Att tillhandahålla parkeringsplatser för bilar i våra städer kräver mycket utrymme, och det finns ofta intresse för att använda marken för andra ändamål, i synnerhet i stationsnära lägen. Infartsparkeringar underlättar för många att använda kollektivtrafiken men det finns samtidigt en risk att parkeringen främjar anslutningsresor med bil på bekostnad av resor till fots, med cykel eller buss. Det finns behov av att öka kunskapsläget kring användarnas infartsanvändning för att utveckla planeringen av dessa. De fördelar som finns måste tas i relation med de eventuella nackdelarna så att välgrundade beslut kring infartsparkeringar kan tas.Studiens syfte är att analysera hur Trollbäckens infartsparkering i Tyresö kommun används samt att få en bättre förståelse av vem som är den typiska användaren. Studien visar att den övervägande användaren är framförallt en mamma på ca 40 år som arbetar i stan och väljer kollektivtrafiken av ekonomiska skäl, miljöhänsyn och för tidsaspekten. Parkeringsanvändaren bor inte längre bort än 3 kilometer från infartsparkeringen. De flesta ärenden som sker mellan infartsparkeringen och hemmet innefattar allt som oftast att handla mat samt att hämta barn från förskola och skola. Ett borttagande av infartsparkeringarna är för denna individ inte avgörande för valet att fortsätta utnyttja kollektivtrafiken även om fördröjningen av resekedjan skulle anses vara mycket försvårande.Rapporten kan användas som en del av ett beslutsunderlag till huruvida infartsparkeringen bör finnas kvar, byggas ut, eller tas bort. Allt detta kan då stå i relation till den alternativa markanvändningen. Rapporten bidrar till bättre förståelse för hur infartsparkeringen utnyttjas och om den uppfyller sitt syfte. Studien fyller en samhällelig och vetenskaplig funktion då den påverkar framtidens mark- och trafikplanering.

As urban growth accelerates and the need to address environmental issues regardingtransportation is larger than ever and many policymakers have chosen to adapt park and rideas one of their methods to reduce car traffic. However, the effect from adapting the policy isnot very well understood and since the policy can directly conflict with other policies relatedto land use it is important to know which effects can be expected. By knowing which effectsto expect, policy makers can make more sustainable choices in their policy adaption.This study has been carried out using data from two different counties to find out if theeffects from park and ride differ depending on the type of environment it serves. Further, anadditional analysis has been done using temporal data to measure the effect of adapting orexpanding a park and ride facility at a public transport station or stop.It was found that in a rural setting, the relation between park and ride and the number ofpassengers at a public transport station is strong. Stations with more parking spaces hadhigher ridership. This was not the case for stations located in a suburban environment, someeffect was indicated but the relationship was not as strong. The analysis of the two countiesdata showed unreasonably high passenger increases from P&R, indicating that some otherfactor also influences the result in this analysis.From the analysis of the temporal dataset the result showed that stations which adapted parkand ride did have a higher average passenger increase than the general trend within thetransport system. This indicates that park and ride do in fact increase public transportridership. / Den accelererande urbaniseringen har gjort behovet av att hantera miljöpåverkan ifråntransportsystemet större än någonsin och många beslutsfattare har valt att förordapendlarparkering (park and ride) som en metod för att minska biltrafik. Effekterna av attanvända denna planeringsmetod är dock inte fullt kända och eftersom pendlarparkeringar kanhamna i konflikt med andra planeringsmetoder som berör markanvändning så är det viktigtatt veta vilka effekter som kan förväntas av att införa pendlarparkeringar. Genom att vetavilka effekter som kan förväntas så blir möjligheterna bättre för beslutsfattare att tavälgrundade beslut och införa hållbara direktiv kopplade till stads och trafikplaneringen.Den här studien har utförts med data från två olika regioner för att ta reda på om effekterna avpendlarparkeringar skiljer sig beroende på vilken typ av miljö den är implementerad i.Dessutom har ytterligare en analys gjorts baserad på historiska data över resande, detta för attkunna mäta den direkta effekten av att införa eller expandera pendlarparkering på en hållplatsinom kollektivtrafiken.Resultatet visade att i glesbebyggda områden så var sambandet mellan antalet platser påpendlarparkeringar och antalet passagerare starkt. Statiner med fler pendlarparkeringsplatserhade fler resande än de med färre. Sambandet var inte lika starkt för stationer i förortsmiljö,ett visst samband kunde uppmätas men det var inte lika starkt. Analysen av de två regionernavisade dock på orealistiskt höga förhållanden mellan antalet pendlarparkeringsplatser ochantalet passagerare vilket indikerar att någon annan faktor också påverkar resultatet.Från analysen av historiska data över antal resande så visade resultatet att införandet avpendlarparkeringar ökar resandet med kollektivtrafiken i genomsnitt mer på de stationer därde införs jämfört med den generella trenden i kollektivtrafiksystemet. Detta indikerar attpendlarparkeringar har en positiv effekt på antalet resande med kollektivtrafiken.