Bakgrund: Infektioner i blodbanan relaterat till central venkateter är en av de vanligaste vårdrelaterade infektioner (VRI). I Sverige drabbas årligen ungefär 65 000 patienter av VRI och en viss del av skadorna hade troligen kunnat undvikas. Konsekvenserna av VRI blir stora kostnader både på individnivå och samhällsnivå samt en negativ påverkan på de drabbades hälsa som morbiditet, mortalitet och livskvalitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av centrala infarter, för att förebygga infektioner hos patienter. Metod: Studien har utförts som en litteraturöversikt vilket innebär att vetenskapliga artiklar har sammanställts inom ett omvårdnadsrelaterat område. Vetenskapliga artiklar har sökts via databaserna PubMed och Cinahl tillgängliga vid Högskolan Dalarna, där 16 artiklar kvarstod efter urval och kvalitetsgranskning och som ingår i resultatet. Dessa artiklar har bearbetats och analyserats av båda författarna var för sig och sedan tillsammans sammanställt alla artiklarna i en tabell för att få en överblick och ett sammanhang. Resultat: Av artiklarnas innehåll framkom tre huvudsakliga kategorier: följsamhet till riktlinjer – handhygien och material, kunskap, erfarenhet och förbättringsåtgärder samt arbetsmiljö och personalbrist. Brister i handhygienen och de basala hygienrutinerna ger en ökad risk för infektioner. Detta är grunden för en god och säker vård. Sjuksköterskornas följsamhet till riktlinjer visade sig vara lägre bland grundutbildade sjuksköterskor än de med vidareutbildning. Arbetsmiljön har en relativt stor inverkan på sjuksköterskans följsamhet av de riktlinjer som finns. Slutsats: Det framkommer ur artiklarnas resultat att det behövs mer kontinuerlig utbildning för sjuksköterskor gällande handhavandet samt följsamheten till riktlinjerna av de centrala infarterna. Sjuksköterskor behöver ökad följsamhet till de basala hygienrutinerna för att minska risk för infektion i blodbanan relaterat till patienter med centrala infarter.

Bakgrund: Centralvenös kateter (CVK) är en kärlaccess och livräddande instrument som har blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar och hemsjukvården inte bara på intensivvårdsavdelningar. Endast personal som är väl förtrogna med uppgiften får handha hanteringen av katetern. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader och med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner relaterade till CVK samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskans kunskapsnivå om vilka åtgärder som förebygger infektioner relaterat till CVK hantering. Metod: En allmän litteraturstudie valdes. Databassökningar utfördes i Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Hanteringen av CVK i förebyggande syfte till VRI sorterades in under tre teman: utbildning, hantering av praktiska åtgärder och följsamhet av riktlinjer. Åtgärderna inom dessa teman visade sig minska förekomsten av CVK- relaterad infektion. Konklusion: Personalutbildning, omläggningsteknik, läkemedelsadministrering, CVK uppföljning och utvärdering samt följsamhet för CVK protokollet är åtgärder som sjuksköterskan behöver ha kunskap om för att kunna förebygga kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Det krävs mer forskning gällande vikten av CVK hantering för att kunna skapa tydligare riktlinjer som bidrar för mer aktsamhet och minskning av VRI.

Venösa infarter används för att ge intravenösa läkemedel samt blodprovstagning. De venösa infarter som används inom sjukvården är perifera venkatetrar, midlines, PICC-lines och andra centralvenösa infarter. Midlinekatetern är en perifer infart med längre kateter och längre livslängd än en sedvanlig perifer venkateter, men räknas ej som en centralvenös infart. Indikation för midlines är patienter som är svårstuckna samt har behov av en perifer infart med en livslängd mellan fyra och fjorton dagar.  Syftet med studien var att undersöka patientsäkerheten av midlinekatetrar hos slutenvårdspatienter.  Studiens metod var en litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. I resultatet analyserades kvantitativa- och mixed method-artiklar. En induktiv analysmetod användes.  I resultatet framkom det att lokala och systemiska infektioner var relativt låga vid användning av midlinekatetrar. Dock var mekaniska komplikation av högre frekvens hos patienter med midlinekatetrar jämfört med centralvenösa infarter, men lägre än vid användning av perifera venkatetrar. Midlinekatetrar minskar även insättande av centralvenösa infarter vilka har högre risk för svåra komplikationer.  Slutsatsen är att midlinekatetrar, om de används vid rätt indikation, kan minska användning och därmed komplikationer från centralvenösa infarter samt minska lidande hos patienter på grund av upprepade nålstick. Mer svensk forskning behövs då inga svenska artiklar identifierades. Även ett behov av ytterligare forskning med ett patientcentrerat perspektiv fastställdes. / Venous accesses are used to provide intravenous drugs as well as to draw blood samples. The types of venous accesses that are used in hospitals are peripheral venous catheters, midline catheters, PICC-lines and other central venous access devices. A midline catheter is a peripheral access with a longer catheter and longer lifespan than a conventional peripheral venous catheter, but does not count as a central venous access. Indications for midlines are patients with difficult venous accesses and patients with the need of an access with a lifespan between four to 14 days.  The aim of this review was to investigate the patient safety of midline catheters in hospitalised patients.  The method of the study was a review with a systematic approach. Quantitative and mixed method articles were analysed. An inductive analysis method was used.  The results showed that local and systemic infections were relatively low in the use of midline catheters. However, the prevalence of mechanical complications among patients were higher in midline catheters than in central venous devices, but lower than in peripheral venous catheters. Midline catheters can also reduce the use of central venous accesses, which have a higher risk of severe complications.  The conclusion is that midline catheters, if used with the right indication, could decrease the  use and complications from central venous catheters and decrease patient suffering. More Swedish research is needed as no Swedish articles were found. Furthermore a need for additional research with a patient-centered perspective was identified.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskan har en central roll beträffande hantering av centralvenösa infarter och det infektionsförebyggande arbetet som medföljer dem. Nationella riktlinjer för centralvenösa infarter är byggda utifrån evidens och patientsäkerhet. Trots detta så brister följsamheten vilket kan leda till förlängd vårdtid, vårdlidande och ökade samhällskostnader. Vad dessa brister beror på valdes att undersökas, utifrån ett intensivvårdssjuksköterskeperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av följsamhet till nationella riktlinjer för hantering av centralvenösa infarter. Metod: En kvalitativ empirisk metod med induktiv ansats antogs. Nitton intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Datamaterialet resulterade i tre kategorier; Tidens betydelse, Teamets betydelse och Den kliniska erfarenhetens betydelse. Det visar på vikten av intensivvårdssjuksköterskans evidensbaserade kunskap, kliniska blick och ansvarskänsla. Brister förekom när det var en fråga om tid, icke fungerande teamarbete och när intensivvårdssjuksköterskan inte höll sig uppdaterad med ny evidensbaserad kunskap. Slutsats: Organisatorisk förändring krävs för att ge intensivvårdssjuksköterskan tid att se hela patientens behov och möjlighet att uppsöka ny evidens vilket kan ha inflytande på hela teamets arbete kring intensivvårdspatienten. En förbättrad följsamhet till nationella riktlinjer leder till en ökad patientsäkerhet och ett minskat vårdlidande för patienten. / Background: The ICU nurse has a central role when it comes to the management of central venous catheters and the prevention of central line associated blood stream infections. National guidelines for central venous catheters are established from evidence and patient safety. Despite this fact there is a lack of compliance with guidelines which can lead to a prolonged hospital stay, patient suffering and an increased cost societally. To find out the causes of lack of compliance was the basis for this study, from the perspective of the ICU nurse. Aim: The aim of the study was to highlight the ICU nurse’s experiences of compliance to national guidelines for central venous catheters. Method: A qualitative empirical method with an inductive approach was adopted. Nineteen intensive care nurses were interviewed and the data was analyzed through a manifest content analysis. Results: The collected data resulted in three categories; The importance of time, The importance of working as a team and The importance of clinical experience. It presents the significance of the ICU nurse’s evidence-based knowledge, experience and sense of responsibility. Lack of compliance occurred when there was a time pressure, the team did not function properly and when the ICU nurse did not stay up to date with new evidence-based knowledge. Conclusion: Organizational change is required to give the ICU nurse time to be able to see all the needs of the patient and the opportunity to seek new evidence and thereby improve compliance to national guidelines. An increased opportunity for knowledge development for the ICU nurse can have an impact on the entire team working with the intensive care patient. Improved compliance to national guidelines leads to increased patient safety and reduces patient suffering.

Introduktion: I dag är det många äldre som vårdas i hemmet med avancerad hemsjukvård. En ökning av antal äldre personer i samhället kommer sannolikt leda till ökat antal patienter med central venös infart i prehospital vård.Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av befintliga centrala venösa infarter vid prehospital vård. Forskningsfrågorna var hur sjuksköterskorna upplevde användning av central venös infart och deras upplevelse av vad som påverkade valet av venös infart.Metod: Metoden som användes var deskriptiv kvalitativa design med semistrukturerade intervjuer av tjugo sjuksköterskor som arbetade inom Ambulanssjukvården i Region Dalarna. Samtliga sjuksköterskor hade arbetat mer än fem år inom ambulanssjukvård. Analysen av intervjuerna genomfördes genom innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att de intervjuade sjuksköterskorna upplevde osäkerhet, bristande erfarenhet och bristande stöd. Detta var avgörande för deras upplevelse av centrala venösa infarter. Det fanns skillnader i sjuksköterskornas kunskap avseende hantering av centrala venösa infarter. En annan faktor var en tydlig och stark vilja hos de intervjuade att inte göra fel och att inte skada.Slutsats: Slutsatsen av studien visade att Sjuksköterskorna önskade mer kunskap och ett kunskapsstöd i form av behandlingsriktlinjer samt möjligheter att öva. / Introduction: Today, numerous elderly people are cared for at home with advanced home health care. An increase in the number of elderly people in society is likely to lead to a rice in the number of patients with central venous access in prehospital care.Purpose: The purpose of the study was to investigate nurses' experiences of existing central intravenous inline in prehospital care. The research questions were how the nurses experienced the use of central venous access and their experience of what influenced the choice of venous access.Method: The method was based on descriptive qualitative semi-structured interviews with twenty nurses working in Ambulance Care in Region Dalarna. All nurses had more than five years work experience in ambulance care. The answers of the interviews have been compiled through a content analysis.Results: The result presented that almost all the nurses interviewed perceived their own insecurity or uncertainty with their colleagues when it comes to managing central intravenous catheters. There were differences in knowledge among the nurses to manage central intravenous catheters.Conclusion: The conclusion of the study showed that the Nurses wanted more knowledge and the results showed that the interviewed nurses experienced uncertainty, shortage of experience and of support. This was crucial for their experience of central venous entrances. There were differences in the nurses' knowledge regarding the management of central venous entrances. Another factor was a distinct and strong will of the interviewees not do mistakes and not to hurt knowledge support in the form of treatment guidelines and opportunities to practice.

Centrala venösa infarter används inom vården för att administrera läkemedel, ge parenteral nutrition och för blodprovstagning. Indikationer på att en patient behöver en central venös infart är att patienten behöver akut vård eller långvarig intravenös administrering av läkemedel. Många av dessa patienter behöver dessutom genomgå undersökningar via datortomografen (DT), där kontrastmedel kan krävas för att undersökningen ska kunna utföras. Syfte: Syftet med litteraturöversiktet var att sammanställa kunskap om centrala venösa infarters användbarhet vid administrering av kontrastmedel i samband med DT undersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som baseras på tolv kvantitativa artiklar. Resultat: I de tolv artiklarna så uppmärksammades fyra kategorier som syftar till användbarheten: Tryck och Flödeshastigheter, Kateterspetsläge, Efterspolning och Diagnostisk bildkvalitet. Flera av studierna visade på kateterspetsförskjutning i samband med en kontrastmedelsinjektion med tryckspruta på DT. Tre av de fyra studier som kontrollerade bildkvalitet visade på bra diagnostisk bildkvalitet. Slutsats: Centrala venösa infarter är användbara vid administrering av kontrastmedel under datortomografiundersökningar under förutsättning att röntgensjuksköterskan har rätt kunskap om användandet av dem. Nationella riktlinjer behövs för att underlätta röntgensjuksköterskans arbete med dem så att hanteringen av dem utförs patientsäkert. / Central venous access is used in healthcare for drug administration, blood sampling, and providing parenteral nutrition. Indications for a patient needing a central venous access are either that a patient needs urgent care or prolonged intravenous administration of drugs. Many of these patients also need to undergo examinations via computed tomography (CT), where contrast agents may be required for the examination to be performed. Purpose: The purpose of the literature review was to compile knowledge about the usability of central venous access during the administration of contrast agents in connection with CT examinations. Method: A general literature review based on twelve quantitative articles was performed. Result: In the twelve articles, four categories were observed with the aim being usefulness: Pressure and Flow Rates, Catheter Tip position, Flushing and also Diagnostic Image Quality. Several of the studies showed catheter tip displacement being in connection with a contrast injection of a syringe during the CT examinations. Three of the four studies that controlled image quality showed good diagnostic image quality. Conclusions: Central venous access is useful in the administration of contrast agents during computed tomography examinations, provided that the radiographer has the correct knowledge of their use. National guidelines are needed to facilitate the radiographers work with them so that their usability is carried out with patient safety in mind.