Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män. Samtliga är boende i Hagfors och samtliga går sista året på gymnasiet.    Resultatet visar ett mönster gällande faktorer som samspelar när det kommer till valet att flytta eller stanna. Av våra respondenter uppger samtliga kvinnor att de vill flytta från orten. De är också säkra på att de vill studera vidare. Bland männen säger tre av fyra att de kan tänka sig att stanna kvar. Samtliga betonar idrotten som ett fundament för gemenskap och identitet. I synnerhet hockey- och innebandykulturen framhålls av respondenterna och dess betydelse tycks också vara så pass central att den ses som mer än ett fritidsintresse. Sporten inte bara utövas, den ger också upphov till identiteten. Vidare poängteras det att fenomen som rivalitet är en generationsfråga. En skamsen hållning uttrycks också i förhållande till ”den typiska hagforsingen” som en manifestation av manlighetsnormen.    Slutsatser är att sporten utgör regionens varumärke – i fråga om att marknadsföra orten och som ett led i att stärka såväl social gemenskap som den lokala identiteten. Likväl handlar det om ekonomiska mål och ökad lönsamhet.    De teoretiska huvudmönster vi kan skönja handlar om hur identitetsbegreppet som del i kollektiva värderingar kring platsens förutsättningar kan ge perspektiv på den betydelsefulla roll som länken mellan individ och kultur spelar. Frågan om utbildning kan också förstås med fokus på såväl genusperspektivet som den sociala bakgrundens betydelse.    I diskussionsavsnittet fördjupar vi oss i några av studiens centrala teman vilka bland annat är bruksortens genus, brukets koppling till idrotten och den sociala bakgrundens roll. Därefter följer reflektioner kring resultatet. Avslutningsvis reflekterar vi kring studiens genomförande samt forskarrollens påverkan. / The objective of the study is to examine how historical patterns of employment and gender contract might affect local youth. Various sociological factors were considered including place belonging, higher education and migration propensity.    Statistics, focused on the declining population which greatly affects Hagfors, suggest a trend that is also prevalent in the wider Värmland region. Young females whose parents have an academic background are more likely to leave the community. Studies that validate this propensity are presented.    Through qualitative interviews, we collected data from eight study volunteers: four women and four men. They all reside in Hagfors and are completing their last year of high school.    Our results show a clear pattern of factors that indicate the motive to move or the desire to stay. The four females unanimously stated their intention to leave the community to pursue higher education. Among the men, three of the four declared their intent to remain in Hagfors. All emphasized sport as the foundation of the community and its identity. Hockey and floorball cultures were highlighted by the study group – their importance so central that they eclipse their hobby-status. It is also observed that the phenomenon of rivalry is a focus solely for older generations.    Volunteers expressed embarrassment and disapproval when describing a typical resident of Hagfors, and was generally characterized as male. We conclude that sport appears to represent the region's brand – in terms of marketing the community and as part of the strategy to strengthen local identity. It also fosters economic growth and profitability.    The study observes the significant relationship between the concept of identity and collective values. The link between the individual and culture is important. Attitudes toward education can also be understood by focusing on both gender perspectives and social background.    In the discussion section, we elaborate on some of the study's key themes which among others are the gender of the industrial town, the employers’ link to sport and the role of the social background. This is followed by reflections on the outcome.and reflect on its results.    To conclude we reflect on the study and the aspect of role influence.

The main subject of the thesis Communication strategy of cities, municipalities and regions is to introduce the theoretical concept of marketing communication of municipalities, cities and regions and to evaluate the role of communication in development of cities and regions. The first part of the thesis is aimed on the issue of impact of marketing communication on the development of municipalities, cities and regions in theory. The second part is aimed on evaluation of communication of the town of Lovosice with its target groups with an emphasis on residents. Within this part of the thesis there are analyzed particular components of the communication of the brand of the town of Lovosice through analysis of the town environment, analysis of perception of the town by residents by exploration among residents and analysis of particular communication channels used by the town. The town of Lovosice has not drawn up any strategy paper overaching the communication of the town, nor sufficiently secures the area by adequate staffing. The communication of the town is not effective - it lacks integrity and consistence. If the town intends to be more successfull in building its brand, it should develop strategic plan of the communication and sufficiently staff this area. The town should implement interactive communication with the residents based on the regular exchange of informations, and then to base the development activities the obtained informations.

Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund. / Oxelösund is a small municipality on the coast of Södermanland. This municipality has, despite its size, huge problems with the public health. The municipality has a high rate of addicts if you compare to other municipalitys in the area of Södermanland. However the study shows that the health problems in Oxelösund is more extensive and includes virtually all areas of public health. The study shows that the risk factors are more prevalant than the health factors. This may be a part of the society's habitus, habitants of Oxelösund have a more unhealthy lifestyle.

Syftet med avhandlingen är att undersöka den sammantagna livssituationen för ett begränsat urval individer (en primär kohort av 19 män och en utökad kohort av ytterligare 42 män, det vill säga totalt 61 män) i ett familjesammanhang. Det handlar närmare bestämt om att så långt källorna tillåter söka kvalitativt förstå och karaktärisera socioekonomiska villkor, familjeliv och hälsa, såsom de gestaltar sig i den vardagliga livsföringen och i relation till den specifika tiden och den lokala stadsmiljön. Gemensamt för dessa utvalda individer är att de företrädesvis tillhörde det undre samhällsskiktet och flyttade till staden under början av 1800-talet, innan inflyttningen till städerna blev fri. I denna skärningspunkt mellan individen och den yttre omgivningen undersöks såväl möjligheter som begränsningar, händelser och handlingar med ett mikrohistoriskt angreppssätt. I syftet ingår således också att gestalta själva det lokala samhället i förändring och dess förhållande till nya invånare och grupper, för att ge underlag för fortsatt forskning kring social förändring. Vidare karaktäriseras den utökade kohorten i förhållande till stadens demografiska profil. Studiens huvudmaterial utgörs av kyrkböckerna, det vill säga husförhörslängder, födelse- och dödböcker samt vigsel- och flyttlängder. Detta material kompletteras med ett flertal andra källor såsom sjukhusjournaler, saköreslängder, fattigvårdens protokoll, bouppteckningar, landshövdingens femårsberättelser, sockenstämmoprotokoll och lokala tidningar i syfte att få en så bred bild som möjligt. Individerna följs genom sina livskurser i staden under flera decennier och analyseras i nära kontakt med den lokala kontexten. Det senare innebär också en analys av de lokala auktoriteternas syn på och hantering av inflyttningsfrågan i staden under 1800-talets första hälft, det vill säga innan inflyttningen till staden, eller landsbygdens socknar, blev fri 1847. Staden var inte redo för detta arbetsfolk som valde att bo kvar där och skaffa familj. Det var ett ovanligt val, sett i förhållande till migrationsmönstret, och de gjorde det på eget bevåg, det vill säga de bosatte sig utanför husböndernas hushåll och tog därmed risken att inte få ett patriarkalt beskydd. Fattigvården tog också formellt avstånd från dessa arbetsfolkfamiljer och sökte hindra deras inträde i staden. Det visar sig i flera fall att fattigvården agerade utan lagligt stöd då de försökte fatta beslut kring inflyttning baserat på framtida försörjningsprognoser och antal barn i familjen att föda. Överhuvudtaget var dock stadens inflyttningsrestriktioner hårdare på pappret än de var i verkligheten. Relativt få fall blev ovillkorligen nekade inflyttning och de flesta som prövades individuellt fick flytta in med villkoret att de kunde visa försvar och/eller borgen. Staden var på så vis kluven inför arbetsfolket på ett sätt som tolkas som typiskt för den förändring som låg i tiden. Borgarna behövde det unga, ogifta tjänstefolket som arbetskraft men ville inte behålla det i staden när det skulle bilda familj. Männen i kohorterna, och deras familjer, behövde för sin del finna en ny plats att stadga sig på när landsbygdens möjligheter till försörjning började sina. Livet i staden blev för många av dem ett liv mitt emellan två samhällen. Det karaktäriserades, för många, av en svår försörjningssituation med inslag av en dold ekonomi men med sämre förutsättningar än på landsbygden och där till exempel tiggeriet troligen spelade en betydande roll. Det innebar ett begynnande arbetarliv men baserat på en mager lön som egentligen skulle räcka till en person, snarare än fem-sex stycken. Männens livsföring var i många fall tärande och de fick ta del av det ”urbana straffet” i form av hög dödlighet i den sena medelåldern. Nöden spred sig inom familjerna. Arbetsfolket i staden blev en länk mellan torparlivet och arbetarlivet. Många familjer bodde tillfälligt utökade och hyste släkt och familjemedlemmar utanför kärnfamiljen, vilket tolkas som ett sätt att tackla en svår situation. Genom sina livsval medverkade dessa individer till en betydande social förändring. / The purpose of the dissertation is to investigate the overall living situation for a selected group of individuals(one primary cohort of 19 men and one extended cohort of another 42 men, i.e. a total of 61 men) in a familycontext. This means, as far as the sources allow, trying to qualitatively understand and characterise socioeconomicconditions, family life and health, as it appears in the everyday life and in relation to the specifictime and the local urban environment. These individuals mainly belong to the lower social strata and havemoved to Linköping in the early 19th century before the regulations made it free to move into town. Possibilitiesand limitations, as well as events and acts are investigated in the intersection between individual and theenvironment, from a micro-historical point of view. In the purpose is thus also included to picture the localsociety in change and its relation to newcomers, as a foundation for further research regarding social change.Furthermore, the extended cohort is characterised from a micro-demographic perspective. The basic sources for this study are church books, i.e. records of catechetical meetings, records of births and deaths, records of weddings and migration. These sources are completed by several other sources like hospital records, records of fines, the chronicles of the county governor, records of the parish assembly and poor relief committee and the local newspapers, to get as rich a picture as possible. The individuals are followed throughout their life courses in town for several decades and are analysed in close connection to the local context. The latter also means that the local authorities are analysed in regard to their attitude and policy towards the migrants to town during the first half of the 19th century, i.e. before the 1847 legislation made migration free in the country. The town was not yet ready for these labourers who chose to stay there and start a family. They did thison their own responsibility, i.e. they settled outside the master´s household and risked being without thepatriarchal protection. The poor relief committee in town also rejected these families and tried to prevent theircoming into town. It is shown that the poor relief committee sometimes acted without legal support when ittried to make decisions regarding migration, based on estimated future incomes and the amount of children tofeed. Overall, the migration restriction was stricter in writing than it was in reality. Relatively few people weredenied access to the town and most who were tried individually got permission to move in on condition thatthey could show that they hade an employment and/or a personal guarantee. In this sense, the town was dividedin its attitude towards the servants and labourers in a manner typical of the situation. The burghersneeded the young, unmarried servants as labour force but were not interested in their staying in town to startfamilies. The men in the cohorts, and their families, on the other hand needed to find a new place to settlewhen the countryside ran out of opportunities. The life in the town became, for many of them, a life betweentwo societies. It was characterised by a constant struggle to support oneself, with a strain of a hidden economywhere for example begging was most likely important. This also meant a labourer´s life but with a meagresalary, sufficient only for one person, not for five or six. Many of the men in the cohorts were struck by the“urban penalty” with high mortality in late midlife. These labourers became a link between the crofter´s lifeand the labourer´s life. Many families were temporarily extended when they housed relatives and familymembers beyond the nuclear family and this is interpreted as a way of handling a tough situation. By their lifechoices these men and families contributed to an important social change.