Militärstrategisk kommunikation är ett framväxande område som har fått en allt större betydelse för Försvarsmakten. I Militärstrategisk doktrin från 2016 beskrivs militärstrategisk kommunikation som något viktigt och som ska användas för att lösa uppgifter i Försvarsmakten. Militärstrategisk kommunikation har likheter med strategisk kommunikation. Vad är då militärstrategisk kommunikation? Begreppet används på olika militära nivåer, men verkar ha olika innebörd inom Försvarsmakten. I dagsläget saknas utbildning och en handbok inom militärstrategisk kommunikation. Med vår bakgrund och upplevelser från verkligheten, framträder en bild av att man pratar om militärstrategisk kommunikation, men som få verkar riktigt veta vad det är och hur det ska användas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa mer förståelse av betydelsen och främja utvecklingen gällande militärstrategisk kommunikation i Försvarsmakten. Metoden för att komma fram till vårt resultat är en kvalitativ textanalys av tre, för oss, relevanta dokument inom militärstrategisk kommunikation. Vår forskningsstrategi är inspirerad av grundad teori. Vi har med vår empiri kommit fram till en ny definition som vi anser förtydligar begreppet. Vår analys kommer fram till att låta militärstrategisk kommunikation vara ett tankesätt och en planeringsprocess för att genomföra och samordna kommunikationstjänst och informationsoperationer. I resultatet av uppsatsen kom vi vidare fram till fem olika perspektiv som kan användas för att utveckla militärstrategisk kommunikation. Det finns i dagsläget begränsat med dokumentation och forskning kring militärstrategisk kommunikation. Med dagens högteknologiska samhälle har fler möjligheter för framgångsrik kommunikation växt fram. Försvarsmakten bör, enligt oss, inte följa utvecklingen av militärstrategisk kommunikation, de bör leda den. Vi rekommenderar därför att Försvarsmakten bör tillsätta en forskningsgrupp kring militärstrategisk kommunikation för att utveckla området och på så sätt kunna svara upp på morgondagen utmaningar inom informationsmiljön. Tolkning är en parameter när det kommer till kommunikation. Vad en text och bild förmedlar till mottagaren avgörs av tolkning. Det vi väljer att tolka från bilden på första sidan av denna uppsats, är kanske inte alls detsamma tolkning som någon annan gör. Därav är det av vikt hur man förmedlar budskap, så att möjligheten till samma tolkning förstärks. För att uppnå detta kan inte Försvarsmaktens förmedla olika budskap. Kommunikationen bör vara väl genomtänkt, anpassad och planerad för målgruppen, ord och handling ska, enligt oss, hänga ihop på alla nivåer. Verktyget för detta är militärstrategisk kommunikation.

The aim of this paper is to examine the Islamic state’s information operations and how they target three different domains of influence. Domains consisting of the field of information, the physical world and human cognition, as described by the Swedish armed forces. Previous studies showcase that the ISIS information approach is mainly characterized by utilizing the internet and distributing propaganda. All in order to gain support and legitimize their newly founded caliphate. However, studies does not show how these operations target different domains in order to influence the recipients. The lack of insight in how this phenomenon occurs is also evident in contemporary military theory. An insight that this study aim to provide. The theoretical premises used for the analysis are What is information warfare? by Martin C. Libicki and Karl Popper’s Objective knowledge. The designated method to examine the empirical data was a qualitative text analysis. The result of the analysis indicates that ISIS target all three previously mentioned domains by psychological operations. ISIS also target the field of information using cyber operations.

Sverige ändrade säkerhetspolitisk inriktning 2022 när man valde att ansöka om medlemskap i Nato. Våren 2024 godkändes Sverige som Natos 32 medlemsland. En historisk händelse för nationen efter drygt 200 år av alliansfrihet. En stor förändring som påverkar Sveriges totalförsvar i allmänhet och Försvarsmakten i synnerhet. Syftet med den här studien har varit att förstå organisatoriska problemområden för Försvarsmaktens militärstrategiska funktion, militärstrategisk kommunikation, i samband med att integreringen i Nato inleds.  Författarna har utifrån ett strukturellt perspektiv genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua personal vid Försvarsmaktens högkvarter. Respondenterna var fördelade på sakkunniga och generalister, som dagligen arbetar i eller ofta kommer i nära kontakt med funktionen. Studien sammanfattar ett antal problemområden kring organisationsstruktur och dess differentierande alternativ för arbetsdelning och integrerande alternativ för samordning. Den tar också upp en del kommunikativa utmaningar för Försvarsmakten i och med Sveriges inträde i Nato. Slutsatserna studien lett fram till är att Försvarsmakten har en dysfunktionell organisationsdesign för Militärstrategisk kommunikation, vilket försvårar samordningen av funktionen inom den nationella verksamheten och med Nato. Militärstrategisk kommunikation behöver en mer centraliserad ledning och styrning med mandat att utveckla Milstratkom-organisationen och dess förmågor för att öka kompetensen och möta kraven från Nato. Försvarsmakten behöver omstrukturera funktionenMilitärstrategisk kommunikation för en effektiv integrering i Nato. Parallella ledningsstrukturer försvårar effektivt samordning och ledning av militärstrategisk kommunikation, vilket kan skapa friktioner och ineffektivitet i Försvarsmaktens Natoarbete. Den Militärstrategiska kommunikationen kommer vara mer politiskt styrd och påverkas i stor utsträckning av Nato. / Sweden changed its security policy direction in 2022 when it chose to apply for membership in NATO. In spring 2024, Sweden was approved as NATO's 32nd member country. A historic event for the nation after more than 200 years of not being a member of any security alliance. This significant change impacts Sweden's overall defense policy, particularly the Swedish Armed Forces. The purpose of this study has been to understand organizational challenges related to the military strategic function of the Swedish Armed Forces, specifically military strategic communication, in the context of NATO integration. The authors conducted a qualitative study from a structural perspective by interviewing personnel at the Swedish Armed Forces headquarters. Respondents were divided into experts and generalists who work daily or frequently interact with this function. The study summarizes several problem areas related to organizational structure, including differentiating options for division of labor and integrating options for coordination. It also highlights some communication challenges for the Swedish Armed Forces due to Sweden's entry into NATO. The conclusions drawn from the study indicate that the Swedish Armed Forces have a dysfunctional organizational design for Military Strategic Communication, which complicates coordination both nationally and with NATO. To enhance competence and meet NATO’s requirements, Military Strategic Communication needs more centralized leadership and governance, with a mandate to develop the function within theorganization. The Swedish Armed Forces needs to restructure its Military Strategic Communication organization to enable effective integration with NATO. Parallel management structures hinder efficient coordination and leadership of Military Strategic Communication, potentially causing friction and inefficiency in the Swedish Armed Forces’ NATO operations. The Military Strategic Communication will be significantly politically directed and largely influenced by NATO.

<p>Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.</p><p>Huvudfrågorna i uppsatsen är:</p><ol><li>Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?</li><li>Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur?</li></ol><p>För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt:</p><p>För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion.</p><p>Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).</p>

Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer? Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur? För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt: För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion. Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).

<p>Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.</p><p>För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper. Analysram utgörs av Cialdinis teorier om påverkan av människor och av Agrells teorier om underrättelseanalysens problematik.</p><p>Resultatet för uppsatsen visar att psyops är i stort behov av kulturella underrättelser om utpekade målgrupper i operationsområdet. CIMIC har enligt analysramen goda möjligheter att genom sitt mångfacetterade kontaktnät och möjligheten att genomföra riktade projekt, inhämta underrättelser väl anpassade efter psyops behov.</p> / <p>Information operations constitute a more and more important part of the Swedish international operations, where Psychological Operations (PSYOPS) and Civil-Military Cooperation (CIMIC) are included. Due to the basic view of Swedish information operations CIMIC is meant to have a support function for PSYOPS during international operations. This function of support is however only briefly specified in the documentation of the Swedish Armed Forces. The essay aims at describing and analysing how Swedish PSYOPS can receive support from CIMIC during an international operation.</p><p>The essay specifically intends to describe PSYOPS and CIMIC individual  characteristics and features. The analysis has been carried out with the help of a descriptive method.</p><p>To create a theoretical frame for the analysis Cialdinis theory on human influence and Agrells theory on the complexity of the intelligence analysis have been used.</p><p>The results of the essay show that PSYOPS is in great need of cultural intelligence gained from the appointed target audiences in the operation area. CIMIC has according to the analysis a good potential concerning collecting cultural intelligence thanks to its well-developed circle of contacts and its possibilities to accomplish CIMIC projects. </p>

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats. För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper. Analysram utgörs av Cialdinis teorier om påverkan av människor och av Agrells teorier om underrättelseanalysens problematik. Resultatet för uppsatsen visar att psyops är i stort behov av kulturella underrättelser om utpekade målgrupper i operationsområdet. CIMIC har enligt analysramen goda möjligheter att genom sitt mångfacetterade kontaktnät och möjligheten att genomföra riktade projekt, inhämta underrättelser väl anpassade efter psyops behov. / Information operations constitute a more and more important part of the Swedish international operations, where Psychological Operations (PSYOPS) and Civil-Military Cooperation (CIMIC) are included. Due to the basic view of Swedish information operations CIMIC is meant to have a support function for PSYOPS during international operations. This function of support is however only briefly specified in the documentation of the Swedish Armed Forces. The essay aims at describing and analysing how Swedish PSYOPS can receive support from CIMIC during an international operation. The essay specifically intends to describe PSYOPS and CIMIC individual  characteristics and features. The analysis has been carried out with the help of a descriptive method. To create a theoretical frame for the analysis Cialdinis theory on human influence and Agrells theory on the complexity of the intelligence analysis have been used. The results of the essay show that PSYOPS is in great need of cultural intelligence gained from the appointed target audiences in the operation area. CIMIC has according to the analysis a good potential concerning collecting cultural intelligence thanks to its well-developed circle of contacts and its possibilities to accomplish CIMIC projects.

Den amerikanska doktrinen FM3-24 beskriver hur en operation inom COIN-konceptet kan genomföras och hur befälhavaren kan använda doktrinen som stöd i genomförande och planering av operationer.  Doktrinen är utvecklad med stöd av de lärdomar som amerikanska trupper dragit i 2000-talets konflikter i Irak och Afghanistan, och doktrinen används idag som stöd i de pågående insatserna. Under 1990-talets konflikt i Somalia fanns inte denna doktrin.  Syftet med uppsatsen är att undersöka om det kan spåras lärdomar redan från 1990-talets Somalia till utformandet av den nu utvecklade amerikanska doktrinen FM3-24.  Resultatet visar att likheter finns i hur operationer enligt FM3-24 skall genomföras, dock är olikheterna de som är mest tydliga. Många av de steg som beskrivs i doktrinen har under insatsen avvikit helt eller vartefter insatsen fortskred. En orsak till det kan vara att amerikanska trupper under början av 1990-talet inte hade samma erfarenhet av COIN-insatser som de hade när doktrinen under 2000-talet utvecklades. I slutet av studien presenteras tänkta ”lessons learned” som kan vara bidragande till doktrinens utformning.

<p>I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar. Uppsatsen beskriver informationsoperationers uppkomst i USA och hur begreppet har fått fäste och utvecklats i Försvarsmakten. Vidare beskrivs hur idén tagit organisatorisk form i Försvarsmakten i syfte att utifrån teorin om lokal översättning undersöka hur detta skiljer sig från det amerikanska konceptet. I slutsatserna konstateras att teorin om idéspridning är tillämpbar i det här fallet och att det också skett vissa anpassningar av idén när Försvarsmakten implementerat den i sin egen organisation.</p> / <p>The concept of information operations was introduced in the US in the middle of the 1990’s and has since that time developed and a lot of things have happened in that field during the last decade. The development of information operations is going on in the Swedish Armed Forces as well. The purpose of this essay is to study whether the introduction of the concept of information operationsin the Swedish Armed Forces can be seen as an example of the spreading of ideas according to new institutional theory. With the premise that the US, with one of the worlds leading armed forces, functions as a trend setter for other nations in the western part of the world this essay investigates if it is the American idea about information operations that has been adopted by the Swedish Armed Forces. Furthermore it investigates whether the idea, if it has been adopted, has been copied or translated to fit the new organization. The essay starts with describing the concept of informationoperations in the US, how it was introduced and how it is currently used. Then follows a presentation about how information operations, as a concept, has developed in the Swedish Armed Forces. Differences between how the concept of information operations has been implemented in the organizations is presented and discussed in order to try the theory about local translation of ideas. The major conclusions is that the concept of information operations’ introduction in the Swedish armed forces can function as an example of the new institutional theory about the spreading of ideas and that there has been some adaptations of the concept in order to fit the organization.</p>

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar. Uppsatsen beskriver informationsoperationers uppkomst i USA och hur begreppet har fått fäste och utvecklats i Försvarsmakten. Vidare beskrivs hur idén tagit organisatorisk form i Försvarsmakten i syfte att utifrån teorin om lokal översättning undersöka hur detta skiljer sig från det amerikanska konceptet. I slutsatserna konstateras att teorin om idéspridning är tillämpbar i det här fallet och att det också skett vissa anpassningar av idén när Försvarsmakten implementerat den i sin egen organisation. / The concept of information operations was introduced in the US in the middle of the 1990’s and has since that time developed and a lot of things have happened in that field during the last decade. The development of information operations is going on in the Swedish Armed Forces as well. The purpose of this essay is to study whether the introduction of the concept of information operationsin the Swedish Armed Forces can be seen as an example of the spreading of ideas according to new institutional theory. With the premise that the US, with one of the worlds leading armed forces, functions as a trend setter for other nations in the western part of the world this essay investigates if it is the American idea about information operations that has been adopted by the Swedish Armed Forces. Furthermore it investigates whether the idea, if it has been adopted, has been copied or translated to fit the new organization. The essay starts with describing the concept of informationoperations in the US, how it was introduced and how it is currently used. Then follows a presentation about how information operations, as a concept, has developed in the Swedish Armed Forces. Differences between how the concept of information operations has been implemented in the organizations is presented and discussed in order to try the theory about local translation of ideas. The major conclusions is that the concept of information operations’ introduction in the Swedish armed forces can function as an example of the new institutional theory about the spreading of ideas and that there has been some adaptations of the concept in order to fit the organization.