Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter. Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering. Global Reporting Initiative är en internationellt erkänd organisation som arbetar för att utforma riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilka är frivilliga att upprätta. Hållbarhetsredovisningen visar på att redovisningen går mot en ny era där det inte endast räcker med finansiell redovisning utan företagen bör ta ett större ansvar gentemot samhället och miljön. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag mäter och redovisar mänskliga rättigheter. En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien, där fem företags hållbarhetsredovisningar har undersökts. Teorin som ligger till grund för undersökningen är de informationskvalitativa egenskaperna, vilka genomsyrar den finansiella redovisningen. Slutsatserna visar att fallföretagen inte mäter mänskliga rättigheter på arbetsplatsen i kvantitativa termer. Däremot redovisar de mänskliga rättigheter i form av kvalitativ information. Av studien framkom även att informationen i de undersökta hållbarhetsredovisningarna är begriplig, att uppförandekoder är en del av relevansen, att granskningen ökar tillförlitligheten och att jämförbarheten blir relativt god tack vare GRI: s riktlinjer och dess innehållsförteckning.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.   Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.   Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.   Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.

The California experience previous to the passage of Proposition 13 taught the citizens of California that even with representation, the freedoms of individuals could be threatened. This lesson is especially true when we see the assessment scandals, a rapidly increasing real estate market and the failure of California’s representative officials to respond to the threat to individual liberty. In addition to watching corrupt tax assessors take advantage of the system, individuals were tired of paying inflated property taxes that were changing drastically from year to year. People’s homes were literally being taken from them by the power of the tax collector. This strongly deviated from the initial founding of our nation that was supposed to be “of the people, by the people and for the people.” While few people initially expected Proposition 13 to pass, ultimately it passed with 64.8 percent of the vote. The initiative process in California gave individuals the opportunity to make a constitutional amendment to the California Constitution in regards to the taxation processes of the government. With the passage of Proposition 13, the citizens of California made their statement.

Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat. En annan orsak till den ökade redovisningen av detta beror på att sedan år 2008 är statliga och privata bolag numera enligt lag skyldiga att miljöredovisa enligt Årsredovisningslagen 6kapitlet 1§. En av de största utmaningarna för hållbar utveckling enligt Global Reporting Initiative är kravet på att göra nya och innovativa val och att tänka på ett helt nytt sätt. Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver åtgärder som vidtas skyndsamt. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir oerhört viktigt för att uppnå bra relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Redan år 1987 i en FN-rapport uppstod uttrycket ”vår gemensamma framtid”. Rapporten beskrev målet med hållbar utveckling som att ”tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.  Hållbarhetsredovisning är en bred term, som anses synonym med andra termer som används för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Företagen ska mäta, presentera och ta ansvar för deras påverkan på de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Redovisningen ska innehålla både det som är positivt och det som är negativt för att på bästa sätt ge en balanserad bild.Under de senaste åren har ett intensivt utvecklingsarbete pågått inom ramen för det samarbetsprojekt som, Global Reporting Initiative, påbörjade 1997 efter ett upprop av den i Boston, USA, baserade ideella organisationen Coalition for Socially Responsible Economies (CERES) som en reaktion på det stora och ökandeantalet modeller och riktlinjer för miljöredovisning (Bergström 2002). Brown et al. (2009) hänför utvecklingen av GRI till de befintliga institutionella strukturerna, de starkt påverkande intressenterna och den underutvecklade plattform för information om hållbarhetsredovisning.  För att detta ska kunna ske på ett så tydligt, öppet och jämförbart sätt som möjligt har Global Reporting Initiative skapat ett accepterat och trovärdigt ramverk.  Ramverket innefattar både generellt och branschspecifikt innehåll och kan därför användas av alla organisationer, oberoende av storlek, bransch och ort. Detta är också den mest kända ram för frivillig rapportering av miljömässiga aspekter. Ramverket och riktlinjerna förbättras kontinuerligt genom ett organiserat samarbete mellan ett stort antal experter från hela världen och från alla intressentgrupper, där experterna möts i diskussioner för att nå samförstånd.Riktlinjerna består av principer för att definiera redovisningens innehåll och för att säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen. Riktlinjerna består också av standardupplysningar som omfattar resultatindikatorer och andra upplysningskrav, samt vägledning för särskilda tekniska delar i redovisningen. Zeng et al (2010) menar att GRI för närvarande anses vara det mest utvecklade mätinstrumentet för miljöredovisning.Miljöredovisningen enligt GRI syftar till företagets påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, så som ekosystem, mark, luft och vatten. En rad olika miljöindikatorer kopplade till insats och resultat redovisas, men också resultat kopplat till exempelvis påverkan från produkter och tjänster. Många bolag har idag olika miljörelaterade certifikat som visar att hållbar utveckling är viktigt.

Bakgrund : Det har inte alltid varit en given förutsättning att företag antas fundera kring etiska, miljömässiga och moraliska åtagande. Företeelsen har i allt större utsträckning vuxit fram under de senaste decennierna, samtidigt som en oundviklig medvetenhet om att både privatpersoner och företag måste börja förhålla sig till jordens begränsningar blivit allt starkare. Ett verktyg som delvis uppkommit till följd av ovanstående omständigheter är hållbarhetsredovisning, som i grunden är kompletterande redovisningsinformation rörande etik, miljö och samhällsengagemang. Syfte : Syftet med studien är att upplysa kring hållbarhetsområdet, med fokus på hållbarhetsredovisning enligt GRI. Samtidigt ska studien mer ingående undersöka hur och varför företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s ramverk. Slutligen är studiens syfte att framföra företagens uppfattning kring det förväntade mervärdet av ett vidareutvecklande av hållbarhetsredovisningen enligt GRI.

Syftet med denna studie var att undersöka om en BB-avdelning i Mellansverige uppfyllde UNICEF/WHO´s kriterier för en amningsvänlig vård, samt att jämföra resultaten med tidigare utvärderingar från åren 1996, 1997, 1998 och 2002. Syftet var också att undersöka vad som påverkat mammorna i beslutet att vilja amma. Amningsvänlig vård utgår från ”Tio steg till lyckad amning” och är en global amningsstrategi. Studien genomfördes i form av intervjuer med 40 nyförlösta mammor samt 22 intervjuer med personal. Vidare gjordes observationer på BB-avdelningen samt genomgång av avdelningens skrivna material angående amning, riktat till personal och mammor. Kriterierna för att amningsvänlig vård bedrivs är att, åtta av tio steg i amningsstrategin ska vara uppfyllda. Den undersökta avdelningen uppfyllde fem av de tio stegen. Genomgående i studien framkom att personalen hade goda praktiska amningskunskaper. Mammornas kunskap om hur de upprätthöll amningen var inte tillräckliga. Vidare hade inte mammorna fått tillräcklig kännedom om var de kunde vända sig för att få råd och stöd angående amning efter hemgång. Resultatet var jämförbart med studierna från 1996 och 2002, men en försämring jämfört med studierna 1997 och 1998 då de klarade åtta respektive nio av de tio stegen. Mammorna tillfrågades också om vad som påverkat dem mest i sitt beslut att amma. För förstföderskorna var det rådgivningen de fått på MVC och för omföderskor betydde tidigare erfarenheter mest.

In the field of International business management, there is more and more concentration on the topic about the role of subsidiaries in the Multinational corporations (MNC). Subsidiaries not only accept the order of head-quarter but also contribute the competitive advantage to MNCs. Depending upon the trend of the academic research The subject of the research focuses on the initiatives of Taiwan subsidiaries and their mandate in MNCs. Subsidiary initiative is defined as the activities subsidiaries take to increase the integration efficiency, local responsiveness and innovation activities. These activities include internal market development, external market development and innovation development. Subsidiary mandate is defined as the extended level and charter of decision making. Because subsidiaries have different value activities and charters which are set by the head-quarter, they will have different directions of their initiatives and mandate. Through the interview five subsidiaries in Taiwan such as Ciba, Philips, IBM, Sram and 3M, the basis of this research is set. First, the analysis logistic is begun from the value activities and charter of the subsidiaries set by the head-quarter. Second, we compare the types of the initiatives taken by the subsidiaries. Third, we list the mandate of the subsidiaries and compare them with the changed mandate after taking initiatives. Through the analysis step, we conclude the relationship of the subsidiary initiative and subsidiary mandate.

Thesis (M. P. A.)--Texas State University-San Marcos, 2009. / "Fall 2009." Includes bibliographical references (leaves 52-55).

Human-induced climate change, with its potentially catastrophic impacts on weather patterns, water resources, ecosystems, and agricultural production, is the toughest global problem of modern times. Impeding catastrophic climate change necessitates the widespread deployment of renewable energy technologies for reducing the emissions of heat-trapping gases, especially carbon di-oxide (CO₂). However, the deployment of renewable energy technologies is plagued by various market failures, such as environmental externalities from conventional energy sources, learning-by-doing, innovation spillover effects, and peer effects. In efforts to begin to address these market failures, several governments at all levels—city, state, regional, and national—have instituted various subsidies for promoting the adoption of renewable energy technologies. Public resources are limited and have competing uses. So, it is important to ask: how cost-effective are renewable energy subsidies? Are the subsidies even reaching the intended subjects—the potential adopters of renewable energy technologies? In this empirically-driven dissertation, I analyze these important policy design and evaluation questions with a focus on the solar subsidy programs in California. All programs to incentivize the adoption of renewable energy technologies run into the same key question: what is the optimal (maximum capacity inducing) rebate schedule in the face of volatile product prices and the need for policy certainty? Answering this question requires careful attention to both supply-side (learning-by-doing) and demand-side (peer effects) market dynamics. I use dynamic programming to analyze the effectiveness of the largest state-level solar photovoltaic (PV) subsidy program in the U.S. – the California Solar Initiative (CSI) – in maximizing the cumulative PV installation in California under a budget constraint. I find that previous studies overestimated learning-by-doing in the solar industry. Consistent with other studies, I also find that peer effects are a significant demand driver in the California solar market. The main implication of this empirical finding in the dynamic optimization context is that it forces the optimal solution towards higher subsidies in earlier years of the program, and, hence, leads to a lower program duration (for the same budget). In particular, I find that the optimal rebate schedule would start not at $2.5/W as it actually did in CSI, but instead at $4.2/W; the effective policy period would be only three years instead of the realized period of six years. This optimal (i.e., most cost effective) solution results in total PV adoption of 32.2 MW (8.1%) higher than that installed under CSI, using the same budget. Furthermore, I find that the optimal rebate schedule starts to look like the actual CSI in a ‘policy certainty’ scenario where the variation of periodic subsidy-level changes is constrained. Finally, introduction of stochastic learning-by-doing as a way to better capture the dynamic nature of learning in markets for new products does not yield significantly different results compared to the deterministic case. Another, still-unanswered, redistribution question related to the CSI program is: to what degree have the direct PV incentives in California been passed through from installers to consumers? I address this question by carefully examining the residential PV market in California by applying multiple methods. Specifically, I apply a structural-modeling approach, a reduced-form regression analysis, and regression discontinuity designs to estimate the incentive pass-through rate in California’s solar program. The results consistently suggest a high average pass-through rate of direct incentives of nearly 100%, though with regional differences among California counties and utilities. While these results could have multiple explanations, they suggest a relatively competitive market and a smoothly operating subsidy program. Combining evidence from the optimal subsidy policy design and the incentive pass-through analysis, this dissertation lends credibility to the cost-effectiveness of CSI given CSI’s design goal of providing policy certainty and also finds a near-perfect incidence in CSI. Long-term credible commitment as reflected through CSI’s capacity-triggered step changes in rebates along with policy and data transparency are important factors for CSI’s smooth and cost-effective functioning. Though CSI has now wound down because final solar capacity targets have been reached, the historical performance of CSI is relevant not only as an ex-post analysis in California, but potentially has broader policy implications for other solar incentive programs both nationally and internationally. / text

Conference proceeding from the Living the Future 6 Conference, April 5-8, 2006, University of Arizona Libraries, Tucson, AZ. / Assessing the impact of new grant initiatives is tricky, especially when the goals of the project are far-reaching and significant organizational change is called for. We will describe how we approached the assessment of an IMLS-funded grant initiative to build a national corps of diverse new professionals ready for work in metropolitan public libraries across a variety of American neighborhoods. Starting with the impacts on Scholars, researchers and program leaders further uncovered multiple levels of impact in organizations, the profession, and the public library industry. Their "hot off the press" evaluation provides insights on effective new paths for building recruitment and retention strategies in organizations and for building bridges between academic and practical experiences, and, consequently, significantly shaping a preferred future for the "business" of public libraries in cities.