Autour du deuxième mois, le bébé acquiert une nouvelle compétence vocale qui est associée à une capacité à s’engager dans des échanges vocaux caractérisés par une alternance entre les 2 partenaires. Cependant, l’émergence des compétences communicatives du bébé dans la période néonatale reste méconnue. Dans la présente recherche, nous souhaitons explorer la capacité de communication du nouveau-né, à travers l’étude de l’interaction vocale avec sa mère. Quinze mères et leur nouveau-né nés à terme ont été enregistrés à la maternité lors d’un moment d’interaction à 2 à 4 jours de vie. Les enregistrements ont été analysés selon 3 angles de vue : celui du discours de la mère, celui de l'organisation temporelle des vocalisations des 2 partenaires, et celui de la qualité des vocalisations du nouveau-né. Nos résultats suggèrent que la mère s’accorde à l’état d’éveil de son nouveau-né et le considère comme un partenaire à part entière dans l’échange. De plus, l'interaction vocale est composée de séquences de prise de tour reposant sur une participation vocale active du nouveau-né. Une fenêtre temporelle de 1 seconde semble être la fenêtre appropriée pour apprécier la contingence sociale dans la période néonatale. De même, la durée de la vocalisation semble être le paramètre sur lequel les mères se basent pour percevoir l’intention communicative dans les vocalisations du nouveau-né. L’état d’éveil 5 a un statut particulier dans la production de vocalisations du nouveau-né. Dans son ensemble, cette recherche suggère que le nouveau-né communique de manière intentionnelle, et que les états d’éveil jouent un rôle important dans la communication dans la période néonatale. / Around the second month of life, infants have the ability to partake in vocal interactions characterized by turn-taking sequences, where each partner takes turns. Little is known however, on the emergence of the ability to partake in social interaction in the neonatal period. In the present research, we wish to explore this ability by studying the vocal interaction between the mother and her newborn infant. Fifteen mothers and their newborns were recorded in a face-to-face interaction when the newborns were 2 to 4 days old. The recordings were analyzed from 3 different angles: the content of the mother’s speech addressed to her newborn, the temporal organization of the mother and newborn vocalizations, and the acoustic qualities of the newborn vocalizations. Our results suggest that the mothers attune the content of their speech to the newborns’ behavioral sates, and seem to consider their newborn as a partner in the interaction. Moreover, the vocal interaction is characterized by turn-taking sequences, which rely on the active vocal participation of the newborn. A 1-second window seems be the correct window to appreciate social contingency in the neonatal period. Furthermore, duration of the vocalization seems to be the feature upon which mothers rely to perceive communicative intent in the newborn non-cry vocalizations. Behavioral state 5 appears to have a particular status in the production of non-cry vocalizations. As a whole, this research suggests that the newborn communicates intentionally, and the behavioral states play in important role in communication during the neonatal period.

Barnriktat tal (BRT) är ett speciellt sätt för vuxna att tala till barn som bland annat kännetecknas av att vissa känslolägen och intentioner ofta uttrycks starkare än i vuxenriktat tal (VRT). Denna studie undersökte subjektivt bedömda känslolägen och intentioner i BRT och hur de korrelerar med fonetiska aspekter. Män och kvinnor bedömde känslolägen i BRT som bestod av 25 sekunder långa yttranden av mammor och pappor som talade till sina barn i åldrarna 3, 6, 9 och 12 månader. Yttrandena av mammorna var både på svenska och australiensisk engelska, medan de av papporna endast var på svenska. De känslolägen och intentioner som bedömdes var positivt/negativt känsloläge, uttrycka kärleksfullhet, trösta/lugna, uppmuntra uppmärksamhet och styra beteende. De fonetiska aspekterna som korrelerades med bedömningarna var medelvärde av grundtonsfrekvensen, grundtonsfrekvensens omfång och medelvärden av den första och andra formanten. Hur yttrandena bedömdes på den positiva/negativa skalan jämfördes även med bedömningar av samma yttranden fast lågpassfiltrerade (till 400 Hz) som användes i en annan studie. Bedömningarna av positivt/negativt känsloläge jämfördes också mellan yttrandena av de två könen och på de två språken. Resultatet visade att bedömningarna inte skiljde sig signifikant. Korrelationen av bedömda känslolägen och intentioner, och fonetiska aspekter indikerar att det främst är grundtonsfrekvensens höjd som har betydelse för hur högt de olika känslolägena och intentionerna bedöms, men även till viss del grundtonsfrekvensens omfång. Den första formanten korrelerade inte med några känslolägen eller intentioner, men den andra formanten korrelerade med uttrycka kärleksfullhet. Bedömningarna av de australiensisk-engelska yttrandena och de svenska skiljer sig inte signifikant trots skillnader gällande de fonetiska aspektera, och detsamma gäller bedömningar av mammornas och pappornas yttranden. Resultaten tillsammans indikerar att främst höjden av f0-medel och omfångets bredd är relevanta för uppfattade känslolägen. / This study examined the subjectively rated affects in infant directed speech and their correlations with acoustic parameters. Men and women rated affects in 25 second utterances of infant directed speech by mothers and fathers speaking to their infants aged 3, 6, 9 and 12 months. The mothers' utterances were in both Swedish and Australian English, while the fathers' utterances were only in Swedish. The affects that were rated were positive/negative affect, express affection, soothe/calm, encourage attention and direct behaviour. The acoustic parameters that were correlated with the ratings were mean fundamental frequency, range of fundamental frequency and means of the first and the second formant. How the utterances were rated on the positive/negative scale were compared with ratings of the same utterances but low-pass filtered (to 400 Hz), which were used in a different study. The ratings of positive/negative affect were also compared between the utterances of the two genders and the two languages. The result was that the ratings did not differ significantly between the filtered and unfiltered utterances. The correlation of rated affects and acoustic parameters indicate that most affects are rated higher when the fundamental frequency is higher, and the range of the fundamental frequency also appears to have some bearing on the ratings. The first formant did not correlate with any affects, but the second formant correlated with express affection. The ratings of the Australian English and the Swedish utterances did not differ significantly, nor did the ratings by mothers and fathers. Together the results indicate that mainly the height of the fundamental frequency and the width of the range are relevant regarding which affects are perceived.

By 4.5 months infants listen longer to their names compared to matched foils, which is the earliest empirically demonstrated sign of word-form recognition. This ability develops gradually in the first year of life and becomes increasingly advanced. The present study investigated word-form recognition in 6-month-olds using event-related potentials (ERPs). To date, few studies have demonstrated word-form recognition at this age, and only one study has presented electrophysiological evidence. In addition, the present study investigated the effect of speech register on word-form recognition. Studies on language acquisition indicate that adjustments adults and older children make in interaction with infants are relevant for language learning. This speech register, commonly referred to as infant-directed speech (IDS), differs from adult-directed speech (ADS) in several respects. Studies on word-form recognition did typically not compare recognition effects for word forms familiarized (meaning trained) in IDS with word forms familiarized in ADS, however, the present study did. No recognition effects for either IDS or ADS were found. Moreover, there were no differences in ERP-responses for word forms familiarized in IDS compared to word forms familiarized in ADS. The main conclusion is that word-form recognition is still unstable at 6 months. / Vid 4.5 månaders ålder lyssnar spädbarn längre till sitt namn än andra liknande namn, vilket är det tidigast påvisade tecknet på igenkänning av ordformer. Förmågan utvecklas gradvis under det första levnadsåret och blir mer avancerad. Den aktuella studien undersökte igenkänning av ordformer hos 6 månaders spädbarn genom eventrelaterade potentialer (ERPer). I dagsläget har ett fåtal studier demonstrerat igenkänningseffekter vid den här åldern, och endast en studie har presenterat elektrofysiologiska bevis. Den aktuella studien undersökte även hur talstilen påverkar spädbarns igenkänning av ordformer. Studier inom barns språkutveckling indikerar att anpassningar som vuxna och äldre barn gör i interaktion med spädbarn är relevanta för språkinlärningen. Den här talstilen, ofta kallad barnriktat tal (BRT) skiljer sig från vuxenriktat tal (VRT) i flera avseenden. Studier som har undersökt igenkänning av ordformer hos spädbarn har inte jämfört igenkänningseffekter för ordformer som presenterats (dvs. tränats) i BRT med ordformer som presenterats i VRT, vilket den aktuella studien gör. Inga igenkänningseffekter påvisades för BRT eller VRT. Vidare fanns inga skillnader i ERP-responsen för ordformer presenterade i BRT jämfört med ordformer presenterade i VRT. Slutsatsen är att spädbarns igenkänning av ordformer fortfarande är instabil vid 6 månader.

Vowel hyperarticulation and hyper affect are two characteristics of infant-directed speech (IDS), reported in several studies. Vowel hyperarticulation has been suggested to be a way in which adults subconsciously facilitate infants’ language acquisition, but it has also been argued to be the acoustic by-product of an affective speaking style. The present thesis describes the expression of vocal affect in Swedish IDS at 12 months and investigates the relationship between vocal affect and vowel hypo-/hyperarticulation (VHH) on a speaker level. Naïve listeners (n = 23) rated affect valence in filtered samples of parents’ IDS and adult-directed speech (ADS). VHH was quantified by vowelspace area (VSA) for the same parents. In line with previous studies, IDS contained significantly more positive affect than ADS, illustrating that heightened positive affect is a distinct feature of Swedish IDS. Furthermore, no relationship was found between vocal affect and degree of VHH. However, a significant negative relationship was found between parents’ difference in VSA for IDS and ADS, and the difference in vocal affect for IDS and ADS. The results show that hyper affect was not associated with hyperarticulation of vowels. In general, parents that made affective adjustments in their IDS made smaller adjustments regarding VHH. The results support previous research suggesting that vowel hyperarticulation in IDS is not simply the result of an affective speaking style. / Vokalhyperartikulation och förhöjd positiv röstkänsla är två kännetecken för barnriktat tal (BRT) som har rapporterats i flera studier. Vokalhyperartikulation har föreslagits vara ett sätt vuxna omedvetet underlättar barns språkinlärning. Andra menar att det är en akustisk sidoeffekt av den positiva röstkänslan som används i interaktion med små barn. Den aktuella uppsatsen beskriver uttrycket av röstkänsla i svenskt BRT vid 12 månader och undersöker sambandet mellan röstkänsla och vokalhypo-/hyperartikulation (VHH) på talarnivå. Röstkänslan i föräldrars BRT och vuxenriktade tal (VRT) skattades av vuxna lyssnare (n = 23) och samma föräldrars vokalarea användes som mått på VHH. I linje med tidigare studier innehöll BRT signifikant mer positiv röstkänsla än VRT, vilket illustrerar att förhöjd positiv röstkänsla är ett utmärkande drag för svenskt BRT. Vidare fanns inget samband mellan röstkänsla och grad av VHH. Däremot fanns ett signifikant negativt samband mellan föräldrarnas skillnad i vokalarea för BRT och VRT, och föräldrars skillnad i röstkänsla för BRT och VRT. Resultaten visar att förhöjd positiv röstkänsla inte var associerad med hyperartikulation av vokaler. Generellt gjorde föräldrar som anpassade röstkänsla i hög grad mindre anpassningar gällande VHH. Resultaten stödjer tidigare studier som har visat att vokalhyperartikulation i BRT inte enbart är en effekt av ett positivt uttryckssätt.