Limträkonstruktioner har med tiden blivit mer och mer populära då det både är ett förnybart material och estetiskt tilltalande. För större spännvidder så kan fackverk vara bra bärverk sett både ekonomiskt och ekologiskt. Men ur en dimensioneringssynpunkt är de mer komplext att dimensionera jämfört med raka balkar. Med betydligt fler element och knutpunkter att ta hänsyn till så blir det snabbt komplicerat att börja dimensioneringen. I Limträhandboken från Svenskt trä så finns det dimensioneringsråd om hur man börjar med dimensionering för fackverk. Rekommendationen där anger en höjd på fackverket i förhållande till dess spännvidd. Men ingen förklaring på hur det påverkar fackverket med andra höjder eller hur brett fackverket bör vara. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur höjden på ett sadelfackverk påverkar det över flera spännvidder mellan 35–85 m. Höjderna som undersöks är också kopplade till spännvidden och de är L/8, L/10, L/12 och L/14. Bredden på fackverket utifrån spännvidd och tvärsnittshöjd undersöks även. Genom att beräkna fackverken med hjälp av förskjutningsmetoden så kan krafter och moment bestämmas i fackverket. Resultaten verifieras sedan i beräkningsprogrammet RFEM. Fackverket dimensioneras sedan utifrån L/12 som referens för senare jämförelser med andra fackverkshöjder. Utifrån stabilitetsvillkoret så tas tvärsnittsbredden ut för att undersöka hur den påverkas av tvärsnittshöjden. Förband dimensioneras grovt och verifieras översiktligt i beräkningsprogrammet Statcon. Resultaten visar på att vid en höjning av fackverkshöjden så minskar nyttjandegraden över lag när dimensioneringen utgår ifrån L/12. Normalkrafterna och nedböjningen i mitten ökar med sänkt fackverkshöjd medan momenten minskar. Bredden som funktion av höjden i stabilitetsvillkoret visade sig vara för låg när den sattes in i dimensioneringen. En ökning av bredden med 30% för L/8, 50% för L/10, 75% för L/12 och 100% för L/14 gjorde att stabilitetsvillkoret kunde tillfredsställas. Utifrån ett höjd- och breddförhållande på tvärsnittet så kan en bredd utifrån spännvidd och fackverkshöjd att få fram. Genom att multiplicera spännvidden med samma faktor som den delas med för att få ut höjden och dela med 1200. Så för fackverkshöjd L/12 och spännvidd 55 så blir bredden cirka 528 mm.

Detta examensarbete undersöker användningen av projektportföljstyrning (PPM) som ett ledningssystem för beställare inom byggbranschen. Utmaningarna inom branschen, såsomeffektivitet, hållbarhet, informationsutbyte och standardisering, diskuteras i ljuset av hur PPM kanbidra till att möta dessa utmaningar. Studiens metodik inkluderade en litteraturstudie, enkätundersökning och individuella intervjuer medprojektchefer och projektledare som direkt påverkas av PPM. Resultaten visade att många företaganvänder portföljsystem för att lagra projektinformation, men färre företag använder PPM förstyrning av projekten. Prioriteringsmetoder och styrning av projekt varierade mellan företagen ochbaserades på olika faktorer.Studien visade att PPM kan bidra till att skapa ordning och reda i pågående projekt samt underlättaprioritering och budgetering. För att uppnå optimala resultat på effektivitet och lönsamhet krävs atthela företaget omfamnar PPM. För företag som inte kan använda PPM för alla projekt föreslås en80/20-regel där majoriteten av projekten genomförs med PPM och en mindre del utanför systemet.Ett centralt inslag i PPM är den digitala projektportföljen, där all information om projekten lagras.Slutrapporter spelar en viktig roll för lärande och erfarenhetsöverföring. Skribenterna föreslår att en#-taggfunktion införs i PPM för att underlätta sökning av händelser och dela erfarenheter fråntidigare projekt.Det betonas att ett digitalt PPM-verktyg bör anpassas till varje företag eller avdelning, och det finnsingen allomfattande standardiseringsmetod. Vissa viktiga parametrar för en digital projektportföljinkluderar kvalitet, ekonomi, hållbarhet, resurser, erfarenhetsöverföring, kommunikation,koordinering, riskhantering och resursallokering.Framtida forskning bör fortsätta att utforska hur PPM kan användas för att möta utmaningarna inombyggbranschen och hur #-taggfunktionen kan främja erfarenhetsöverföring. Ytterligare studier kanockså undersöka implementeringen av PPM för beställare som arbetar med olikaentreprenadformer. / This thesis examines the use of project portfolio management (PPM) as a management system forclients in the construction industry. The challenges within the industry, such as efficiency, sustainability, information exchange, and standardization, are discussed in the context of how PPMcan help address these challenges. The methodology of the study included a literature review, a survey, and individual interviews withproject managers and project leaders directly affected by PPM. The results showed that manycompanies use portfolio systems to store project information, but fewer companies use PPM forproject management. Prioritization methods and project management varied between companiesand were based on different factors. The study demonstrated that PPM could contribute to creating order and structure in ongoingprojects and facilitate prioritization and budgeting. To achieve optimal results in terms of efficiencyand profitability, it is necessary for the entire company to embrace PPM. For companies that cannotuse PPM for all projects, an 80/20 rule is proposed, where most of the projects is carried out withPPM and a smaller portion outside the system.A key element of PPM is the digital project portfolio, where all project information is stored. Finalreports play a vital role in learning and knowledge transfer. The authors suggest introducing ahashtag function in PPM to facilitate event searching and sharing experiences from previous projects. It is emphasized that a digital PPM tool should be customized to each company or department, andthere is no universally standardized method. Some important parameters for a digital projectportfolio include quality, finance, sustainability, resources, knowledge transfer, communication,coordination, risk management, and resource allocation.Future research should continue to explore how PPM can be used to address challenges in theconstruction industry and how the hashtag function can promote knowledge transfer. Additionalstudies can also examine the implementation of PPM for clients working with different forms ofcontracts.

Glimmer är vanligt förekommande i den svenska berggrunden och återfinns bland annat i bergarterna gnejs och granit. Åtskilliga praktiska samt vetenskapliga exempel visar att glimmerhar negativ påverkan på bärlagermaterial samt asfalt och är därmed reglerat i Trafikverkets regelverk. Däremot är det ytterst få studier som behandlar glimmerhaltens påverkan på ett förstärkningslager. Gemensamt i de studier där obundna lager studerats är att fria glimmerkorn, s.k. fritt glimmer, som anrikas i små fraktioner utgör det största problemet.  Tidigare undersökningar och skadeutredningar av vägar med snabb nedbrytning pekar på attglimmer haft negativ påverkan även på förstärkningslagret. Denna studie initierades dåTrafikverket nyligen avslutat ett vägprojekt som tidigt uppvisade spårdjupsutveckling somdelvis härleddes till ett glimmerrikt förstärkningslager. Med bakgrund av ovanstående finns det anledning att undersöka glimmermineralens påverkan på ett förstärkningslager då det kan föreligga ett behov att reglera tillåten glimmerhalt även i detta lager. Bergmaterial bryts, främst av ekonomiska skäl, fördelaktligen i anslutning till vägen som ska byggas. En allt för sträng begränsning kan medföra att vissa bergtäkter döms ut vilket resulterar i suboptimeringar såsomlängre materialtransporter vilket påverkar både priser samt koldioxidutsläpp. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritt glimmer påverkar ett förstärkningslager genom att studera befintlig litteratur samt utföra en laboratorieundersökning. Tidigare studier på bärlagermaterial har visat på ökning av kapillaritet och deformationer vid högre glimmerhalter. Ökad tjällyftning, i synnerhet kvarvarande lyftning, har också registrerats vid ökande glimmerhalt. Detta har resulterat i att en maximal fri glimmerhalt på 30% ej fåröverstigas i ett bärlager enligt Trafikverkets regelverk. Då kunskapsläget om glimmer i förstärkningslager är avsevärt mycket sämre än för bärlager finns idag ingen begränsning rörande högsta tillåtna glimmerhalt i förstärkningslager. Baserat på litteraturstudien, tillgänglig utrustning och tidsramen för detta projekt utformades ett belastningstest med inspiration från CBR-test. Testserien har utförts på material i fraktion 0-63 mm där en hydraulpress under konstant deformationshastighet belastar materialet och registrerar kraft i förhållande till deformation. Tre olika glimmerhalter testades med vattenkvot 6% och 12%. Glimmerhalten varierades genom att dopa det glimmerrika ursprungsmaterialet i fraktion 0-4 mm med glimmerfritt material i samma fraktion samtidigt som den totala andelen 0-4 mm material hölls konstant i samtliga prov. Resultatet från belastningstesterna av proverna med vattenkvot 12% visar ett vagt sambandmellan ökad glimmerhalt och större deformationer. Samtidigt påvisar resultatet för provernamed vattenkvot 6% det omvända. Eftersom dessa två prover skiljer sig mest med avseende på glimmerhalt och vattenkvot är detta resultat synnerligen oväntat. Resultaten beträffandepermanent deformation i förhållande till maximal deformation antyder att provmaterialet med högst glimmerhalt erhöll minst elastiska egenskaper med båda vattenkvoterna. Utifrån studiens resultat är det svårt att konstatera hur fritt glimmer påverkar bärigheten hos ett förstärkningslager. För att med säkerhet påstå hur fritt glimmer påverkar deformationsegenskaperna hos ett förstärkningslager krävs fler prover. Slumpen kan i denna laboratorieundersökning ha orsakat resultaten med tanke på att bara ett försök med varje glimmerhalt/vattenkvot gjordes för varje provmaterial.

In this dissertation, I argue that infrastructural development, with its technological promises but widening geographic disparities and social and environmental consequences, informs both the narrative content and aesthetic forms of modernist and contemporary Anglophone fiction. Despite its prevalent material forms—roads, rails, pipes, and wires—infrastructure poses particular formal and narrative problems, often receding into the background as mere setting. To address how literary fiction theorizes the experience of infrastructure requires reading “infrastructurally”: that is, paying attention to the seemingly mundane interactions between characters and their built environments. The writers central to this project—James Joyce, William Faulkner, Karen Tei Yamashita, and Mohsin Hamid—take up the representational challenges posed by infrastructure by bringing transit networks, sanitation systems, and electrical grids and the histories of their development and use into the foreground. These writers call attention to the political dimensions of built environments, revealing the ways infrastructures produce, reinforce, and perpetuate racial and socioeconomic fault lines. They also attempt to formalize the material relations of power inscribed by and within infrastructure; the novel itself becomes an imaginary counterpart to the technologies of infrastructure, a form that shapes and constrains what types of social action and affiliation are possible.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.