No description available.

Frågeställning:     - Varför redovisar företagen intellektuellt kapital på frivillig basis? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan företagen få genom att redovisa intellektuellt kapital frivilligt? - Hur har redovisningen av intellektuellt kapital i teknikkonsultföretag utvecklats de senaste tio åren? Syfte:     Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra hur fyra svenska börsnoterade teknikkonsultföretag redovisar intellektuellt kapital i årsredovisningen under de senaste tio åren samt om möjligt förklara vad som har initierat observerade förändringar. Metod:     Uppsatsen består av en kvantitativ del i form av innehållsanalys där begrepp tillhörande intellektuellt kapital räknats i årsredovisningar. För att komplettera innehållsanalysen består uppsatsen även av en kvalitativ del där intervjuer med respondenter från tre teknikkonsultföretag genomförts. Slutsats:     Teknikkonsultföretagen redovisar intellektuellt kapital för att förmedla en rättvisande bild av sina verksamheter då en stor del av de viktigaste tillgångarna inte redovisas i balansräkningen. Redovisningen av intellektuellt kapital kan attrahera potentiella kunder och medarbetare att söka sig till företaget. Den totala redovisningen av intellektuellt kapital har ökat för samtliga teknikkonsultföretag under de senaste tio åren.

Samtiga vårdprofessioner har enligt lag krav på sig att arbeta evidensbaserat. Så även sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lågt användande av evidens har trots detta fastställts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder används. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har då fokuserat på sjuksköterskan i slutenvården. Kraven att sjuksköterskan skall utöva evidensbaserad vård ses dock ej som något odelat positivt. Bland omvårdnadsforskare debatteras om evidensbaserad vård kan påverka sjuksköterskans omvårdande roll negativt. Syftet med uppsatsen var att finna ut de kunskapskällor som distriktssköterskan i primärvården utgick ifrån vid val av omvårdnadsåtgärd, att utröna om dessa var evidensbaserade eller ej, samt att lyfta anledningarna till att dessa val gjordes. Studien var kvalitativ och bygde på åtta intervjuer med distriktssköterskor. Använd analysmetod var kvalitativ Innehållsanslys enligt Krippendorff och Hsieh och Shannon. Vid analysen framkom fem subkategorier; Intuition / eget vetande, Trovärdig kunskap, Tillitskunskap, Skriftliga direktiv och Okritiskt förhållningssätt. Dessa kunde slås samman till två kategorier; Kunskapskällor och Evidensomedvetenhet. Den övergripande kategorin blev Distriktssköterskans beslutsunderlag för omvårdandsåtgärd. Konklusionen blev att primärvårdsdistriktssköterskan har en låg tillämpning av evidensbaserade beslutsunderlag. Faktorer som tidsbrist etc anses vara bidragande men ej en huvudsaklig anledning. Den huvudsakliga anledningen anses vara att sjuk- och distriktssköterskan av tradition inte förväntas vara objektiv och kritisk.

Title: What are you doing - A study in the Swedish Armed Forces marketing Authors: Johanna Hillforth & Linda Olander Tutor: Josef Pallas Purpose: The purpose of this thesis was to analyze the communicative functions as the Swedish Armed Forces uses in its marketing communications. Method and material: The used method in this study is a qualitative semiotic content analysis, and the material analyzed is five ads from five of their latest advertising campaigns. Main results: The results of the study have shown that the Swedish Armed Forces primarily uses three of the four communicative functions in their communication, by being of informative, expressive and affecting nature.

The purpose of this study was to investigate how Islam and Muslims are portrayed a) in results from studies on Swedish teaching materials, and b) in articles in Swedish media newspapers. The study was conducted through two separate studies. In the first study, five previous research reports on how Islam and Muslims are portrayed in Swedish teaching materials were analysed in order to discern the main results regarding the portrayal of Islam and Muslims. In the second study, newspaper articles from 11 Swedish newspapers were analysed in order to discern which central themes emerge in the description of Muslims and Islam in said newspaper articles, as well as which properties and features are attributed to Muslims and Islam in the articles studied. In both studies, the data was analysed inductively through a qualitative content analysis. The theory used was Edward W. Said´s theory on Orientalism. The result indicates that in Swedish teaching materials, Muslims commonly are portrayed as ”The Other”, and that what is Christian is oftentimes used as a referential point. As regards the research of the newspaper articles, the result indicates that the portrayal of Islam and Muslims is relatively one-sided, wherein Islam and Muslims are associated with religious extremism and terrorism abroad. The study suggests that there are orientalistic tendencies in the investigated material, although there is also a small tendency to portray Swedish Islam and Muslims in a different, more personal manner. This serves to highlight the importance of teaching source criticism in school as well as the fact that teaching materials may require the complementation of additional educational aids and materials.

En vanlig kritik mot kvällstidningarnas sportbevakning är att den är storstadscentrerad och att lag och idrottare från de stora städerna får mer utrymme i medierna än lag och idrottare från mindre städer. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ innehållsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP från säsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvällstidningarnas rapportering. Framförallt den kvalitativa delen av studien visar att storstadslag i större utsträckning får mer utrymme. Faktorer som kan ligga bakom storstadscentreringen är redaktionernas närhet till sin publik, kommersiella avsikter, sportsliga framgångar och förväntningar för de olika lagen.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt. Metod: Ostrukturerade intervjuer genomfördes med 10 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i norra Sverige. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman identifierades genom innehållsanalysen; Att få följa med en patient hela vägen, att skapa en förtroendefull relation, avsätta tid för kontakt samt att skärma av sig och att inte vilja/våga ta kontakt. En del operationssjuksköterskor ville träffa patienterna före och efter operation för att få en bättre helhetsbild och de flesta kände att de fick någonting ut av det själva. I sin kontakt med patienten vill man visa att man bryr sig om och finns till för dem. Operationssjuksköterskorna berättade att de själva kunde välja hur mycket patientkontakt de vill ha med sina patienter. Osäkerhet och rädsla för att säga fel framkom som hinder för kommunikationen med patienter. Slutsats: Att vara operationssjuksköterska innebär att ha en annorlunda patientkontakt och att själv kunna styra hur mycket patientkontakt de har med sina patienter.

En innehållsanalys av Aftonbladet och Svenska dagbladets nyhetsförmedling av inebördeskriget i Libyen

No description available.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det blivit allt större fokus på immateriella tillgångar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet är att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krävs för att få tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Företag måste därför hitta andra vägar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvärde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i årsredovisningen då inget specifikt regelverk finns tillgängligt. Syfte: Syftet är att få kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt få kunskap om det finns skillnader mellan tjänsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag. Metod: Med hjälp av datorbaserad innehållsanalys studeras tio bolag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjälp av relevant litteratur framtagits och används för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital. Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Resultatet visar även att det skett en stor ökning inom redovisningen av intellektuellt kapital i de tillverkande bolagen. Även det att de tillverkande bolagen redovisar mer intellektuellt kapital än tjänstebolagen.