de undrar över. Några av eleverna har haft det problematiskt redan på grundskolan, och för vissa av eleverna räckte inte betygen till som de hade med sig från grundskolan till att kunna söka till ett nationellt gymnasium.Utifrån resultatet tolkar jag det som att det är viktigt för eleverna att man som studievägledare lyssnar och intresserar sig för dem. Man ska finnas tillgänglig och försöka kunna svara på de frågor de har. De tycker att studievägledningen har hjälpt dem med att hitta bra skolor de vill kunna söka in till, om det varit strul på praktikplatserna har de fått hjälp med det och de har även fått hjälp att få ett bra individuellt schema anpassat för dem. För studievägledaren på individuella programmet handlar det om att hitta en väg som fungerar för den enskilde eleven. Eleverna här har inte ett smörgåsbord att välja på utan det handlar om att hitta en bra lösning för varje elev. De har mycket samtal med eleverna, men samtalen skiljer sig mot vanliga samtal på andra program. Samtalen handlar mer om vad som är realistiskt för eleverna och hittar de en väg som kan fungera så arbetar de vidare med den. Studievägledaren arbetar nära eleverna och får på så sätt en nära relation med dem. De vet vad som fungerar och inte fungerar för dem.Studievägledare på individuella programmet måste ha ett intresse för och vilja arbeta med elever som oftast haft det jobbigt. Många av de här eleverna har bekymmer och mår dåligt. Det krävs stor inlevelseförmåga och att man är flexibel till att kunna omvärdera och ändra om för eleven. / Det här arbetet visar en undersökning av hur elever på individuella programmet upplever sin studievägledning och sina studievägledare på skolan. I den diskuteras också hur studievägledaren ser på studievägledningen för de här eleverna samt om det krävs några specifika krav på studievägledare som arbetar på individuella programmet. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med sex elever och en studievägledare på individuella programmet i Trollhättan. Arbetet är indelat i en teoretisk del där jag skriver allmänt om individuella programmet, en presentation av teorierna jag valt samt en empirisk del. I den empiriska delen redovisar jag resultatet av intervjuerna med eleverna och studievägledaren. Jag gör även en presentation i början av arbetet av vilken metod jag använt mig av samt hur mitt urval och genomförande gått till. Utifrån mitt resultat tolkar jag det som att de elever jag samtalat med är mycket nöjda över den studievägledning de får på skolan. Det framkommer i resultatet att eleverna känner sig nöjda med tillgängligheten och det intresse som studievägledaren visar. Eleverna anser det som viktigt att studievägledaren lyssnar på dem och intresserar sig för deras frågor och tankar. På den anställda studievägledaren på programmet ställs det krav på flexibilitet, att det finns ett intresse för eleverna och förståelse för deras problematik. Det finns de elever som kommer från hem där det helt saknas traditionella familjemönster och de lever i sociala situationer som inte är alltför lätta. Tillsammans med eleverna arbetar studievägledaren för att försöka att hitta en fungerande väg för den enskilda eleven.