Vi har gjort en studie om hur djurmisshandel och vanvård av djur presenteras i media genom en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av 117 relevanta artiklar och insändare från 7 tidningar i Sverige söktes svar på följande frågeställningar: Hur presenterar media djur som varit utsatta för misshandel eller vanvård? Hur framställs gärningspersonen vid misshandel och vanvård av djur? Skiljer det sig i hur misshandel och vanvård av husdjur och nyttodjur presenteras? Det som framkom var att djuren ofta presenteras som varelser som olyckligt nog utsatts för brott. Djuren kan inte själva påverka sin livssituation utan det är ägaren som avgör djurens öde. Det var sällan gärningspersonen beskrevs utan istället beskrevs djurens situation. Vi kunde inte se att det var någon skillnad mellan hur misshandel och vanvård av husdjur respektive nyttodjur beskrevs. Den tydligaste skillnaden var snarare hur gärningspersonen i de olika fallen beskrevs, framställdes samt vem det var.Vi valde att dela in djuren i grupperna nyttodjur och husdjur för att dessa presenterades på olika sätt samt att de var utsatta för olika former av våld. Djur som benämns som nyttodjur räknar vi som djur som kan hjälpa till att producera något, exempelvis kor, höns och grisar medan djur som benämns som husdjur är de djur vi väljer att ha som sällskap exempelvis hundar, katter och akvariefiskar.Det var en del artikelförfattare som såg personer som äter kött som gärningsperson. De propagerade för att alla ska bli vegetarianer då detta skulle bidra till en bättre värld, friskare människor och att djuren skulle få det bättre. Detta återfanns även i tidigare forskning om djur och där beskylldes människor som trots allt lidande djuren får utstå vid uppfödningen ändå väljer att äta kött.Vi tog hjälp av de olika teorierna rutinaktivitetsteorin och speciesismen för att dra slutsatser: Rutinaktivitetsteorin kunde kopplas till hur bönder behandlade sina djur medan speciesismen kunde kopplas till de artiklar som propagerade om att alla bör bli vegetarianer.Namnet på vår uppsats kommer av en artikel som handlade om hundvalpar som smugglas för att uppfödare ska kunna tjäna massa pengar. Hundsmuggling är något som vi har sett tidigare men fann bara en artikel som beskrev ämnet i denna studie.

Sweden today is a quite multicultural country with people from all over the world. A large part of the population is descended from the Middle East, from where culture and religion can be foreign to us Swedes. Due to lack of knowledge regarding these religions stereotypical images can easily arise which can lead to fear or even hatred for the alien religion or the people belonging to the foreign religion.    This paper aims to investigate how Swedish school books of the subject religion depict the phenomena of Islam phobia and anti-Semitism in their work over the past 40 years. This paper also intends to examine the similarities and differences in the depiction. My main question of this paper is "How is anti-Semitism and Islam phobia depicted in the school books?" Method used for this study is a content analysis. Content analysis is a form of text analysis that is used to describe characteristics of the messages embedded in texts.     The terms anti-Semitism and Islam phobia origin portrayed both as consequences of historical reference that led to negative attitude against the specific religion and this, in turn, can lead to racism and discrimination.

Myelom är en sällsynt och obotbar sjukdom men är trots detta bland de vanligare haematologiska cancersjukdomarna. Fram till början på 1980-talet orsakade myelom en långsam med gradvis nedgång i patientens hälsotillstånd och medellivslängden då var 2 år efter diagnos. Nu har den förbättrade behandlingen av högdosterapi främjat patientvården och även ökat medellivslängden. Behandling och effekter av sjukdomen har olika påverkan på kropp och psyke och kunskapen om upplevelserna av att leva med myelom är en viktig del i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Idag räknas psykisk ohälsa som ett av de stora folkhälsoproblemen. Depression är en av de sjukdomar som räknas till psykisk ohälsa. Sjukdomen ökar runt om i världen och cirka 350 miljoner människor beräknas idag ha en depression. En persons upplevelser är unika och en depression kan därför hanteras på olika vis. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har bred kunskap om olika personers upplevelser av sjukdomstillståndet för att kunna stödja och vägleda dem på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med depression. Metod: Studien baserades på två patografier. En kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman användes. Resultat: I resultatet framkom det sex kategorier; Att vara socialt isolerad, Att ha bristande självkänsla, Att förlora kontrollen, Att ha sömnsvårigheter, Att leva under behandling och Att finna strategier och stöd för att kämpa vidare i livet. Personerna upplevde sig ensamma och isolerade på grund av depressionerna. Ångest, oro och sömnbesvär var återkommande inslag i deras vardag.De upplevde att samtalsbehandling och medicinering lindrade deras besvär. Personerna fick kraft till att återhämta sig genom familj och vänner. Slutsats: Genom att sjuksköterskan tar del av en persons upplevelser av depression kan sjuksköterskan förstå och vägleda personen genom rätt behandling. För att personer med depression ska kunna känna tillit och förtroende till sjuksköterskan är det viktigt att visa dessa personer att det finns intresse och tid till att lyssna när de berättar om sina problem.

Syftet med studien var att undersöka hur det nya bedömningsstödet, som blir obligatoriskt för årskurs 1 hösten 2016, möjliggör att lärare kan upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Bakgrundsavsnittet presenterade det nya bedömningsstödet, olika specialpedagogiska perspektiv samt matematiksvårigheter. Enligt skollagen ska särskilt stöd skyndsamt sättas in då elever bedöms vara i behov av det. Forskningsöversikten presenterade hur forskningsläget om dyskalkyli ser ut och tematiserade resultaten. De teoretiska utgångspunkterna grundade sig framförallt i forskning av B. Butterworth, som är en central forskare inom området dyskalkyli och därmed även i denna studie. Bedömningsstödet analyserades utifrån ett perspektiv på dyskalkyli. Analysverktyget utgick då från de fem aspekterna av dyskalkyli samt faktorerna konkret material, ineffektiva strategier och tidsfaktorn. Den övergripande metoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visade att uppgifterna i bedömningsstödet ger förutsättningar för skolor och lärare att upptäcka tecken på dyskalkyli hos elever. Det visade sig att de tecken som är mest talande för dyskalkyli är användning av ineffektiva strategier och därmed lång svarstid. Diskussionen lyfte forskning och bakgrund i relation till analysresultatet, bland annat att lärares kunskaper om dyskalkyli är en förutsättning för att se tecken på dyskalkyli hos elever. Specialpedagogiska perspektiv återkom även i diskussionen. Vi bedömde att bedömningsstödet kan vara ett sätt att synliggöra tecken på dyskalkyli hos elever eftersom uppgifterna behandlar taluppfattning, vilket är ett område inom matematiken där personer med dyskalkyli kan uppleva svårigheter.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur annonser samt nyhetstext i tidningen vänder sig till olika målgrupper. Vi vill även kontrollera Hallandspostens kvalitet vad gäller nyhetstexter och annonser. Kommer dessa att påverkas något när vi nu går in i en lågkonjunktur. Denna uppsats bygger på tre olika metoder, personliga intervjuer, surveyundresökning samt en innehållsanalys av Hallandsposten. De personliga intervjuerna är gjorde med Marianne Holm (Tillförordnad chefsredaktör på Hallandsposten) och VD:N på en av Hallandspostens största annonsörer. Surevyundersökningen har fungerat som en förstudie där vi utfrågade 170 slumpvisst utvalda personer med ett färdigställt frågeformulär om vad de tyckte om Hallandsposten. Resultatet av studien visar att Hallandsposten vänder sig till alla åldrar då problemet ligger på ett annat område. Lågkonjunkturens påverkan har varit svår att urskilja då den fortfarande är i en begynnelsefas. Kvaliteten på Hallansposten är hög men för att behålla den höga kvaliteten måste de hela tiden söka nya annonsörer, vilket medför att annonsörerna får en större inverkan över tidningen.

<p>Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området. De kriterier en händelse måste uppfylla i betaltidningar måste även en händelse uppfylla i gratistidningarna för att bli en nyhet.</p>

Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området. De kriterier en händelse måste uppfylla i betaltidningar måste även en händelse uppfylla i gratistidningarna för att bli en nyhet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat &amp; Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet. Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp. Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat &amp; Vin/Buffé/Allt om Mat? Hypoteser: -    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning.  -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage. Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage.

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framställs i läroböcker. Detta är intressant eftersom att läroböcker används mycket i skolan och deras innehåll ses som auktoriativt av elever (det vill säga, de tror på det som står däri). Marxismen är också en central ekonomisk teori som kan läras ut i både samhällskunskap och historia. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marxism framställs i läroböcker. Detta syfte preciseras i frågeställningar som frågar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i läroböcker och om dessa aspekter skiljer sig åt mellan böcker för ämnena historia och samhällskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgår ifrån är marxismens grundläggande beståndsdelar fastställda av Vladimir Lenin. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som problematiserar undervisningsinnehåll (och som därmed är en bred didaktisk analys) visar denna undersökning på att framställningen av marxismen i läroböcker är exkluderande när det gäller aspekter av marxismen, att läroböcker i historia inkluderar mer aspekter än de i samhällskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger. Undersökningen visar också på att Karl Marx analys av det kapitalistiska samhället är en aspekt som ofta exkluderas i läroböcker vilket kan ses som ett dolt budskap om vad som är centralt i Marx teorier.