<p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p>

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.

The Southern Africa Customs Union was first established in 1889 between the Cape of Good Hope and the Orange Free State. It has since undergone extensive change resulting in the current 2002 Agreement which includes an institutional framework. SACU’s member states comprise of Botswana, Lesotho, Namibia, South Africa and Swaziland. The Agreement thrives on the principle of free trade within the customs union and common external tariffs on goods entering the customs area. However, as an exception to free trade, article 25(1) of the 2002 Agreement recognises the right of a member state to prohibit the importation or exportation of any goods from its area. This may be done for economic, social, cultural or other reasons as may be agreed upon by the Council. However, article 25(3) prohibits the use of article 25(1) as a means to protect infant industries. As a further exception to free trade, article 26 of the 2002 Agreement recognises the right of all other member states, except South Africa, to protect their infant industries. The protection offered in this article is limited, because the definition of infant industry is not clear as to when the inception of such an industry must be. This causes problems with the application of article 26, especially where an industry was established, but only became operational after the expiry of eight years, or has been established for over eight years on a small scale and needs protection in order to enlarge and intensify its operations. Due to this shortfall, Namibia used its Import and Export Control Act 30 of 1994 to protect a key industry in Namibia, the poultry industry. However, according to article 25(3), this may be considered a violation, because Namibia has used its national legislation to protect an infant industry. The key finding of this study is that the protection of infant industries in SACU is not sufficient to cater for the economic needs of the member states. To this end, SACU must consider allowing national legislation to supplement and monitor infant industry protection in the member states’ areas. In addition, SACUs institutional framework, which is not fully operational at present, must be established to function fully, as this may help address some of the issues in SACU. / LLM (Import and Export Law), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

The Southern Africa Customs Union was first established in 1889 between the Cape of Good Hope and the Orange Free State. It has since undergone extensive change resulting in the current 2002 Agreement which includes an institutional framework. SACU’s member states comprise of Botswana, Lesotho, Namibia, South Africa and Swaziland. The Agreement thrives on the principle of free trade within the customs union and common external tariffs on goods entering the customs area. However, as an exception to free trade, article 25(1) of the 2002 Agreement recognises the right of a member state to prohibit the importation or exportation of any goods from its area. This may be done for economic, social, cultural or other reasons as may be agreed upon by the Council. However, article 25(3) prohibits the use of article 25(1) as a means to protect infant industries. As a further exception to free trade, article 26 of the 2002 Agreement recognises the right of all other member states, except South Africa, to protect their infant industries. The protection offered in this article is limited, because the definition of infant industry is not clear as to when the inception of such an industry must be. This causes problems with the application of article 26, especially where an industry was established, but only became operational after the expiry of eight years, or has been established for over eight years on a small scale and needs protection in order to enlarge and intensify its operations. Due to this shortfall, Namibia used its Import and Export Control Act 30 of 1994 to protect a key industry in Namibia, the poultry industry. However, according to article 25(3), this may be considered a violation, because Namibia has used its national legislation to protect an infant industry. The key finding of this study is that the protection of infant industries in SACU is not sufficient to cater for the economic needs of the member states. To this end, SACU must consider allowing national legislation to supplement and monitor infant industry protection in the member states’ areas. In addition, SACUs institutional framework, which is not fully operational at present, must be established to function fully, as this may help address some of the issues in SACU. / LLM (Import and Export Law), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

La tesis tiene dos partes. La primera parte desarrolla un modelo para evaluar los efectos del comercio internacional al crecimiento de economías en transito. Identifica desventaja del argumento "Infant Industry" que ha sido inadvertido previamente: proteccionismo puede reducir el crecimiento al largo plazo sí reduce la demanda local de bienes con altas potenciales de crecimiento en la productividad. Además, analiza los efectos de competencia internacional entre las economías en transito. Puede mostrar que ellos están empujados arriba la escala de cualidad de productos disfrutando crecimiento.La segunda parte analiza subsidios en acuerdos comerciales. El óptimo de los sostenibles acuerdos incluye subsidios de sectores ineficientes. Cuando al ventaja comparativa crece, industrias diminuyendo están protegidos. Presupuestos claves para esos resultados son esencialidad de los bienes importados y flexibilidad de la estructura industrial. Es mostrado que bajo una estructura industrial más rígida, subsidios los sectores de competencia de importes desestabiliza loa acuerdos comerciales. / The thesis has two parts. The first develops a model to assess the effects of trade integration on the income growth in developing countries. The model identifies a drawback of the infant industry argument, previously unnoticed: protectionism can decrease long-run growth by reducing local demand for goods with high potentials of productivity growth. Second, it addresses the effects of competition among developing countries. It is shown that developing economies can be pushed up the production ladder and enjoy increased long-run growth.The second part analyzes subsidies in trade agreements. Optimal self-enforcing trade agreement includes subsidies to inefficient sectors. When comparative advantage deepens, declining industries are optimally subsidized. Key assumptions driving these results are essentiality of imported goods and a high flexibility of the countries' industrial structure. It is finally shown that that under rigid industrial structure subsidizing import competing sectors actually destabilizes trade agreements.