The purpose of this Master thesis is to examine theinformation use and information seeking behaviour amongpersons who actively work with information. For this study,interviews have been conducted with a group of six personswho work with information in information intensiveorganizations. The aim is to answer the following questions:What kind of information is connected to the respondents’work tasks? What is the purpose of their search forinformation? Which information sources do they use and whatkind of information sources do they demand? The theoreticalframework consists mainly of Wilsons information needs andinformation seeking model.The results of this study show that none of the respondentshad any strategic model for their work with information. Theinformation that the respondents were searching for is ofdifferent content and depends on the organization in which therespondent operates. There were six different purposes of theinformation search: to stay up to date, to prepare for work, todevelop work, to plan work, to make decisions and performwork tasks. The sources of information used by therespondents were the following: library, books, databases,Internet, contact/network and different types of newspapers.The information sources that were most frequently used werecontact/network, newspapers and Internet. Finally, therespondents had a demand for the following additionalinformation sources: an extra person who could help with thework related to information, different kind of information portals and information which has been filtered and prepackaged. / Program: Bibliotekarie

Idag omfattar det skadeståndsrättsliga ansvaret för prospekt endast organledamöterna enligt regleringen i ABL. Frågan om ett utvidgat prospektansvar har genom en rapport från Finansinspektionen i september år 2021 fått ny aktualitet. Saken har varit flitigt diskuterad och har vid två tillfällen kulminerat och resulterat i konkreta lagförslag år 2005 och år 2013. Litteraturen som behandlar prospektansvar är omfattande och därav finns ett behov av att systematisera de argument som präglar den juridiska diskussionen. I uppsatsen har argumenten kategoristerats, systematiserats och analyserats i syfte kunna besvara om prospektansvaret bör utvidgas och hur en sådan utvidgning bör utformas. Kategorisering av de argument som använts i den juridiska debatten har i uppsatsen resulterat i fem huvudargument. Argumenten består av förtroendeargumentet, träffsäkerhetsargumentet, harmoniseringsargumentet samt investerarskyddsargumentet och borgenärsskyddsargumentet. Utredningen och analysen av de fem huvudkategorierna visar att övervägande skäl talar för att prospektansvaret bör utvidgas, men att det risker att utvidgningen inte blir ändamålsenlig om utformningen av ett sådant ansvar blir bristfällig. Därmed ligger samtliga fem huvudargument till grund för hur prospektansvaret bör utformas. I uppsatsen utreds särskilt vilket orsakskrav och beviskrav som bör råda, hur ansvarsfördelningen bör se ut mellan bolag och ansvariga organledamöter samt hur den ersättningsberättigade kretsen bör bestämmas. Efter avvägning av de juridiska argumenten föreslås i uppsatsen ett utvidgat prospektansvar. Ansvaret är utformat för att svenskt prospektansvar ska harmoniseras med andra länders reglering på området, för att förtroendet ska upprätthållas för kapitalmarknaden, för att ansvaret av aktörerna på kapitalmarknaden ska anses träffsäkert och för att det ska råda en balans mellan principen om borgenärsskydd och principen om investerarskydd.