In all education, regardless of the subject, teachers use teaching materials to impart knowledge. Studies have shown that textbooks are used more often in subjects like science and mathematics than in civics (Skolverket 2015a; 2015b). The purpose of this study is to examine teachers in grades F-9's perspective on the textbook as an instrumental tool in science education from function, purpose and class time as well as teachers' views on the relationship between textbook and curriculum. The study will also shed light on how teachers might be affected in their daily work with the textbook in relation to framework factors. I have, based on the purpose of this study issued following questions: In what way do the teachers describe the function of the textbook in the science classroom?, For what purpose do the teachers choose to use the textbook?, How much of the class time does the students study in their textbooks according to the teachers?, And what are the teachers' views on the textbook in relation to the curriculum? This study was conducted through a quantitative method, based on a questionnaire answered by 58 authorized science teachers in the primary- and secondary school. The questionnaire was posted on Facebook, in a Facebook group called NO i grundskolan. The results of this study shows that educational book's main function is to serve as a read aloud text that the class reads together and that the primary purpose of using textbooks in teaching is to serve as an inspiration, meant to inspire both students and themselves to create an interesting science education. The results also shows that the majority of teachers choose the textbook in relation to the curriculum and that they show an awareness of the need to complement the textbook in their teaching. It can also not be ignored that classroom design and framework factors such as class composition, time etc. can allow or restrict the activities that are workable in the classroom.

Mot bakgrund av både tidigare forskning och egna upplevelser framkommer det att dans inte är ett vanligt förekommande ämne i förskolan. Därför väcktes intresset av att undersöka dansens plats i förskolan. Således är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med dans och vilken roll förskollärarna har i dansundervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som användes för att samla in emperi var semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i södra Sverige. Därefter genomfördes en tematisk analys för att kategorisera förskollärarnas utsagor. Resultatet synliggör dansens komplexitet i förskolan och att det inte är ett prioriterat ämne. Dansen som barnen erbjuds är främst den spontana dansen och den används i första hand som en metod med andra syften än dans. Det framkommer även att förskollärarna har olika uppfattningar om vad som räknas som dansinnehåll och inte, vilket därmed påverkar barnens möjligheter till lärande om dans. Dessutom synliggörs att både fysiska artefakter och förskolläraren själv kan ses som ett verktyg i dansundervisningen. Samtliga förskollärare inser sin viktiga roll som förebild i dansen, men det skiljer sig mellan förskollärarna om de är bekväma i att leda dans eller inte. Utifrån resultatanalys och diskussion kan slutsatsen dras att dans bör få en tydligare plats i förskolans verksamhet, där kompetensutveckling ses som det mest väsentliga för att utveckla dansen som ämne i förskolan.